Olof Lagercrantz
Wikipedia
Olof Gustaf Hugo Lagercrantz, född 10 mars 1911 i Stockholm, död 23 juli 2002, var en svensk författare, kritiker, litteraturvetare (fil dr 1951) och publicist (chefredaktör för Dagens Nyheter 1960-75). Son till bankdirektören Carl Lagercrantz och grevinnan Agnes Hamilton. Gift 1939 med Martina Ruin (f. 1921), dotter till professorn Hans Ruin och Karin Sievers. Far till skådespelerskan Marika Lagercrantz och författaren David Lagercrantz, bror till Lis Asklund, morbror till Lars Lönnroth och Johan Lönnroth.
Som kritiker och publicist var Lagercrantz enormt inflytelserik. Han blev något av en specialist på att skriva författarbiografier om flera av Sveriges stora författare, varav flera än idag utgör grundverk inom litteraturvetenskapen. Detta gäller kanske i synnerhet Lagercrantz Strindbergbiografi, August Strindberg (1979), och hans porträtt över vännen Gunnar Ekelöf, Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma.
Under senare delen av sitt verksamma liv ändrades Lagercrantz offentliga profil. Från att ha varit en ganska renodlad kulturpersonlighet och litteraturkritiker som kulturrecensent på Svenska Dagbladet (1940-51), fick han en allt mer politisk profil. Hans samhällsintresse blev tydligt under tiden på Dagens Nyheter, där han blev kulturchef 1951 och chefredaktör 1960. Lagercrantz blev alltmer kontroversiell och blev en tongivande personlighet under 1960- och 1970-talets politiska och kulturella radikalism, och deltog till exempel i den så kallade trolöshetdebatten.
Lagercrantz kom att väcka starka känslor i den svenska offentligheten. Hans högborgerliga och aristokratiska bakgrund (hans mor tillhörde den grevliga ätten Hamilton) gjorde att hans kulturradikalism uppfattades som särskilt provocerande. När han under sin tid på Dagens Nyheter for på reportageresor till Sovjetunionen och Kina och gav en försonlig och relativt positiv bild av kommunismen fick han kraftig kritik.
Lagercrantz har skildrat något av detta i sina självbiografiska skrifter. Den särpräglade högborgerligehet som han växte upp i skildras i Min första krets (1982) och den stormiga tiden på Dagens Nyheter i memoaren Ett år på sextiotalet (1990).
Innehåll |
[redigera] Skönlitterära arbeten
- Den döda fågeln, 1935 (dikter)
- Den enda sommaren 1937 (dikter)
- Trudi 1939 (roman)
- Möten med bibeln 1941
- Dikter från mossen, 1943 (dikter)
- Om kärlek 1946
- Fågelropet ur dimman 1947 (essäer)
- Dagbok 1954 (prosa)
- Dikter och dagbok 1955 (dikter och prosa)
- Ensamheter i öst och väst 1961 (reseskildringar)
- Linjer, 1962 (dikter)
- Dikter 1935-1962 1964
- Opinionslägen 1968
- Tröst för min älskling 1971
- Enhörningen 1977 (prosa)
- Min första krets 1982 (självbiografisk prosa)
- Om konsten att läsa och skriva 1985 (essä)
- En blödande ros 1991 (dikter i urval)
- Mina egna ord 1994 (urval av DN-artiklar)
[redigera] Litteraturvetenskapliga arbeten
- Jungfrun och demonerna, 1938 (en Karlfeldtstudie)
- Studieplan i svensk lyrik 1950
- Agnes von Krusenstierna, 1951, (reviderad 1980)
- Nelly Sachs 1955
- Stig Dagerman 1958
- Svenska lyriker 1961
- Från helvetet till paradiset (Dantestudie), 1964
- Den pågående skapelsen (Nelly Sachs) 1966
- Att finnas till (James Joyce) 1970
- Tretton lyriker och Fågeltruppen 1973
- Från Aeneas till Ahlin 1978
- August Strindberg, 1979
- Eftertankar om Strindberg 1980
- Färd med mörkrets hjärta 1987 (Om Joseph Conrad)
- Ett år på sextiotalet 1990
- Att läsa Proust 1992
- Ekelöf, Proust och Conrad 1994
- Jag bor i en annan värld, men du bor ju i samma 1994 (Om Gunnar Ekelöf)
- Dikten om livet på den andra sidan, 1996 (en bok om Emanuel Swedenborg)
[redigera] Priser och utmärkelser
- Bellmanpriset 1957
- Nordiska rådets litteraturpris 1965
- Aniara-priset 1986
- Karlfeldt-priset 1988
- Pilotpriset 1989
- Lotten von Kraemers pris 1995
[redigera] Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Olof Lagercrantz
