Kulneff
Wikipedia
Kulneff är den fjortonde dikten i första samlingen av Johan Ludvig Runebergs stora nationalepos Fänrik Ståls sägner (1848).
Huvudpersonen i dikten är den ryske översten Kulneff (Kulnev) - en mångsidig personlighet, känd för sin godmodighet, lättsinne och militära skicklighet.
Dikten tecknar sympatiskt bilden av en varm, godhjärtad man med stort skägg och vilda vanor på och utanför slagfältet. Han besökte ofta enskilda hem och uppträdde då vänligt. Han skildras som - trots att han var en fiende - omtyckt av både civilbefolkningen och finska soldater: Dock hade Finlands hela här; ej kunnat visa en soldat; som ej höll gamle Kulneff kär (vers 15)
Hans stora konsumtion av alkohol nämns flera gånger men ursäktas: det var hans hjärtas skuld (vers 8) och versen slutar med de bevingade orden: han kysste och han slog ihjäl med samma varma själ.
Sista versen sammanfattar hyllningen till den modige krigaren - vän eller fiende.
[redigera] Persongalleri
| Kulnev | huvudpersonen |
| Barclay | Michail Barclay de Tolly |
| Kamenskij | Nikolai Michailovitj Kamenskij, (1776—1811), rysk adelsman och general. |
| Bagration | Peter Ivanovitj Bagration, rysk general |
Första samlingen (1848): Vårt land | Fänrik Stål | Molnets broder | Veteranen | Löjtnant Zidén | Torpflickan | Sven Dufva | von Konow och hans korporal | Den döende krigaren | Otto von Fieandt | Sandels | De två dragonerne | Gamle Hurtig | Kulneff | Konungen | Fältmarskalken | Sveaborg | Döbeln vid Jutas
Andra samlingen (1860): Soldatgossen | Björneborgarenas marsch | Fänrikens marknadsminne | Lotta Svärd | Gamle Lode | Främlingens syn | Fänrikens hälsning | von Törne | Den femte juli | Munter | von Essen | Trosskusken | Wilhelm von Schwerin | N:o femton, Stolt | Bröderna | Landshövdingen | Adlercreutz
[redigera] Randanmärkningar
- namnet Kulneff (ry: Кульнев) brukar nuförtiden i standard transkription skrivas Kulnev men uttalas med "f" i slutet.
