Njáls saga
Wikipedia
Njáls saga, Brand-Njáls saga är en av de klassiska islänningasagorna. Det är en under senare hälften av 1200-talet utförd sammanstöpning av en ursprungligen fristående, äldre Njálssaga och en något yngre Gunnarssaga, nu bägge förlorade. Särskilt den förstnämnda synes ha varit ett mästerverk av högsta rang. I sin nuvarande skepnad är Njáls saga emellertid ganska illa hopkommen och därtill försedd med en del påhäng av ringa värde, såsom avsnitten om Gunnars vikingafärder och om illgärningsmannen Hrapp. Av stort intresse är däremot den i slutet infogade lilla Brianssagan, ett alster av keltoskandinavisk sagoskrivning med ämne från Clontarfslaget ("Briansslaget") på Irland den 23 april 1014, där somliga av Njáls banemän fann döden.
Gunnar från Lidarende är en av berättelsens färgstarkaste karaktärer. En vänfast och otroligt atletisk man som det krävs åtskilliga försök för att döda. Han och Njal är vänner genom hela boken trots att deras fruar hamnar i blodig fejd med varandra. Njals främsta egenskap är hans lugn och hans enorma kunskap om lagen. Han är en rådgivare som ingen vänder sig till förgäves.
Trots sina brister är Njáls saga tillsammans med Egil Skallagrimssons saga den värdefullaste bland islänningasagorna, på grund av dels sina litterära förtjänster - en karaktärsteckning av makalös åskådlighet i skarpa, fasta linjer och en skildring full av medryckande liv -, dels och inte minst det rika historiska, kulturhistoriska och särskilt juridiska material den i flödande rikedom ger. Ännu i dag utgör den en av det isländska folkets mest omtyckta litterära skatter - man kan väl säga, att de allra flesta islänningar är sedan barndomen väl förtrogna med den. Även hos grannfolken i övriga Norden är Njálssagan känd och uppskattad.
