Objektivism (Ayn Rand)
Wikipedia
Objektivism är Ayn Rands filosofi. Sammanfattningsvis menar objektivismen att mänskliga varelser är medvetna om en oberoende verklighet genom sina sinnen, att förnuft är det väsentliga för att bearbeta denna data, att det lämpliga moraliska syftet av ens liv är att sträva efter att uppnå ens eget rationella egenintresse, och att det enda moraliska sociala systemet är full laissez-faire kapitalism med en stat strikt begränsad till domstol, polis och militär.
Rand karaktäriserar objektivismen som en filosofi "för att leva på Jorden", med utgångspunkt i verkligheten och målet att förenkla kunskap om den naturliga världen och harmonisk, mutuellt gynnsama interaktioner mellan mänskliga varelser. Ett huvudsakligt inslag i objektivismen är ett fokus på en mänsklig individs potential. Rand skrev:
- My philosophy, in essence, is the concept of man as a heroic being, with his own happiness as the moral purpose of his life, with productive achievement as his noblest activity, and reason as his only absolute. (Atlas Shrugged)
Objektivismens namn härstammar från begreppet att kunskap och värden är "objektiva", snarare än "intrinsikala" eller "subjektiva". Enligt Rand är varken begrepp eller värden "intrinsikala" i extern verklighet, men inte heller är de blott "subjektiva" (med vilket Rand menar "godtyckliga" eller "skapade av [ens] känslor, begär, 'intuition', eller nycker"). Istället är riktigt formade begrepp och värden objektiva i betydelsen att de möter de specifika (kognitiva och/eller biocentriska) behoven av en individuell mänsklig person. Sanna begrepp och värden är, som hon skrev, "determined by the nature of reality, but to be discovered by man's mind".
Innehåll |
[redigera] Objektivistiska principer
[redigera] Metafysik: objektiv verklighet
De grundläggande lärosatserna i den objektivistiska metafysiken är (1) Tillvarons Företräde, (2) Identitetslagen (Aristoteles "A är A"), och (3) Medvetandets Axiom. Dessutom, (4) Kausalitetslagen som är en naturlig följd av Identitetslagen. Tillvarons Företräde gör gällande att verkligheten (Universum, det som är) existerar oberoende av mänskligt medvetande. Identitetslagen gör gällande att att det som existerar är kvalitativt bestämt, det vill säga, har en bestämd, begränsad natur. Medvetandets Axiom är påståendet att man är medvetande. Kausalitetslagen gör gällande att saker handlar i enlighet med sin natur. Samtliga dessa påståenden är enligt objektivismen axiomatiska. Enligt objektivismen är beviset för ett påstående att det både (a) är själv-evident och (b) inte sammanhängande kan förnekas, eftersom alla argument mot påståendet skulle behöva anta att påståendet är sant.
[redigera] Kunskapsteori: förnuft
Objektivismens kunskapsteori, likt objektivismens andra grenar, fanns alla tillgängliga i någon form sedan Och världen skälvde publicerades. Dock blev den fullast förklarad i Rands Introduction to Objectivist Epistomology (1967). Rand såg kunskapsläran som central i hennes filosofi, en gång påpekandes, "I am not primarily an advocate of capitalism, but of egoism; and I am not primarily an advocate of egoism, but of reason. If one recognizes the supremacy of reason and applies it consistently, all the rest follows".
Enligt den objektivistiska kunskapsteorin kan en människa, genom sensorisk perception och processen resonerande, nå absolut kunskap om hennes omgivning. Objektivism tar avstånd från skepticism. Vidare, hävdar den att allt som inte nåtts med objektiva, förnuftiga metoder inte kan vara sann kunskap, tagandes avstånd från tro som en metod för att nå kunskap.
Vid en boksignering, blev hon en gång tillfrågad att sammanfatta hennes filosofi. Många använder denna som den officiella 'förenklade' beskrivningen. http://www.aynrand.org/site/PageServer?pagename=objectivism_intro
[redigera] Etik: rationellt egenintresse
Den objektivistiska etiken är baserad på teorin att varje person är ansvarig för att uppnå sitt eget förnuftiga egenintresse.
[redigera] Politik: individuella rättigheter och kapitalism
Övergången från den objektivistiska etiken till den objektivistiska teorin om politik bygger på begreppet rättigheter. En "rättighet", enligt objektivismen, är en moralisk princip som både definierar och sanktionerar en varelses frihet att handla inom ett socialt eller samhälligt sammanhang. Objektivismen anser att endast individer har rättigheter; det finns, i den objektivistiska synen, inget sådant som "kollektiva rättigheter" som inte kan reduceras till en uppsättning individuella rättigheter. Vidare, objektivismen är mycket specifik beträffande uppsättningen "individuella rättigheter" som finns; som sådan, är den objektivistiska listan på individuella rättigheter avsevärt olik de som antas av de flesta stater, till exempel.
Trots att objektivismen inte använder begreppet "naturrätt", är de rättigheter den erkänner baserad direkt på den natur mänskliga varelser har som beskrivna i objektivismens kunskapslära och etik. Eftersom mänskliga varelser måste fatta beslut för att kunna överleva som mänskliga varelser, är det grundläggande kravet på en mänsklig varelse frihet att fatta, och handla efter, ens egna oberoende förnuftiga omdöme, i enlighet med ens egenintresse.
Alltså, sammanfattar objektivismen, den grundläggande rättigheten för en mänsklig varelse är rätten till liv. Med denna fras menar objektivismen att agera i förmån för ens eget liv - inte rätten att ha ens liv skyddat, eller att ha ens överlevnad garanterad, genom ofrivilliga ansträngningar från andra mänskliga varelser. Detta leder oss, enligt objektivismen, vidare till rätten till egendom, vilket alltid är antaget representera produkten av ens egna ansträngningar; i dena syn, kan en persons rätt till liv inte innefatta rätten att förfoga över en annan privat egendom, under inga som helst omständigheter. Enligt objektivismen har man rätt att överföra ens egen egendom till vem helst man vill för vad helst för anledning man finner, men en sådan överföring är enbart etisk ifall den är utförd under sådana vilkor att båda parter frivilligt medger en sådan transaktion, utan tvång och av båda parter med förväntningen att transaktionen gynnar dem.
