Australien

Wikipedia

Commonwealth of Australia

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Inget
Nationalsång: 'Advance Australia Fair'
Huvudstad	Canberra 35°18′ S 149°08′ Ö
Största stad	Sydney
Officiellt språk	Engelska de facto
Statsskick Drottning Premiärminister	Monarki Elizabeth II John Howard
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	Från Storbritannien 1 januari 1901
Yta  • Totalt  • Vatten	7 692 024[1] km² (6:e) 1%
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	20 264 082 (52:a) 2,5 inv/km² (191:a)
BNP (PPP)  • Totalt 2005  • Per capita	630 miljarder USD (13:e) 30 897 USD[5]
Valuta	Australisk dollar (AUD)
Tidszon	UTC+8 till UTC+11
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Mt Kosciuszko[2] 2 228 m ö.h. Eyresjön[3] 9 500 km² Murray River[4] 2 520 km
Nationaldag	26 januari (Australia Day)
Landskod	AU, AUS
Landsnummer	+61

Australien är världens minsta kontinent och utgör den största delen av landmassan i världsdelen Oceanien. Staten, som officiellt kallas Samväldet Australien (engelska: Commonwealth of Australia), är det sjätte största landet i världen och samtidigt det enda landet i världen som upptar en hel kontinent. Australiens djurliv är tämligen annorlunda, då denna kontinent under lång tid varit isolerad från övriga världen. Urbefolkningen kallas oftast för aboriginer.

Innehåll 1 Etymologi 2 Historia 3 Geografi och klimat 3.1 Stater och territorier 4 Demografi 5 Politik 6 Ekonomi 7 Utbildning 8 Flora och fauna 9 Kultur 9.1 Sport 9.2 Musik 9.3 Världsarv 10 Källor

[redigera] Etymologi

Namnet Australien kommer av det latinska ordet australis, som betyder sydlig. Legender om ett okänt sydligt land, Terra Australis, cirkulerade redan under Romarriket, och var vanliga i medeltida geografi, men de baserades inte på någon faktisk kunskap om kontinenten. Det nederländska adjektivet australische, i betydelsen sydlig, användes först av nederländska politiker i Batavia som referens till det nyupptäckta landet i södern, så tidigt som 1638. Den första engelska skribenten som använde ordet "Australia" var Alexander Dalrymple i An Historical Collection of Voyages and Discoveries in the South Pacific Ocean, som publicerades 1771. Med termen syftade han på hela södra Stilla havsområdet, inte specifikt kontinenten Australien. 1793 publicerade George Shaw och James Edward Smith Zoology and Botany of New Holland, där de skrev om "den stora ön, eller egentligen kontinenten, Australien, Australasien eller Nya Holland"

Namnet "Australien" populariserades i boken A Voyage to Terra Australis av Matthew Flinders (1814). Guvernör Lachlan Macquarie av New South Wales använde sedan ordet i sina rapporter till England. 1817 rekommenderade han att ordet skulle bli officiellt, och 1824 gick förslaget igenom.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Australiens historia

Kontinenten har varit bebodd i minst 40 000 år.

Den upptäcktes av den första europén, den nederländske upptäcktsresanden Willem Janszoon, 1606, men regelrätta expeditioner dit inleddes inte förrän på 1700-talet. 1770 gick den brittiske kaptenen James Cook i land i närheten av dagens Sydney och tog kontinentens östra två tredjedelar i besittning för Storbritannien. 1788 inleddes Australiens tid som straffkoloni, vilken pågick till 1868. Efter 1850 skedde en stor invandring av britter.

Under 1800-talet styrdes Australiens sex delar som kronkolonier. Den 1 januari 1901 bildades Australiska statsförbundet och landet blev en självstyrande dominion inom det Brittiska samväldet.

Australien deltog i såväl första som andra världskriget, och blev under det senare bombat av Japan.

[redigera] Geografi och klimat

Huvudartikel: Australiens geografi

Australien har en yta på 7 686 850 km², och ligger på den indoaustraliska plattan. Landet omges av Indiska oceanen, Antarktiska oceanen och Stilla havet. Australien separeras från Asien av Arafurahavet och Timorhavet. Australien har en kustlinje på totalt 25 760 kilometer, och lägger anspråk på en ekonomisk zon på 8 148 250 km². Den här ekonomiska zonen inkluderar inte Australiens antarktiska territorium.

