Kråkfåglar

Wikipedia

?Kråkfåglar
Korp (Corvus corax) fotograferad i Nationalparken Bryce Canyon i Utah, USA.
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Tättingar Passeriformes
Familj:	Kråkfåglar Corvidae
Vetenskapligt namn
§Corvidae
Släkten
Aphelocoma Calocitta Cissa Corvus - kråkor Crypsirina Cyanocitta Cyanocorax Cyanolyca Cyanopica Dendrocitta Garrulus - nötskrikor Gymnorhinus Nucifraga - nötkråkor Perisoreus - lavskrikor Pica - skator Platylophus Platysmurus Podoces - ökenskrikor Ptilostomus Pyrrhocorax Temnurus Urocissa - blåskator Zavattariornis

Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kråkfåglarna (Corvidae) är en familj i ordningen tättingar. Det är den familj som innehåller de största fåglarna inom ordningen. De flesta arterna är sociala fåglar med mestadels svart fjäderdräkt och grov näbb. Kråkfåglarna har spelat en viktig roll i myter och folktro.

[redigera] Ursprung och utbredning

Kråkfåglarna härstammar förmodligen från Australien när kontinenten var mer isolerad än den är idag. När kontinenten närmade sig Eurasien för mellan 20 och 30 miljoner år sedan koloniserade dessa fåglar Asien och en i sammanhanget snabb evolutionär förändring skedde sedan när de fortsatte sin kolonisering av Europa och Amerika.

Idag finns kråkfåglar över hela välden förutom i den sydligaste delen av Sydamerika och platser nära polerna.

[redigera] Allmänt

Blåskrika (Cyanocitta cristata) som återfinns i Nordamerika.

Ofta häckar de kolonivis. Sina bon lägger de aldrig på marken, utan i träd, klippor, hus, murar och liknande. De flesta kråkfåglar är sociala och lever, med undantag för fortplantningstiden, tillsammans i stora, slutna flockar. De är vanligen allätare och de plundrar bon på ägg och ungar. Kråkfåglar anses tillhöra de intelligentare djuren och de har stor inlärningförmåga och minne. Bland annat har kråkor i staden Sendei i Japan lärt sig att öppna hårda nötter genom att låta bilar köra över dem vid övergångställen. När det sedan blir rött ljus för bilarna plockar fåglarna upp maten. Det är också en av få fågelgrupper som verkar utföra saker utan någon särskild anledning, som om de lekte. Många ögonvittnen har berättat om kråkfåglar som plötsligt lägger sig på rygg i flykten och det finns berättelser om fåglar som åker kana på snö. De är lätta att hålla i fångenskap och blir då mycket tama.

[redigera] Fältkännetecken

Kråkfåglarna har främst svart fjäderdräkt med inslag av vitt, grått, brunt och ibland även grönt och blått. Deras främsta kännetecken är att hakvinkeln sträcker sig framför näsborrarna. Fötterna är vanligen stora och vingarna medelstora eller lite större, dock inte mer än 5 till 6 gånger tarsens längd. Dessa fåglar går vanligtvis säkert och gravitetiskt, och nickar med huvudet för varje steg. Vanligtvis är kråkfåglarna ganska dåliga sångare, och utmärker sig genom starka, kraxande läten. Vissa arter kan man lära att härma ord, toner med mera.

[redigera] Systematik

[redigera] Arter och släkten som häckar i Holarktis

Det finns drygt 100 olika kråkfågelarter i världen. Det exakta antalet beror på vad som räknas som goda arter respektive undertarter. Här listas de arter som förekommer i Holarktis.

Cyanocorax
- grönskrika (Cyanocorax yncas)
- brunskrika (Cyanocorax morio)
- stellerskrika (Cyanocitta stelleri)
Cyanocitta
- blåskrika (Cyanocitta cristata)
Aphelocoma
- kanjonskrika (Aphelocoma ultramarina)
- snårskrika (Aphelocoma coerulescens)
Gymnorhinus
- tallskrika (Gymnorhinus cyanocephalus)
Nötskrikor (Garrulus)
- nötskrika (Garrulus glandarius)
- svarthuvad nötskrika (Garrulus lanceolatus)
- amamiskrika (Garrulus lidthi)
Lavskrikor (Perisoreus)
- grå lavskrika (Perisoreus canadensis)
- lavskrika (Perisoreus infaustus)
- sotlavskrika (Perisoreus internigrans)
Blåskator (Urocissa)
- gulnäbbad blåskata (Urocissa flavirostris)
- rödnäbbad blåskata (Urocissa erythrorhyncha)
Cyanopica
- blåskata (Cyanopica cyanus)
Skator (Pica)
- skata (Pica pica)
- gulnäbbad skata (Pica nuttalli)

