Olskroken
Wikipedia
Olskroken är en stadsdel i Göteborg. Lilla och Stora Olskroken kallades de landerier som låg strax norr om Olskrokstorget, därav namnet på stadsdelen. Namnet Olskroken är känt från mitten av 1600-talet, men man vet inte riktigt dess ursprung. Kanske var det ägaren till Stora Landeriet (tidigare benämnt Wahammar), Ollrich Steinkamp som står för förleden ”Ols” och ”kroken” kan syfta på att Gullbergsån gjorde en krök precis här. Mest sannolikt är dock att namnet kommer av Olsmässkroken, med innebörden; "en mager, besvärlig äng", och syftar på tiden kring Olsmässan den 29 juli.
[redigera] Historia
För nästan 400 år sedan försvarade kommendanten Mårten Krakow befästningen Gullberg på den plats som vi idag kallar Olskroken, mot danskarna. Flera blodiga strider utkämpades i området genom historien.
Igenom Olskroken skär Redbergsvägen, med mycket gamla anor. Huvudvägen mot Västergötland har sedan urminnes tider gått fram just över eller i kanten av den angränsande åsen, och vidare bort över Danska vägen.
Vid nuvarande Redbergsplatsen i Olskroken låg en gästgivaregård på 1730-talet, som innehades av Anders Rebba. Benämningen "Rebbas Lid" (Redbergslid) syftar eventuellt på honom, då det urgamla ordet lid dessutom betyder ungefär brant backe, vilket också stämmer med terrängen. Landeriet Redberg har därefter fört namnet vidare. Redbergsområdet hörde till stadens ursprungliga donation, och fram till 1830-talet fanns här inte mycket annat än betesmarker och det nämnda värdshuset.
Hjalmar Wallqvist¹ säger 1889 om husen i området; "De äro af hög ålder och vanligen illa uppförda. Men öfver det hela hvilar likväl en prägel af förnöjsamhet och relativ välmåga, som qvarlemnar ett godt intryck."
Olskroken fick preliminär stadsplan 1866, där det angavs att området skulle bebyggas med arbetarbostäder. 1880 fastställdes en definitiv stadsplan, befintlig bebyggelse revs och ersattes 1885-1910 av nästan uteslutande landshövdingehus.
Olskrokstorget anlades i slutet av 1800-talet och 1896 började man bedriva handel där. Sedan dess har torget flyttats runt och förändrats många gånger. I början av 1900-talet var det fortfarande fullt med trafik på Gullbergsån, med både lastpråmar och nöjesbåtar. När ritningarna till det stora Olskroksmotet var klara 1960, förändrade det hela området. Olskrokstorget och de två gamla broarna över Gullbergsån försvann så småningom med grävskoporna.
Fastighetsbolaget Göta Lejon började köpa upp hus 1963, därefter ökade förfallet och 1973 beslutade stadsfullmäktige om totalsanering. 1980 exproprierades den sista fastigheten och därmed kunde det sista kapitlet avslutas för den enda kvarvarande, homogena arbetarestadsdelen från denna tid. Det nya Olskroken stod klart 1983.
1882 invigdes S:t Paulikyrkan, belägen mellan Redbergsplatsen och Olskrokstorget.
Bebyggelsen vid Olskrokstorget begränsas västerut av den stora motorvägskorsningen Olskroksmotet där Europaväg E20 från Stockholm förenas med Europaväg E6 från Oslo och går mot Malmö i söder.
¹ Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg, Stockholm 1891.