Landets klimat influeras kraftigt av havsströmmar, inklusive El Niño, vilket skapar en periodisk torka och tropiska lågtryckssystem som skapar cykloner i norra Australien.

Större delen av Australien består av savann eller öken. Australien är världens torraste och plattaste bebodda kontinent, och har de äldsta och minst bördiga jordarna. Bara sydöstra och sydvästra hörnorna av kontinenten upplever ett tempererat klimat. Norra delen av landet, med ett tropiskt klimat, hyser regnskogar, skogar, gräsmarker och öken. Det stora barriärrevet, världens största korallrev, ligger inte långt från den nordöstra kusten och sträcker sig över 2 000 kilometer. Världens största monolit finns i Western Australia och heter Mount Augustus. Mount Kosciuszko är fastlandets högsta berg, med en höjd på 2 228 meter över havet, men Mawson Peak i territoriet Heard- och McDonaldsöarna är högre, och sträcker sig 2 745 meter över havet. Bland Australiens mest kända klippformationer finns också Uluru (även känt som Ayers Rock) i Northern Territory. Australiens röda sand är röd för att det finns så mycket malm och metaller i sanden, som har rostat.

[redigera] Stater och territorier

Huvudartikel: Australiens stater och territorier

Australien består av sex delstater, två större fastlandsterritorier och andra mindre territorier. Staterna är New South Wales, Queensland, South Australia, Tasmanien, Victoria och Western Australia. De två territorierna är Northern Territory och Australian Capital Territory.

För det mesta fungerar territorierna på samma sätt som delstaterna, men det federala parlamentet kan åsidosätta territoriernas lagstiftning. I kontrast till det åsidosätter enbart den federala lagstiftningen staternas lagstiftning i vissa områden, dessa områden definieras i den australiska konstitutionen. Sådant av lokalt intresse, såsom sjukvård, utbildning, polis, vägnät, et cetera, regleras av staternas parlament.

Australien har också flera mindre territorier, den federala regeringen administrerar ett separat område i New South Wales, Jervis Bay-territoriet, som ska fungera som huvudstadens hamn. Övriga mer eller mindre befolkade externa territorier är Norfolkön, Julön, Heard- och McDonaldsöarna, Kokosöarna, Ashmore- och Cartieröarna, Korallhavöarna och Australiens antarktiska territorium

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Australiens befolkning

Majoriteten av de 20,4 miljoner australierna är ättlingar till invandrare som kom till Australien under 1800- och 1900-talen, de flesta kom från Storbritannien och Irland. Australiens befolkning har fyrdubblats sedan slutet av första världskriget, mycket på grund av ett ambitiöst invandringsprojekt. De fem största grupperna bland de 27,4% av alla australier som är födda utomlands var 2001 britter, nyzeeländare, italienare, vietnameser samt kineser. Då White Australia policy avskaffades 1973 togs många regeringsinitiativ för att förespråka etnisk mångfald och mångkultur. Australiens befolkning har ökat ungefär 60 gånger om sedan landet började befolkas av européer.

Landets urinvånare aboriginer har bott längre tid på kontinenten än britter och andra européer, men har fördrivits. Idag finns det få grupper av aboriginer kvar. 2001 fanns det i Australien 410 003 urinvånare (2,2% av den totala befolkningen), en betydande ökning från 1977 års folkräkning, som visade ett antal på 115 953. Bland urinvånarna är andelen fängslade och arbetslösa högre och utbildningsnivån och den förväntade livslängden är lägre än hos andra australier. Påstådd ojämlikhet och brott mot mänskliga rättigheter är en politisk fråga i Australien.

Precis som många andra industriländer upplever Australien en demografisk förskjutning gentemot en äldre befolkning, med fler pensionärer och en mindre arbetsför befolkning. Ett stort antal australier, 759 839 stycken mellan 2002 och 2003, bor utomlands. Av denna anledning för Australien en aktiv invandringspolitik, för att locka arbetare till landet och för att få upp landets födelsetal.

