Republika Srpska

Wikipedia

Република Српска
Republika Srpska

Karta över Bosnien och Hercegovina med Republika Srpska i rött, Federationen Bosnien och Hercegovina i blått och Brčko-distriktet i grönt

Officiella språk

serbiska, bosniska och kroatiska

Milan Jelić

Milorad Dodik

Yta
– totalt
– % vatten

25 053 km²
n/a

Folkmängd
– totalt
– per kvadratkilometer

1,4 miljoner
60/km²

Etniska grupper
(uppskattning)

serber: 88%
bosniaker: 10%
kroater: 1%
övriga: 1%

Tidszon

UTC +1

Flygbolag

Air Srpska

Republika Srpskas statsvapen som enligt högsta domstolens beslut 29 januari 2007 skulle avskaffas offciellt men används ännu i officiella sammanhang.^[1]

Republika Srpskas flagga.

Republika Srpska är den ena av Bosnien och Hercegovinas två entiteter. Den andra är Federationen Bosnien och Hercegovina.

Innehåll

1 Demografi
2 Historia
3 Politik
4 Förslag om gränsändringar mellan entiteterna
5 Större städer i Republika Srpska
6 Se även
7 Källor

[redigera] Demografi

År 2005 beräknades uppemot 1 411 000 människor vara bosatta i Republika Srpska, varav 1 247 900 serber (88,4%), 150 390 bosniaker (10,7%) och 12 710 kroater (0,9%). Efter att Brčko-distriket i augusti 2006 tilldelades självständig status i förhållande till Bosnien och Hercegovinas båda entiteter beräknas Republika Srpskas serbiska befolkning ha minskat med 32 000. Faktorer som ständigt förändrar den demografiska situationen i många delar av Repbulika Srpska är att många serbiska flyktingar återvänder till sina hem utanför Republika Srpska samtidigt som bosniakiska och kroatiska flyktingar återvänder till sina hem inom Repblika Srpska. Andra faktorer är minskat barnafödande som delvis beror på emigration till Serbien där framförallt unga bosnienserber anser sig ha fler möjligheter till ett bättre liv. Däremot är barnafödandet högre bland bosnienserber än bland serber i Serbien.

[redigera] Historia

Embryot till dagens Republika Srpska skapades redan 1991 i samband med det politiska kaos som rådde i dåvarande Jugoslavien. De flesta bosnienserber var emot att Bosnien-Hercegovina skulle lämna federationen Jugoslavien och motsatte sig folkomröstning om självständigt. Samma år skappade bosnienserberna en bosnienserbisk församling och höll en intern folkomröstning där en övevägande majoritet ville stanna kvar inom en union med Serbien och Montenegro. Samtidigt utropades Republika srpskog naroda Bosne i Hercegovine efter samma modell som Republika Srpska Krajina i grannlandet Kroatien. Detta förklarades ogiltigt 1992 av Bosnien-Hercegovinas parlament som sedan höll folkomröstingen om en utbrytning från Jugoslavien. Denna folkomröstning bojkottades av den serbiska befolkningen som ansåg den vara okonstitutionell och bortsåg från serbernas vetorätt i parlamentet. Då det stod klart efter valet att en majoritet av de röstande medborgarna i Bosnien-Hercegovina röstat för självständighet utbröt strider mellan beväpnade bosnienserbiska styrkor och Bosnien-Hercegovinas regeringsarmé. Detta var början till det vi känner idag som bosnienkriget. Dagens Republika Srpska fick sin status som entitet inom Bosnien-Hercegovina legitimerad genom Daytonavtalet 1995.

[redigera] Politik

Republika Srpska har ett långtgående självstyre inom Bosnien och Hercegovina men är geografiskt delad i en öst- och en väst-del. Majoriteten av befolkning bor i den västra delen där också den administrativa huvudstaden Banja Luka finns.

Republika Srpska har en president och två vicepresidenter som alla är direkt folkvalda. Av dessa ska en vara serb, en bosniak och en kroat. Presidenten och vicepresidenterna utser regeringen.

Regeringen består av en premiärminister och 16 ministrar, av vilka 8 ska vara serber, 5 bosniaker och 3 kroater. Regeringen är ansvarig inför nationalförsamlingen.

Nationalförsamlingen har 83 ledamöter. Dessa utser ett Folkens råd, bestående av 8 serber, 8 bosniaker, 8 kroater och 4 övriga, som har vetorätt över delar av lagstiftningen.

[redigera] Förslag om gränsändringar mellan entiteterna

Förslag har lagts fram av den bosnienkroatiska ledningen i södra Bosnien-Hercegovina om ett landbyte mellan Republika Srpska och federationen Bosnien och Hercegovina. Bosnienkroaterna önskar att återfå kontrollen över de nordliga områdena Derventa, Brod och Šamac. Dessa områden är dock idag nästan helt uteslutande bebodda av serber. Republika Srpska skulle dock få i utbyte Drvar, Bosansko Grahovo och Glamoč som har (och hade redan innan kriget 1992-1995) en serbisk majoritet, men som lämnades utanför Republika Srpska genom Daytonavtalet, eftersom Republika Srpska skulle annars få en majoritet av landytan.

Denna fråga kan komma att intensifieras eftersom Srebrenica, en liten kommun med tidigare bosniakisk majoritet men idag serbisk majoritet, vars bosniakiska befolkningen hävdat sin rätt att antingen bli en egen entietet med speciell status eller få övergå från RS till FBiH sedan 2004. Den serbiska majoriteten inom kommunen liksom den serbiska ledningen för RS i Banja Luka har fasthållit att en sådan uppgörelse absolut inte kommer att komma tillstånd, eftersom den skulle bryta mot Daytonavtalet. Den bosniakiska minoriteten i Srebrenica har dock stöd från bland annat den bosniakiska ledningen i Sarajevo. I april 2007 hölls en omröstning i Srebrenicas kommunfullmäktige om förslaget till Srebrenicas status utanför RS. Den serbiska ledningen i kommunfullmäktige lämnade mötet i protest före omröstningen och hävdade att de samtliga saknar fullmakt att genomföra röstningen. Den bosniakiska ledningen genomdrev dock omröstningen med de kvarvarande och det blev en enkel majoritet som stödjer förslaget. Hur, om ens omröstningen är giltig, eller vad omröstningen kommer leda till är idag inte säkerställt eftersom den serbiska ledningen inte deltagit och den bosnienserbiska premiärministern Milorad Dodik uttalat sig om att erbjuda Srebrenica en särskild status inom RS, men uttalat sig om att Srebrenicas utträdde från entiteten är otänkbart.