Legitimationshandling

Wikipedia

En legitimationshandling är ett vederhäftigt, mindre dokument som förbinder ett fotografi med en identitet, till exempel en individs namn, personnummer, namnteckning, kön och medborgarskap.

Innehåll

1 Sverige
2 Finland
3 Litteratur
4 Externa länkar
5 Referenser

[redigera] Sverige

[redigera] Lagbestämmelser

För personer som är bosatta i landet finns ingen skyldighet att inneha legitimation. En utlänning måste dock kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd. De flesta vuxna personer behöver i praktiken kunna legitimera sig i olika sammanhang, och använder då sitt körkort, identitetskort eller pass.

Att använda förfalskad eller att förfalska legitimation är urkundsförfalskning och straffas med fängelse i upp till två år (Brottsbalken kapitel 14). Att låna eller låna ut legitimation är missbruk av urkund och straffas med fängelse i upp till sex månader (Brottsbalken kapitel 15).

[redigera] Nationellt identitetskort

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos Polisen. Ansökan görs på samma sätt som för pass. Detta kort gäller också för identifikation i EU-området.

[redigera] Posten och bankernas identitetskort

Posten AB och bankerna utfärdar identitetskort till allmänheten, även till utlänningar bosatta i Sverige, för identifiering på post- och bankkontor. De följer en svensk standard. Dessa kort har i brist på nationella identitetskort fått en närmast officiell status och efterfrågas ofta som identifikation i helt andra sammanhang, till exempel vid ålderskontroller. Den 1 januari 2007 skärpte Svensk Kassaservice kraven för utfärdande av ID-kort. Bara nära släktingar som är folkbokförda i Sverige kan numera intyga identiteten på den som beställer ID-kort. Ett sådant intygande krävs om beställaren saknar en legitimation som Svensk Kassaservice godtar.

[redigera] Företagskort

Många företag utfärdar identitetskort åt sina anställda. Dessa kort följer i allmänhet samma standard som Postens och bankernas, men brukar inte godtas som identifikation i andra sammanhang.

[redigera] Körkort

Svenskt körkort utfärdas av Vägverket och brukar godtas som identitetskort på samma sätt som Postens och bankernas. Många personer som har ett körkort har därför inget annat identitetskort.

[redigera] Pass

Huvudartikel: Pass

Svenska pass som utfärdats från och med 1998 kan också användas som identitetskort vad gäller post- och bankärenden. Äldre pass var för lätta att förfalska eller ändra i. Från den 1 oktober 2005 infördes pass som även innehåller ett datachipp som lagrar passinnehavarens personuppgifter och ett foto på denne. Samtidigt sänktes giltighetstiden på passet från 10 till 5 år.

EU har beslutat att medlemsländerna ska införa fingeravtryck i passen senast i juni 2009. När detta ska ske för svenska pass är inte bestämt.^[1]

[redigera] Historik

I Sverige har inget nationellt identitetskort funnits tidigare. Att Sverige saknat ett nationellt identitetskort gör att svenska medborgare på resa i Schengenområdet och tidigare i den Nordiska passunionen i praktiken måste medföra pass, eftersom det är den enda legitimationshandling som godtas utomlands (däremot godtas inte pass utfärdade före 1998 i Sverige, bara valfritt ID-kort). Då Sverige förberedde inträdet i Schengensamarbetet till år 2001 blev frågan aktuell och detta år svarade Justitieminister Thomas Bodström på förfrågan att den var föremål för ett skyndsamt utredningsarbete. Det arbetet har lett till att Rikspolisstyrelsen tagit fram ett nationellt identitetskort som kan utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

[redigera] Finland

I Finland ansöker man om ett identitetskort hos polisen. Identitetskort beviljat sedan den 1 mars 1999 eller senare gäller som resedokument inom hela den Europeiska unionen. Schengenområdet är en del av den Europeiska unionen där det inte normalt förekommer gränskontroll. Man skall inte blanda Schengenområdet med EU-området.

http://www.poliisi.fi/poliisi/home.nsf/pages/790F690E48BF6E92C2256BE6002B5193