Engelska är de facto, men inte de jure, officiellt språk, och dialekten australisk engelska är den som talas i Australien. Enligt 2001 års folkräkning är engelska hos 80% av befolkningen det enda språk som talas i hemmet. Andra språk är kinesiska (2,1%), italienska (1,9%) och grekiska (1,4%). En nämnbar andel av första- och andragenerationsinvandrarna talar mer än ett språk. Det antas att det fanns omkring 200 till 300 aboriginspråk då européerna kom till Australien. Enbart 70 av dessa har överlevt, och alla utom 20 är utrotningshotade. Olika aboriginspråk är modersmål för ungefär 0,02% av landets befolkning. Australiens teckenspråk heter auslan, och är modersmål för ungefär 6500 döva människor.

Australien har ingen statsreligion. 2001 års folkräkning kom fram till att 68% av alla australier kallar sig själva kristna, varav 27% är katoliker och 21% anglikaner. Fem procent identifierar sig själva till ickekristna religioner, 16% saknar religion, och 12% svarade inte på frågan.

[redigera] Politik

Huvudartikel: Australiens politik

Australien är en konstitutionell monarki och den brittiska drottningen Elizabeth II är Drottning av Australien (och därmed statsöverhuvud), en roll som är distinkt skild ifrån hennes roll som drottning över Storbritannien. Drottningen är i dagliga uppgifter representerad av generalguvenören och även om konstitutionen ger mycket verkställande makt till generalguvenören används den generellt bara efter inrådan av premiärministern. Det har funnits tillfällen då generalguvenören agerat utan premiärministerns inrådan, ett exempel var avskedandet av Whitlam-administrationen under 1975 års konstitutionella kris.

Statens makt delas på den federala nivån in i tre skilda områden och grupperingar:

• Den lagstiftande församlingen: Australiens parlament, bestående av drottningen (representerad av generalguvenören), representanthuset och senaten.
• Den verkställande: det verkställande rådet (generalguvenören, rådgiven av medlemmarna i rådet); i praktiken är medlammarna i rådet premiärministern och de olika ministrarna, vars råd generalguvenören generellt alltid följer.
• Den rättsliga: Australiens högsta domstol och andra federala domstolar.

Parlamentet är ett tvåkammarparlament och består av drottningen, senaten (överhuset) bestående av 76 senatorer och representanthuset (underhuset) bestående av 150 medlemmar som alla valts i enmansvalkretsar runtom i landet. Representation i representanthuset är direkt byggt på befolkning (varje ledamot representerar en viss mängd befolkning som valt denna), medan senatorerna representerar de olika staterna (12 per stat, medan de federala distrikten, Northern Territory och Australian Capital Territory båda har 2 senatorer). Båda kamrarna väljs via val vart tredje år; men eftersom senatens medlemmar sitter på 6 år så väljs hälften av dess medlemmar i varje val. Partiet med majoritet i representanthuset bildar regering.

Det finns tre större politiska partier: Australian Labor Party, Liberal Party of Australia och National Party of Australia. Oberoende politiker och flera mindre partier har uppnåt viss representation i de olika delstatsparlamenten men har generellt haft litet genomslag. Sedan 1996 års val har en koalition mellan liberalerna och det nationella partiet, med premiärminister John Howard i spetsen, styrt landet. Australien har obligatoriskt valdeltagande

[redigera] Ekonomi

Huvudartikel: Australiens ekonomi

Australien använder sig av en framgångsrik västerländsk blandekonomi, med en BNP per capita något högre än i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Landets BNP var 630 miljarder USD 2005, vilket motsvarar 30 900 USD per capita.^[5] Landet placerades på tredje plats i Förenta nationernas HDI för 2005, och på sjätte plats i The Economists index över livskvalité, också denna 2005.

Under senare år har Australiens ekonomi varit flexibel jämfört med en global ekonomisk nedgång. En ökande avkastning i inhemska företag har hållit landet uppe genom en global nedgång, och förtroendet för den australiska ekonomin är stort. Australiens tonvikt på ekonomiska reformer ses ofta som en viktig del av landets ekonomiska styrka.

På 1980-talet startade arbetarpartiet, lett av Australiens premiärminister Bob Hawke och dess skattmästare Paul Keating, en reform som gick ut på att låta den australiska dollarn flyta fritt från och med 1983, tillsammans med en avreglering av det finansiella systemet. Sedan 1996 har Howard-regeringen fortsatt med mikroekonomiska reformer, inklusive en avreglering av arbetsmarknaden och en privatisering av statligt ägda företag, vilket märks främst inom den australiska telekombranschen. Skattesystemet reformerades i juli 2000, och en skatt på varor och tjänster på 10 % infördes. Denna skatt minskade kraftigt statens tidigare stora behov av inkomstskatter.

