Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Märklin - Wikipedia, den fria encyklopedin

Märklin

Wikipedia

Märklinvagn "Mitropa", skala 0
Märklinvagn "Mitropa", skala 0

Märklin (Gebr. Märklin & Cie GmbH) är en tysk leksakstillverkare grundad år 1859 med huvudkontor i Göppingen. Till en början tillverkade man främst tillbehör till dockhus, ångmaskiner och kraftiga leksaker i gjutjärn. Med tiden kom man att bli mer kända för tillverkningen av modelltåg och idag utgör huvuddelen av produktionen modelltåg och modelljärnvägar. För vissa är namnet Märklin synonymt med modelljärnväg.

Innehåll

[redigera] Kort historik

År 1891 började man tillverka ett urverksdrivet leksakståg med skenor som gick att sätta ihop till olika spårplaner, vilket blev en succé. Senare kom en eldriven variant där modelltåget drevs med 110 volt och skenorna kopplades direkt till vägguttaget, något som självklart ledde till att barnen emellanåt fick kraftiga stötar när de lekte med tåget. 1926 kom en ny variant med en transformator som ledde ut 20 volt till skenorna och därför inte riskerade barnens liv. 1935 skedde en viktig förändring då man satsade på mindre modelltåg än tidigare och introducerade ett system med lok, vagnar och skenor i skala 00, 1:76. Tre år senare blev det möjligt att fjärrstyra körriktningen och samtidigt år kom kontaktledningen som gjorde det möjligt att köra flera tåg oberoende av varandra på samma sträcka. I princip är dessa system fortfarande kompatibla med dagens modelltåg även om man senare bytte skalan på lok och vagnar från 1:76 till 1:87, H0, och dagens modeller har olika finesser som kommit med framför allt digitalteknikens intåg.

Av de olika skalor man tidigare haft tillverkning i återstår numera 1, H0 och Z. Det klart största sortimentet finns i H0.

Bland Märklins övriga tillverkning märks bl.a. metallbyggsatser av Meccano-typ, fint detaljerade ångmaskiner och bilbanor med namnet Märklin-Sprint vilka utmärktes av nästan samma känsla och kvalitet som modelltågen. Tillverkningen av de senare lades ner 1982 då låprismärken konkurrerade ut Märklin på detta område.

[redigera] Skenor i H0

Det system Märklin använder sig av i H0 utmärker sig bland modelltågstillverkare genom att använda ett speciellt system för att strömförsörja tågen. Alla andra större tillverkare använder ett system med likström och två räler (plus och minus), men Märklin använder ett växelströmssystem med en mitträl. Mitträlen innehåller fasen och de vanliga rälerna nollan. Innan 1953 tillverkades plåtskenor med heldragen mitträl på ovansidan men detta år introducerades en mer realistisk skena där rälen satt på undersidan och hade piggar som stack upp ur banvallen. Skenan fick samtidigt en mer realistisk brun målning. Denna skena brukar kallas M-skenan och tillverkas inte längre.

1969 kom K-skenan som är en mer naturtrogen skena med sliprar i plast och räls i nysilver. Den saknar alltså banvall vilken modellbyggaren får bygga upp själv efter tycke och smak. I denna serie ingår en 900 millimeter lång flexibel skena som gör det möjligt att lägga väldigt mjuka kurvor, vilket ger större frihet eftersom man slipper begränsa sig till de kurvradier som de fasta kurvbitarna tillverkas i.

1996 lanserades den nyare C-skenan som är en barnvänlig skena som sätts ihop genom att det hörs ett klickljud när skenorna monteras samman. Skenorna har en banvall av plast och den elektriska kopplingen är säkrare än i M-skenan. Vidare har stor tankemöda lagts på att ta fram ett genomtänkt system med olika kurvradier som går att kombinera på olika sätt.

Förutom raka och böjda bitar finns ett olika växlar, korsningar, broar, järnvägsövergångar och annat till de olika skentyperna.

[redigera] Lok och vagnar

Märklin tillverkar rullande materiel från ett stort antal länder och från vitt skilda epoker, såsom ånglok, diesellok, ellok, motorvagnståg och snabbtåg, men även person- och godsvagnar av en mängd olika typer.

[redigera] Svenska modeller

Märklin har genom åren tillverkat en del modeller med svensk förebild. Den första av dessa var SJ:s Da-lok som gavs ut i både den korrekta bruna färgen och i en grön, "tyskliknande", variant utan verklig förlaga. En annan klassiker är Rc-loket som bytt målning ett par gånger i takt med att de verkliga Rc-loken bytt skepnad.

[redigera] Värde

Vissa äldre Märklin-modeller tillverkades i små serier och har med åren blivit sällsynta och därmed även tämligen värdefulla. Förmodligen är det detta faktum som ligger bakom den allmänt spridda missuppfattningen att även massproducerade och sönderlekta Märklin-startsatser från 1960-, 1970- och 1980-talen är värda mindre förmögenheter för den som hittar dem på vindar och i källare. Så är tyvärr ytterst sällan fallet.

[redigera] Extern länk

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu