Moskva
Wikipedia
|
|||||
 |
|||||
| Innerstaden | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Distrikt | Tsentralnyj | ||||
| Oblast | Moskva | ||||
| Borgmästare | Jurij Luzjkov | ||||
| Area | 1 081 km² |
||||
| Befolkning 2007 2002 |
(plats: 1) 10 469 000 10 383 000 |
||||
| Befolkningstäthet | 9684,5 inv/km² (2007) | ||||
| Övrigt | |||||
| Tidszon | UTC+3 | ||||
Moskva (ryska: Москва; tyska och äldre svenska Moskau) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland. Det är även Europas största stad (London är dock med förorter ungefär lika stort) med 10,4 miljoner invånare, med förorter 14,5 miljoner invånare (2005). Staden har en yta på 878,7 km².
Området runt huvudstaden (omkring 2 000 km²) ingår i Moskvas oblast med Moskva som huvudstad. Själva staden Moskva ingår dock inte i detta utan utgör en egen administrativ enhet med en speciell administrativ status.
Innehåll |
[redigera] Geografi
[redigera] Geografiskt läge
Moskva ligger i Rysslands europeiska del vid Moskvafloden som är en biflod till floden Oka. De geografiska koordinaterna är 37,62 östlig längd och 55, 75 nordlig bredd. Landskapet är kuperad men den meandrande Moskvafloden skapar ibland höga sluttningar. Flodens längd i staden är ungefär 80 km och dess bredd varierar mellan 120 och 200 meter. I staden upptar Moskvafloden cirka 120 mindre floder som till största del är inbyggd i ett rörsystem. Den 128 km långa Moskvakanalen börjar i stadens västra del och sammanbinder Moskvafloden med floden Volga.
Stadens gräns bildas med få undantag av en 109 km lång motorväg som blev anlagd under 1960-talet. Ungefär en tredjedel av Moskvas 1097,12 kvadratkilometer utgörs av grönområden. Ofta finns även ett skogsbälte utanför staden som används som rekreationsområde.
[redigera] Klimat
Moskva har inlandsklimat och ligger i den tempererade klimatzonen. Kännetecknande är kalla vintrar och varma somrar med korta vår- och höstperioder.
Årsmedeltemperaturen är 4,4° C och den genomsnittliga nederbördsmängden 575 millimeter (se figur).
Vintertid ligger medeltemperaturen mellan -6° och -10° C. Inräknat i medeltemperaturen är tillfälliga köldknäppar som kan vara lägre än -20° C. På grund av låg vindhastighet och torr luft är det dock lättare att uthärda dessa temperaturer. Sommaren är ofta varm och solig; ibland mycket varm med temperaturer över 35° C.
Omkring den 16 mars börjar snötäcket att smälta och ungefär den 12 april bryter Moskvaflodens is upp. De första minusgraderna efter sommaren uppmäts omkring den 14 september och i slutet av oktober förekommer ofta det första snöfallet. Regioner i stadens utkant är i genomsnitt två till tre grader kallare än i Moskvas centrum.
[redigera] Administrativ indelning
Moskva är uppdelat i tio förvaltningsområden som i sin tur är delade i sammanlagt 123 stadsdelar. Varje förvaltningsområde har en prefekt som utses av Moskvas borgmästare. Dessutom har varje förvaltningsområde en varsin folkrepresentation (kommunala råd), som väljs av områdets invånare och som var och en består 11 medlemmar. Moskvas förvaltningsområden är:
| Förvaltningsområde | rysk namn | invånare (2005) |
|---|---|---|
| Norr (2) | Северный | 1.106.673 |
| Nordöst (3) | Северо-Восточный | 1.237.069 |
| Nordväst (9) | Северо-Западный | 788.105 |
| Öst (4) | Восточный | 1.385.621 |
| Zelenograd (10) | Зеленоградский | 215.713 |
| Syd (6) | Южный | 1.584.665 |
| Sydöst (5) | Юго-Восточный | 1.131.738 |
| Sydväst (7) | Юго-Западный | 1.199.593 |
| Väst (8) | Западный | 1.062.737 |
| Centrum (1) | Центральный | 694.664 |
[redigera] Historia
Moskva grundades 1147 som ett fort vid Moskvaflodens strand. Namnet på staden kommer av namnet på floden, vars betydelse inte är helt klarlagt. Fortet kom senare att bli dagens Kreml.
