Mont Saint Michel

Wikipedia

Mont Saint Michel är ett kloster som ligger i den franska delstaten Basse-Normandie mot gränsen till Bretagne i norra Frankrike och det betraktas som ett världsarv.

Mont Saint Michel har blivit kallat en av Frankrikes mest förhäxande syner, vilket är helt förståligt. Klostret ligger nämligen högt uppe på ett berg på halvön Mont-Tombe mitt ute i Atlantens vatten. Då och då blir Mont-Tombe till en ö i och med att tidvattnet översvämmar den naturliga landbron som förbinder klostret med fastlandet. I omgivningen finns det enbart låga slätter samt leran på Atlantens botten, som emellanåt dyker upp ur vattnet, vilket gör Mont Saint Michel ännu mer stolt och häpnadsväckande.

[redigera] Historia

Från början var klostret ett enkelt kapell som kyrkoherden S:t Aubert uppfört på bergets topp året 708. Enligt legenden ska han ha blivit tillsagd av ängeln S:t Michel i en dröm att han skulle bygga ett kloster på den halvön, men när Aubert vaknade på morgonen trodde han att allt varit en inbillning. Ängeln återvände till honom i sömnen några dagar senare och frågade varför Aubert inte byggt något kloster, men Aubert trodde trotts det att han bara inbillade sig ängeln. S:t Michel kom därför tillbaka till Aubert en tredje gång och satte då sin tumme mot Auberts panna och efterlämnade ett hål i pannbenet. Aubert blev därmed övertygad och påbörjade redan nästkommande morgon sitt arbete med att uppföra klostret. Auberts huvud med hålet efter ängelns tumme finns än idag kvar och finns att se i en närliggande kyrka.