Ökenskrikor (Podoces)
- Hendersons ökenskrika (Podoces hendersoni)
- Biddulphs ökenskrika (Podoces biddulphi)
- Panders ökenskrika (Podoces panderi)
- Pleskes ökenskrika (Podoces pleskei)
Nötkråkor (Nucifraga)
- grå nötkråka (Nucifraga columbiana)
- nötkråka (Nucifraga caryocatactes)
Pyrrhocorax
- alpkaja (Pyrrhocorax graculus)
- alpkråka (Pyrrhocorax pyrrhocorax)
Kråkor (Corvus)
- kaja (Corvus monedula)
- klippkaja (Corvus dauuricus)
- råka (Corvus frugilegus)
- kråka (Corvus corone)
- korp (Corvus corax)
- huskråka (Corvus splendens)
- amerikansk kråka (Corvus brachyrhynchos)
- tamaulipaskråka (Corvus imparatus)
- fiskkråka (Corvus ossifragus)
- alaskakråka (Corvus caurinus)
- djungelkråka (Corvus macrorhynchos)
- halsbandskråka (Corvus torquatus)
- svartvit kråka (Corvus albus)
- ökenkorp (Corvus ruficollis)
- chihuahuakorp (Corvus cryptoleucus)
- kortstjärtad korp (Corvus rhipidurus)

[redigera] Arter i Sverige

Kajan är en vanlig och välkänd fågel i Sverige.

Det häckar åtta olika arter av kråkfåglar i Sverige. Förutom kråka (Corvus corone) av underarten C. c. cornix är det främst den mindre nästan helsvarta kajan (Corvus monedula) med sina blå ögon, den svartvita gracila skatan och, den största av dem alla, den imponerande korpen som är Sveriges mest välkända kråkfåglar. Övriga arter som häckar i Sverige är nötskrika (Garrulus glandarius), lavskrika (Perisoreus infaustus), nötkråka (Nucifraga caryocatactes) och råka (Corvus frugilegus). Underarten svartkråka (Corvus corone corone) är tillfällig i Sverige och klippkaja (Corvus dauuricus) har anträffats en gång.

[redigera] Markhackare

Tidigare klassificiserades den tibetanska fågeln markhackare (Pseudopodoces humilis) till familjen kråkfåglar och hette då på engelska Hume's Ground-Jay. Genetiska undersökningar har dock visat att denna fågel istället tillhör familjen mesfåglar.^[1]

[redigera] Kråkfåglarna i folktron

För nordbor är nog de mest välkända kråkfåglarna korparna Hugin och Munin som var asaguden Odens två följeslagare. Dessa båda fåglar flög jorden runt och berättade för Oden vad dom sett och hört. Hugin var den tänkande och Munin mindes allt. Kråkfåglar har spelat en viktig roll som exempelvis tur- och oturssymboler och inte sällan förebådar de döden i folktron.

[redigera] Bildgalleri

Struthidea cinerea, Australien.	Colluricincla harmonica av underarten C. h. harmonica, Australien.	Tallskrika (Gymnorhinus cyanocephalus), Nordamerika.	Stellerskrika (Cyanocitta stelleri), Nordamerika.
Västlig snårskrika (Aphelocoma californica), USA och Centralamerika.	Cyanocorax chrysops, Sydamerika.	Calocitta colliei, Centralamerika	Nötskrika (Garrulus glandarius), Västpalearktis.
Grå lavskrika (Perisoreus canadensis), Nordamerika.	Blåskata (Cyanopica cyanus) av underarten C. c. japonica, Japan.	Dendrocitta vagabunda, Asien.	Skata (Pica pica) av underarten P. p. pica, Europa.
Grå nötkråka (Nucifraga columbiana), västra Nordamerika	Alpkaja (Pyrrhocorax graculus), Europa och Asien.	Kaja (Corvus monedula) av underarten C. m. monedula, Skandinavien.	Huskråka (Corvus splendens), Asien.
Amerikansk kråka (Corvus brachyrhynchos), Nordamerika.	Kråka (Corvus cornix) av underarten C. c. cornix, Europa och Asien.	Corvus bennetti, Australien.