Staden hade en svår period 1237-1238, då mongol-tatarer brände ner staden och dödade många av dess invånare. Men Moskva överlevde, och från 1328 till 1547 var staden huvudort i furstendömet (senare storfurstendömet) Moskva. Under Ivan I blev Moskva huvudstad i Vladimir-Suzdal under mongol-tatarernas styre (Gyllene horden) efter att huvudstaden tidigare legat i Tver.
År 1380 ledde en prins av Moskva, Dimitrij Donskoj, ett samlat Ryssland till en viktig seger över tatarerna i slaget vid Kulikovo. Efter detta slag tog Moskva ledningen för befrielsen av Ryssland från tatarernas dominans och 1480 hade Ivan III slutligen lyckats bryta loss Ryssland från dem. Moskva blev sedan den centrala makten i Ryssland. Detta förstärktes när Moskva kom dock i krig med Novgorod och segrade. Moskva blev därefter huvudstad i det ryska tsarriket fram till 1712, då huvudstaden flyttades till Sankt Petersburg.
Den 12 mars 1610 intog Jakob de la Gardie staden. Redan i juni samma år lämnade dock de la Gardie och tsarens bror Dimitrij staden för att häva Stanisław Żółkiewskis belägring av Smolensk. Stora delar av staden brändes ner 1812 under Napoleons ryska fälttåg, efter ryssarnas nederlag vid Borodino. Den började hastigt återuppbyggas 1813. Viktiga minnesmärken som Vasilijkatedralen, Kreml, med flera, undkom förödelsen.
Efter revolutionen flyttades den ryska huvudstaden av strategiska skäl från Petrograd till Moskva (den 5 mars 1918).
Under andra världskriget stod slaget om Moskva här, under operation Barbarossa. Staden anfölls av närmare 1,5 miljoner tyskar under ledning av Fedor von Bock i oktober 1941. Staden försvarades av Georgij Zjukov och cirka 1 250 000 man. Den sovjetiska armén försvarade staden och segrade, dock till ett fruktansvärt pris. 725 000 man dödades, sårades eller tillfångatogs. Vissa källor hävdar att siffran var ännu högre, över en miljon soldater förlorade på olika sätt. Tyskarna förlorade runt 300 000 man. Även denna källa är omstridd, vissa hävdar att antalet var ännu högre, uppemot 400 000 döda, sårade och tillfångatagna. Slaget slutade först den 7 januari 1942.
Efter Sovjetunionens upplösning 1991 förblev Moskva huvudstad i Ryska federationen. Moskva är idag en stad som slits mellan sin gamla historia och den moderna tidens utveckling, såväl som en världsmetropol att räkna med både kulturellt och finansiellt. Nya skyskrapor av glas överskuggar de gamla stenskraporna från sovjettiden.
[redigera] Politik
[redigera] Stadens styrelse
Moskvas verkställande makt består av borgmästaren och stadens regering. Borgmästaren och hans ställföreträdare väljs av stadens befolkning för fyra år. Den lagstiftande makten som även övervakar borgmästaren utövas av Moskvas duma som består av 35 medlemmar.
[redigera] Sevärdheter
[redigera] Kreml
Kreml är Moskvas äldsta del och har status som minnesmärke. Här öppnas det ryska parlamentet (duman) i kongressbyggnaden genom presidentens tal och här installeras likaledes presidenten högtidligt. Murarna kring området och de nitton tornen byggdes under 1400-talet. Vid denna tid var det en betydande försvarsanläggning.
I Kreml påträffas flera kyrkor, såsom Uspenskijkatedralen (på sv. "Marie himmelsfärdskatedralen" eller "Himmelfärdskatedralen") från 1479, Marie bebådelsekatedralen från 1489, Archangelskkatedralen ("Ärkeängelskatedralen") från 1509 samt De tolv apostlarnas kyrka. Innanför murarna finns dessutom Ivan den stores klocktorn (Ivan Velikij) från 1508 och flera palats (bland annat Stora palatset) samt före detta kloster, kaserner, moderna sammanträdeslokaler samt regeringsbyggnader. Det moderna huset byggdes 1961 och används för internationella kongress samt teater- och dansföreställningar.