Den australiska ekonomin har inte lidit av recession sedan det tidiga 1990-talet. I juli 2005 var 5,0 % av befolkningen arbetslös. Ekonomins tjänstesektor, inklusive turism, utbildning och finansiella tjänster, utgör 69 % av landets BNP, medan jordbruket och olika naturresurser enbart utgör tre respektive fem procent av BNP, men bidrar till stor del till landets export. Australiens största exportmarknader inkluderar Japan, Kina, USA, Sydkorea och Nya Zeeland. Ett område som oroar australiska ekonomer är en hög utlandsskuld.

[redigera] Utbildning

Huvudartikel: Utbildning i Australien

Australien har skolplikt mellan 6 och 15 år (16 år i South Australia och Tasmanien), det är därför kostnadsfritt att gå i skolan. Den första delen av skolgången kallas Primary School, närmast jämförbart med låg- och mellanstadium i Sverige, och utgör vanligtvis sex till sju år. Efter det följer High School som kräver ytterligare ett års skolgång utöver de obligatoriska för att berättiga till vidare studier. Andelen vuxna läskunniga antas vara 99%. Landet har 38 universitet, till stor del statligt finansierade.

[redigera] Flora och fauna

Huvudartikel: Australiens flora och fauna

Även om Australien för det mesta består av savann eller öken finns också en stor diversitet i naturen, allt från alpina slätter till tropiska regnskogar. På grund av kontinentens höga ålder och dess låga fertilitetsnivåer, dess mycket varierande vädermönster, och dess långa geografiska isolering är mycket av Australiens flora och fauna unik och olikartad. Runt 85% av blommorna, 84% av däggdjuren, mer än 45% av fåglarna och 89% av de kustnära fiskarna är endemiska. Många av Australiens ekologiska regioner, och arterna inom dessa regioner, hotas av mänsklig aktivitet och importerade växter och djur. Den federala Environment Protection and Biodiversity Conservation Act 1999 är ett antal lagar som tagits fram för att skydda hotade arter. Många naturreservat och skyddade områden har skapats för att skydda och bevara Australiens flora och fauna.

De flesta av de australiska växterna är gröna året om och många är vana vid eld och torka, inklusive eukalyptusen och akacian. Australien har ett stort antal endemiska baljväxter som frodas i näringsfattig jord tack vare dess symbios med rhiozobiabakterien och mykorrhizasvampar. Välkänd australisk fauna inkluderar koalan, kängurun, vombaten och fåglar såsom emun, kakaduan och kookaburran. Dingon introducerades av austronesiska folkslag som handlade med aboriginer runt 4000 f. Kr. Många växter och djur dog ut efter det att människan slog sig ner i Australien, inklusive den australiska megafaunan, och många fler dog ut efter att européerna slog sig ner i Australien, exempelvis den tasmanska tigern.

[redigera] Kultur

Huvudartikel: Kultur i Australien

[redigera] Sport

Stora sporter i Australien är hästkapplöpning, australisk fotboll och rugby, där det australiska landslaget är ett av de mest framgångsrika i världen. Även cricket och simning är populära sporter. Efter framgångarna under VM i fotboll 2006 kommer fotbollens (soccer) popularitet med största sannorlikhet öka. Sedan 1996 börjar Formel 1 säsongen i Australien med undantag för 2006 års säsong då säsongen började i Bahrain.

Inom tennis finns turneringen Australian Open som spelas i början av varje år i Melbourne.

[redigera] Musik

Musiken i Australien är, med undantaget för urinvånarnas, västerländsk. AC/DC, Architecture in Helsinki, Cut Copy, INXS, Men at Work, Kylie Minogue kommer från Australien.

[redigera] Världsarv

Se UNESCO:s världsarvslista.

[redigera] Källor

1. ^ Geoscience Australia (2005). Area of Australia, states, and territories. Läst 2006-08-17.
2. ^ Geoscience Australia (2004). Highest mountains. Läst 2006-08-17.
3. ^ Geoscience Australia (2004). Largest lakes and reservoirs. Läst 2006-08-17.
4. ^ Geoscience Australia (2004). Longest rivers. Läst 2006-08-17.
5. ^ [a b] Australian Government Department of Foreign Affairs and Trade (2006). Australia fact sheet. Läst 2006-08-17.