Religion i Iran

Wikipedia

Islam är Irans klart dominerande religion. Beroende på uppgiftslämnare anges mellan 95 och 99 procent av Irans befolkning på 70,7 miljoner invånare vara muslimer. Islam är från 1503 officiell religion och efter iranska revolutionen 1979 reglerar den även statsskicket. Över 90 procent av Irans muslimerna hör till den shiitiska tolvsekten, medan resterande muslimer – företrädesvis araber och kurder bosatta i landet – är sunniter. Av Irans förislamiska religion, zoroastrismen finns numera bara en rest om cirka 10 000 – 30 000 troende. Till denna grupp brukar man även räkna ett fåtal kurdiska så kallade yasidier. Zoroastrerna emigrerade i flera vågor mot Indien från 800-talet, då de arabiska erövrarna försvårade för dem som inte gick över till islam.

Andra viktigare minoriteter bekänner sig till kristendom (ortodoxa armenier, ca 200 000 och assyrier, ca 30 000) samt omkring 50 000 till judendom. Den största minoriteten är de bahá'í-troende, vars antal har uppskattats från 200 000 till 640 000, och som av Internationella Bahá'í-samfundet i Haifa år 2000 beräknades till 463 000. Icke-muslimer behandlas restriktivt av de styrande mullorna, men det finns en fatwa från 1980(?) som värnar godkända religioner och skyddar mot värre övergrepp. Bahá’ítron är dock inte en godkänd religion i Iran och bahá'íerna har stundtals varit svårt förföljda. De har bl.a. inte tillträde till högre utbildning och har i vissa fall avrättats när de iranska myndigheterna funnit att de undervisat i bahá'í-tron. Bahá'í har sitt ursprung i den inhemska bábísmen. Babíerna såg sin upphovsman år 1844 i Báb och bortåt 20 000 anhängare avrättades runt 1850. Som ett led i förföljelserna har Bábs hus i Shiraz och andra för bahá'íerna och något tusental kvarvarande babier heliga platser rivits eller på annat sätt förstörts av de iranska myndigheterna. En anledning till den hårda förföljelsen av bahá'íer är deras tro på Bahá'u'lláh som en ny budbärare från Gud efter Muhammed gör dem till renegater, avfällingar från islam. Många bahá'íer har emigrerat, och i exempelvis Indien finns nu fyra gånger fler bahá'íer än i trons ursprungsland Iran.

Nyår, Naw-Rúz på persiska, är en forniransk ritual som firas runt den 20 mars, den första vårdagen enligt solkalendern, då solen står i vädurens tecken. Man tänder brasor och hoppar över elden. Vördnad för ljuset och elden spelar stor roll i zoroastrismen. Naw-Rúz må alltså vara en zoroastrisk kvarleva, men den kolliderar med shiamuslimernas årliga sorgetåg Aashura, då slaget vid Karbala manifestateras i form av ett passionsdrama, där deltagarna sargar sig blodiga med svärd och knivar.

Irans hela styrelseskick genomsyras av regler och tänkesätt som utgår från de islamiska sharia-lagarna. Ovanpå vad som liknar en 'tredelad statsmakt' finns den så kallade revolutionens ledare (Rahbar), som uppfattas som Allahs ställföreträdare på jorden i väntan på den tolfte imamens återkomst på Domedagen. ”Ledaren” har befogenhet att ingripa med ett religiöst veto mot all lagstiftning. Han väljs på livstid av det islamkunniga expertrådet och kan hindra parlamentet Majlis från att stifta lagar som inte följer sharia.

Förutom Ledaren finns Väktarrådet (Shora-ye-Negahban) som består av sex troslärda samt sex jurister. Ledaren utser de sex troslärda och Högsta domstolen de sex juristerna. Dessa förväntas bilda ännu ett värn mot oönskade förslag till lagstiftning, presidentkandidater med mera. Presidenten agerar såväl statschef som regeringschef, men både parlamentets och presidentens makt är därför mycket kringskurna.

Efter revolutionen 1979 återfinns ett kalligrafiskt 'Allah' på Irans flagga.

[redigera] Källor

Adherents.com (2006). "Religion by Location". (http://www.adherents.com)

Barrett, D. (2000) World Christian Encyclopedia. Population Reference Bureau (http://www.prb.org)

Ewald, S. m. fl. (1996) Religionslexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum.