Metafysik

Wikipedia

Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och söker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande (ontologi). Metafysik handlar om sådant som vi inte kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska. Frågor som behandlas är Hur är naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken är människans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet.

Innehåll 1 Historia 2 Metafysiska ämnen 2.1 Vad är egenskaper? 2.2 Vad är ting? 2.3 Vad är tid 2.4 Möjliga världar 2.5 Fri vilja 2.6 Kausalitet 3 Källa

[redigera] Historia

Det första genomarbetade metafysiska systemet anses vara Aristoteles "första filosofi".
I det medeltida tänkandet hade metafysiken till uppgift att klargöra enheten mellan det immanenta och det transcendenta och sammanföll då i stor utsträckning med den naturliga teologin.
I och med renässansens intåg började metafysiken som ämne förändras, framförallt av den gruppen filosofer som idag benämns rationalisterna. Man delade upp ämnet i generell och speciell metafysik. Aristoteles metafysiska lära insorterades och likställdes med den generella versionen vari man studerade varandet ur varandes perspektiv. Inom den speciella versionen rymdes tre områden som dittills inte hade haft egna namn; kosmologi, rationell psykologi samt naturlig teologi.
I samband med Immanuel Kants filosofi utvecklades en deskriptiv syn på metafysiken. Kant ansåg att vi inte kan nå åt tinget i sig. Med andra ord, den objektiva verkligheten är för oss oåtkomlig. Han menade att vi ständigt bär på ett par begreppsliga glasögon som tolkar världen på ett speciellt sätt. En konsekvens av detta var att Kant skiljde mellan transcendent metafysik och sin egna kritiska metafysik. Där den transcedenta metafysiken ämnade beskriva världen såsom den faktiskt är oberoende av oss, ville Kant inrikta studiet på våra egna begreppsliga ramar som tolkade världen åt oss.

[redigera] Metafysiska ämnen

Inom ämnet metafysik ryms en rad underämnen eller frågor. Ett viktigt underämne i metafysiken är ontologi.

[redigera] Vad är egenskaper?

I diskussionen kring vad egenskaper är för något återfinns två huvudsakliga ståndpunkter; universalierealism samt nominalism. Universalierealisten hävdar att egenskaper är abstrakta entiteter som de kallar för universalier. Denna syn hade bland andra Platon. Nominalisten däremot, hävdar att det enda som existerar är konkreta ting, även kallade partikulärer. Nominalismen har dock en rad olika svar på hur man till exempel ska förstå så satser med så kallad abstrakt referens såsom "Mod är en dygd" där man tycks tala om något abstrakt. Exempel på inriktningar är metalingvistisk nominalism, spartansk nominalism samt tropteori.

[redigera] Vad är ting?

[redigera] Vad är tid

[redigera] Möjliga världar

[redigera] Fri vilja

[redigera] Kausalitet

Kausalitet, det vill säga orsak och verkan, är något som vi vardagligen betraktar som självklart. Idén om ett orsakssamband har dock ifrågasatts på empiristiska grunder främst av den skotska 1700-tals filosofen David Hume.

[redigera] Källa

• "Metaphysics, a contemporary introduction", Michael J Loux