I en vapenarsenal från 1851 finns ett museum där gamla vapen, krigstroféer, tsarfamiljens kläder, hästdroskor och konstnärliga föremål från ryska manufakturer visas. I närheten av klocktornet finns Tsarens kanon och Tsarens klocka (ryska: Zar Kolokol).
Den sistnämnda väger 190.000 kg och är 6,6 m hög och är således världens största klocka. Det är dock ingen klocka som används utan den står på marken. Vissa motstridiga källor säger att den har fallit ner i ett torn och därför har en stor spricka. Napoleon ville ta med sig den till Paris, men på grund av logistikproblemen och vikten fick den stå kvar.
[redigera] Andra sevärdheter
I stadens centrum ligger Röda torget där de största militärparaderna hölls under sovjettiden. Runt om detta stora torg finns bland annat Vasilijkatedralen med sina berömda lökkupoler samt Leninmausoleet.
För vänner av konst finns Tretjakovgalleriet med ett antal berömda målningar, bl a av Ilja Repin. För balett eller opera går man främst till Bolsjojteatern. Den permanenta utställningen, VDNCh (Выставка Достижений Народного Хозяйства, ВДНХ), är också ett av de mest besökta turistmålen. Ett besök på Cirkus Moskva är likaså ett måste, när man är i Moskva. Gorkijparken (Парк Культуры) är ett stort, centralt nöjesfält.
Just nu håller man på och bygger ett nytt område i östra Moskva, Moskva City. Området består av skyskrapor och den högsta ska bli bland en av de högsta i världen.
Moskvas tunnelbana är berömt för sin konstnärliga utsmyckning och en sevärdhet i sig.
[redigera] Transport
Moskva har totalt fem flygplatser: Sjeremetievo internationella flygplats, Domodedovo internationella flygplats, Bykovoflygplatsen, Ostafjevo internationella flygplats samt Vnukovo internationella flygplats. Sjeremetievo och Domodevo är utrikesflygplatserna. 60% av alla internationella flygningar hanteras av Sjeremetievoflygplatsen. De olika flygplatserna är belägna olika långt från MKAD enligt följande: Bykovo: 35 kilometer från MKAD, Domodevo: 22 kilometer, Vnukovo: 11 kilometer, Sjeremetievo: 10 km och Ostafievo: cirka åtta kilometer från ringleden.
Staden är även navet i Rysslands tågnätverk, med dagliga avgångar till destinationer som Vladivostok (9 000 kilometer) och Bryssel (2 000 kilometer). Moskva är också utgångspunkten för den så kallade Transsibiriska järnvägen som gör det möjligt att utan tågbyte åka ända till Kinas östkust och huvudstaden Beijing via Mongoliet och dess huvudstad Ulaanbaatar.
Den lokala transporten i Moskva inkluderar Moskvas tunnelbana, världskänd för de konstnärliga utsmyckningar som finns på många av stationerna, med detaljer som kristallkronor och mosaiker. Detta var ett monument som skulle återspegla Sovjetunionens storhet och styrka. Tunnelbanan invigdes 1935 och har i dag elva linjer fördelade på 171 stationer. Tunnelbanesystemet är ett av världens mest använda med cirka nio miljoner passagerare per dag (2,6 miljarder per år).
Moskva har även ett monorailsystem med en linje och sex stationer. Den är totalt 4,7 kilometer lång. Se Moskvas Monorail.
Förorter och intilliggande städer kan dessutom nås med pendeltåg och bussar. Pendeltågen till förorterna är av elektrisk typ och kallas på ryska för elektritjka. Det finns även ett spårvagnsnät och trådbussnät i staden.
Varje dag kör det cirka 3 miljoner privatbilar i staden vilket är en kraftig ökning mot tidigare år. Ökningen har medfört en brist på parkeringsplatser samt ökade olyckstillbud.
Det finns bara tre motorvägar som passerar Moskva, varav MKAD är en av dem. De andra kallas för "tredje transportringen" och "fjärde transportringen".
[redigera] Sysselsättning
2006 fanns det 8,47 miljoner moskoviter som var arbetsföra. 1,73 miljoner var stadsanställda, 4,42 miljoner var privatanställda och nästan två miljoner var anställda i småföretag. 74 400 personer var arbetslösa.
