Liberala ungdomsförbundet

Wikipedia

Liberala ungdomsförbundet
Förbundsordförande	Frida Johansson Metso
Språkrör	{{{språkrör}}}
Förbundssekreterare	Jimmy Drushammar
Förbundskassör	{{{kassör}}}
Grundat	1934
Huvudkontor	Drottninggatan 97, Stockholm
Antal medlemmar	1 238 (7:e)
Typ av förbund	{{{förbundstyp}}}
Politisk ideologi	Liberalism, socialliberalism
Moderparti	Folkpartiet liberalerna
Närstående organisation(er)	Liberala studenter
Internationellt samarbetsorgan	International Federation of Liberal & Radical Youth (IFLRY)
Europeiskt samarbetsorgan	Liberal Youth Movement of the European Community (LYMEC)
Nordiskt samarbetsorgan	{{{nordisk_org}}}
Adress	{{{adress}}}
E-post	{{{epost}}}
Telefon	{{{telefon}}}
Fax	{{{fax}}}
Webbplats	www.luf.se
{{{fotnot}}}

Liberala ungdomsförbundet (LUF), före 1991 Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), är politiskt ungdomsförbund till folkpartiet liberalerna.

Förbundet bildades 1934 med Bertil Ohlin som förste ordförande. Samtliga folkpartiledare från och med Bertil Ohlin har med ett undantag (Bengt Westerberg, som var ordförande i arbetsutskottet) tidigare varit ordförande i ungdomsförbundet. Ordförande sedan december 2006 är Frida Johansson Metso. Antalet medlemmar (2005) under 25 år är, enligt bidragsansökan till Ungdomsstyrelsen, 1 238 personer.

Förbundet utger tidskriften Liebling, som under olika titlar publicerats sedan 1911.

Innehåll 1 Historia 2 Organisation 2.1 Distrikt 3 Politik 4 Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006 5 Förbundsordförande 6 Förbundssekreterare 7 Externa länkar

[redigera] Historia

LUF kan sägas ha sitt ursprung i den radikala studentföreningen Verdandi på 1880-talet. Under mellankrigstiden fanns både ett liberalt och ett frisinnat ungdomsförbund, som båda senare gick upp i Folkpartiets Ungdomsförbund. Under 1960-talet upplevde FPU en höjdpunkt i sin historia, då förbundet med bl.a. Per Ahlmark och Ola Ullsten som ordförande spelade en framträdande roll i debatten och påverkade moderpartiet i radikal riktning. FPU bekämpade också "gubbväldet" i Folkpartiet och bidrog till att introducera nya kampanjmetoder i svensk politik och fick med anledning därav benämningen "halmhattarna". Denna period i förbundets historia övergick i början av 1970-talet i inre stridigheter, som kulminerade vid ordförandevalet 1971, då ordföranden Per Gahrton med en rösts övervikt slogs ut av Lars Leijonborg.

Vid kongressen 1991 beslöts att FPU skulle byta namn till LUF.

[redigera] Organisation

LUFs organisation består av 21 olika distrikt, de tre största distrikten är Stockholm, Skåne och Väst. Det högsta beslutande organet är kongressen som hålls varje år.

[redigera] Distrikt

• Blekinge
• Dalarna
• Gotland
• Gävleborg
• Halland
• Jämtland/Härjedalen
• Jönköping
• Kalmar
• Kronoberg
• Norrbotten
• Skåne
• Stockholm
• Södermanland
• Uppsala
• Värmland
• Väst
• Västerbotten
• Västernorrland
• Västmanland
• Örebro
• Östergötland

[redigera] Politik

LUF har under de senaste decennierna varit pådrivande i frågor som gällt

1. demokrati
2. mänskliga rättigheter
3. fri rörlighet, migrationspolitik
4. bistånd
5. minoritetsskydd

LUF har en tydligare socialliberal profil jämfört med moderpartiet. De senaste åren har LUF drivit framförallt demoktratifrågor.

[redigera] Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006

Huvudartikel Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006

Den 4 september 2006 polisanmälde socialdemokraterna ett dataintrång i socialdemokraternas interna nätverk, som ska ha bedrivits under längre tid. Affären fick två partimedlemmar inom LUF att avgå från sina poster.10 April - 11 April 2007 Rättegången hålls mot Niklas Sörman,Per Jodenius,Niklas Svensson, Johan Jakobsson,Niki Westberg och Nicklas Lagerlöf.

[redigera] Förbundsordförande Bertil Ohlin, 1934–1939 Lennart Hartman, 1939–1945 Gunhild Palmqvist, 1945–1948 Nils Schön, 1948–1950 Sven Wedén, 1950–1952 Gunnar Helén, 1952–1954 Bengt Johnson, 1954–1957 Sven H. Åsbrink, 1957–1959 Göran C.-O. Claesson, 1959–1960 Per Ahlmark, 1960–1962 Ola Ullsten, 1962–1964 Gustaf Lindencrona, 1964–1966 Thomas Hammarberg, 1966–1969 Per Gahrton, 1969–1971 Lars Leijonborg, 1971–1973 Johan Schück, 1973–1974 Billy Olsson, 1974–1975 Bonnie Bernström, 1975–1977 Christer Nilsson (numera Christer Hallerby), 1977–1979 Peter Örn, 1979–1983 Maria Leissner, 1983–1985 Torbjörn Pettersson, 1985–1987 Lars Granath, 1987–1989 Lotta Edholm, 1989–1991 Fredrik Malmberg, 1991–1995 Karin Karlsbro, 1995–1997 Erik Ullenhag, 1997–1999 Birgitta Ohlsson, 1999–2002 Fredrik Malm, 2002— 2006 Frida Johansson Metso, 2006— (nuvarande)

[redigera] Förbundssekreterare Siewert Jacobsson, 1953–1954 David Wirmark, 1954–1956 Åke Johansson, 1956–1957 Stig Gustin, 1957–1957 Sune Persson, 1957–1959 Olle Palmborg, 1959–1960 Erland Törngren, 1960–1961 Ernst Klein, 1961–1961 Gabriel Romanus, 1961–1963 Margareta Holmstedt, 1963–1963 Carl Tham, 1963–1964 Håkan Mankefors, 1964–1966 Olle Wästberg, 1966–1969 Bo Edvardson, 1969–1971 Bo Winander, 1971–1973 Lennart Rohdin, 1973–1974 Håkan Holmberg, 1974–1975 Tomas Berglund, 1975–1976 Staffan Herrström, 1976–1978 Bertil Östberg, 1978–1981 Maria Leissner, 1981–1983 Birgitta Rydell, 1983–1984 Torbjörn Pettersson, 1984–1985 Erik Wassén, 1985–1987 Bernt Kjellander, 1987–1989 Petter Liljeblad, 1989–1991 Joachim Quiding, 1991–1993 Louise Nilson, 1993–1995 Åsa Malmström, 1995–1996 (förtroendepost inom styrelsen) Mattias Rådström, 1996–1997 Åsa Malmström, 1997–1999 Leif Lanke, 1999–2000 Magnus Simonsson, 2000–2002 Robin Govik, 2002–2004 Nina Larsson, 2004—2006 Jimmy Drushammar, 2006— (nuvarande)

[redigera] Externa länkar

• Liberala ungdomsförbundet – officiell webbplats

Sveriges riksdagspartiers ungdomsförbund
Ung Vänster	SSU	Grön Ungdom	CUF	LUF	KDU	MUF