Samuel Clason
Wikipedia
Sam. (Samuel) Clason, född 23 juni 1867 i Uppsala, död 19 december 1925 i Stockholm, var en historiker och politiker. Han var son till Edward Claës Herman Clason.
Clason inledde sina studier vid Uppsala universitet 1884. Han blev fil.kand. 1887, fil.lic. 1893 och tog sin doktorsexamen 1895 på avhandlingen Till reduktionens förhistoria, Gods- och ränteutsöndringarna och förbundna orterna som även gjorde honom till docent i historia samma år. Clason tjänstgjorde även i andra kammaren 1884-98. Han arbetade som riksdagsstenograf och utskottsskereterare mellan 1888 och 1905. Clason utnämndes 1904 till professor i historia vid Lunds universitet, en befattning han behöll fram till 1916 då han utnämndes till riksarkivarie. Han valdes in i Vitterhetsakademien 1918 och i Vetenskapsakademien 1922.
Clasons politiska karriär inleddes på riksplanet genom att han invaldes i första kammaren 1907, där han blev kvar fram till sin död. I riksdagen representerade Clason högern. 1916 inträdde han i Högerns förtroenderåd. Han var ledamot av konstitutionsutskottet 1908-25 och ordförande i detsamma 1922-23.
Clason började arbeta vid Riksarkivet första gången 1895. Från 1916 till sin död var han riksarkivarie, med ett avbrott 1923-1924 då han var statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet i den Tryggerska ministären.
Gift 1895 med Elin Sebardt.
Clason var konservativ av den gamla skolan - djupt religiös, nitisk i fosterlands- och försvarsvänlighet.
[redigera] Källor
- Svenskt biografiskt lexikon, band 20, s. 498-500
- Norberg, Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 5.
- Svenska män och kvinnor.
| Företrädare: Olof Olsson |
Sveriges ecklesiastikminister 1923–1924 |
Efterträdare: Olof Olsson |
