Sixtinska madonnan
Wikipedia
Sixtinska madonnan är en oljemålning utförd av den italienske renässanskonstnären Rafael 1513-1514 för högaltaret i klosterkyrkan San Sisto i Piacenza.
Uppdragsgivare var påven Julius II. Han tillhörde släkten della Rovere, vars skyddshelgon var påven Sixtus II (257-258). Denne helige påve ses på målningen medlande med sin gest mellan den himmelska scenen och betraktarens världsliga plan. Till höger om Jungfru Maria och Jesusbarnet knäböjer den heliga Barbara, vars reliker vördas i kyrkan San Sisto.
Jungfru Maria med Jesusbarnet samt de två helgonen befinner sig på en bädd av moln. Denna scen inramas av tunga draperier, och i målningens nederkant befinner sig två putti. Den påvliga tiaran kan tänkas fungera som en länk mellan målningen och betraktaren.
1754 donerade munkarna i San Sisto målningen till August III, kurfurste av Sachsen, som placerade den i Zwinger i Dresden. Strax efter andra världskrigets slut fördes målningen av ryska trupper till Moskva, men den återbördades senare till Dresden.
Rafaels Sixtinska madonnan har reproducerats ett flertal gånger. Många känner till exempel igen de båda putti.
