Platina
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | platina, Pt, 78 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisk serie | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 10, 6, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Densitet | 21450 kg/m3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | 4,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utseende | Gråaktigt vit |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 195,078 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 135 (177) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 128 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
van der Waalradie | 175 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [Xe]4f145d96s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
e- per energinivå | 2, 8, 18, 32, 17, 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 4, 2 (svag bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | kubisk ytcentrerad (FCC) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Materietillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 2045 K (1772 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 4100 K (3827 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 9,1 ×10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 510 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 19,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 0,0312 Pa vid 2045 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 2680 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 2,28 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 130 J/(kg*K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 9,66 × 106/m*ohm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 71,6 W/(m*K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1a Jonisationspotential | 870 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2a Jonisationspotential | 1791 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Platina är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen platinametaller. Kategoriseras som ädelmetall. Förekommer i legeringar och används bland annat i kemiska apparater, inom tandteknik och i smycken.
Platina är en vacker, silvervit ädelmetall som i ren form är smidbar och böjlig, precis som guld. Platina är den dyraste metallen i samband med när man ska smida smycken. De flesta som köper platina ska ha det till sina bröllopsringar eller förlovningsringar. Platina är en mycket bra katalysator och används bland annat vid tillverkning av svavelsyra. Den är olöslig i saltsyra och salpetersyra men löser sig i kungsvatten (saltsyra/salpetersyra=3/1). De vanligaste oxidationsstadierna är +2 och +4. Ledningsförmågan för elektricitet och värme är ca sex gånger sämre än för koppar.
Innehåll |
[redigera] Upptäckt
Platina har sedan länge använts av indianerna i Central- och Sydamerika. Den första europeiska hänvisningen till platina finner man i skrifter från 1557 i den italienska humanistens Julius Caesar Scaligers (1484-1558) skrifter som beskrivning av en mystisk metall som förekom i de centralamerikanska gruvorna. Däremot är den första säkra källan om platinas upptäckt från Sydamerika av Antonio de Ulloa 1735 och av engelsmannen Charles Wood 1741.
[redigera] Användning
Platina används i smycken, ledningar och kärl för laboratoriebruk, i olika värdefulla instrument, i tandmaterial, i rostfria apparater och elektroder i glasapparater. Som katalysator används platina för att kracka oljeprodukter och i bilars avgasrenare. Tunn platinatråd blir glödande i ånga från metanol eftersom den verkar som katalysator. Denna egenskap används i cigarettändare och handvärmare. I närvaro av platina exploderar vätgas tillsammans med syrgas. Man får en mycket kraftfull magnet om man har platina i en legering med kobolt.
[redigera] Förekomst och framställning
Platina är ett sällsynt grundämne i jordskorpan; medelhalten är ca 10–15 mg/ton, något högre än för guld. I naturen finns platina som en blandning av sex isotoper. Platina förekommer mestadels i lite blandad form och kan skiljas ut från andra metaller på grund av deras olika smältpunkter. Platinafyndigheterna finns i Uralbergen, Colombia och västra USA. Världsproduktionen 1993 var cirka 130 ton.
[redigera] Se även
- Periodiska systemet
- Platinasvart
- Platinum Eagle (ett mynt värt 100 USD av 99,95% platina, se nedan)