Maria Leissner
Wikipedia
Maria Leissner, född 21 januari 1956 i Göteborg, är en svensk politiker och statstjänsteman.
Leissner var ordförande för Liberala ungdomsförbundet (LUF) under åren 1983-85. Som politiker har hon främst visat ett stort intresse för utrikesfrågorna. Från 1985 till 1991 var hon riksdagsledamot för folkpartiet och verkade bland annat i riksdagens utrikesutskott.
Sin gymnasiala utbildning fick Maria Leissner på Göteborgs Högre Samskola
Efter den borgerliga valförlusten i riksdagsvalet 1994 avgick Bengt Westerberg som partiledare, och Maria Leissner blev 1995 partiets - numera omdöpt till Folkpartiet liberalerna - första kvinnliga partiordförande. Hon lyckades dock inte vända de vikande opinionssiffrorna och avgick redan 1997. Hon fick med andra ord inte möjlighet att pröva sitt ledarskap i ett riksdagsval, och hennes avgång har använts som exempel på hur opinionsinstitutens makt ökat under 1990-talet. Den 24 februari 1996 drabbades Leissner av en personlig tragedi, när hon orsakade en allvarlig bilolycka. Hennes sambo, fysikern Hans Holmgren, omkom i olyckan, medan Leissner skadas. Händelsen påstås ha spelat en betydande roll i Leissners beslut att avgå som partiledare.
Efter ett uppdrag som rådgivare inom SIDA kom Maria Leissner till Utrikesdepartementet år 2000, med anställning som Sveriges ambassadör i Guatemala. Under 2004-05 har hon ansvarat för ett internationellt demokratiseringsprojekt i Bagdad, Irak, organiserat av det amerikanska National Democratic Institute for International Affairs (NDI). Den 13 december 2006 förordnades hon som ordförande i delegationen för romska frågor av integrationsminister Nyamko Sabuni. En månad senare, 12 januari 2007, meddelar biståndsminister Gunilla Carlsson att hon bett Leissner att vara hennes särskilda ambassadör i arbetet med demokrati och utveckling.
Paret Leissner-Holmgren har en dotter.
Företrädare: Bengt Westerberg |
Folkpartiet liberalernas partiledare 1995-1997 |
Efterträdare: Lars Leijonborg |