[redigera] Demografi
| Demografisk utveckling för Moskva mellan åren 1400 och 1856 | |||||||||||
| 1400 | 1638 | 1710 | 1725 | 1738 | 1775 | 1785 | 1811 | 1813 | 1825 | 1840 | 1856 |
| 40 000 | 200 000 | 160 000 | 145 000 | 138 400 | 161 000 | 188 700 | 270 200 | 215 000 | 241 500 | 349 100 | 368 800 |
| Demografisk utveckling för Moskva mellan åren 1868 och 2002 | |||||||||||
| 1868 | 1871 | 1888 | 1897 | 1912 | 1920 | 1926 | 1939 | 1959 | 1979 | 1989 | 2002 |
| 416 400 | 601 969 | 753 459 | 1 038 600 | 1 617 157 | 1 027 300 | 2 101 200 | 4 609 200 | 6 133 100 | 8 142 200 | 8 972 300 | 10 383 000 |
[redigera] Media
Moskva är huvudkvarteret för nästan alla medier (TV, radio och olika sorters tidningar.
Engelskspråkigt media såsom Moscow Times och Moscow News som är den största[1] och äldsta engelskspråkiga veckotidningen i hela Ryssland. eXile är en nyhetstidning i Moskva känd för sin satiriska inställning och skämt på ryska politiker[2] Expert, Kommersant, och Gazeta är ryskspråkiga medier med huvudkvarter i Moskva. Expert och Kommersant är en av landets ledande och äldsta ryskspråkiga ekonominyhetstidningar.
Andra betydande media i Moskva är Echo of Moscow, den första Sovjetiska och ryska privata radiokanalen och nyhetsbyrån, och NTV, en av de första privatägda TV-stationerna i Ryssland.
[redigera] Sport
Moskva var arrangörsort vid de Olympiska sommarspelen 1980. Staden sökte Olympiska sommarspelen 2012, men London fick tillslut hålla i spelen. Fotbollen är den populäraste sporten, följt av ishockey. VM i ishockey 2007 kommer att spelas i Moskva.
[redigera] Fotboll
I Moskva finns det åtta fotbollsarenor. Luzjnikistadion är den största och tar 84 745 åskådare. Kända fotbollsklubbar är Dynamo, CSKA och Lokomotiv. Spartak spelar sina hemmamatcher på Luzjnikistadion. Samma stadion kommer att vara värd för Champions League-finalen 2008.
[redigera] Huliganism
Huliganism har blivit ett allvarligt problem vid sportarrangemang (främst fotboll). År 2002 attackerades ett dussintal irländska fotbollsfans i Moskva vid en match mellan Ryssland-Irland av en grupp nynazister. En av irlänarna dog senare på grund av sina skador. Senare samma år, när en match mellan Ryssland och Japan i en VM-match, spelad i Japan men som sändes live till en folkmassa på Pushkin Square, blev det våldsamt när folkmassan efter matchen, som slutade med förlust för Ryssland. Folkmassan slog sönder fönster, slog sönder och brände bilar och plundrade affärer. Fyra japanska studenter misshandlades och fler än 100 personer skadades[3].
[redigera] Vänorter
Buenos Aires, Argentina (sedan 1990)
Berlin, Tyskland (1990)
Söul, Sydkorea (1991)
Tokyo, Japan (1991)
Wien, Österrike (1991)
Paris, Frankrike (januari 1992)- Düsseldorf, Tyskland (juni 1992)
Peking, Kina (december 1992)
Warszawa, Polen (maj 1993)
Helsingfors, Finland (oktober 1993)
Prag, Tjeckien (1995)
Bryssel, Belgien (juni 1996)
Rom, Italien (september 1996)
Madrid, Spanien (juni 1997)
Tel Aviv, Israel (2000)
Aten, Grekland (sedan ?)
[redigera] Referenser
- ^ Advertising Information. The Moscow Times. Retrieved on 2006-07-06.
- ^ Mall:Cite news
- ^ Mall:Cite news
[redigera] Externa länkar
- Moskvas officiella hemsida (på ryska)
- Moskvas tunnelbana (på ryska)
- Kartor som visar Moskvas läge (på engelska)
Amsterdam | Andorra la Vella | Ankara1 | Aten | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislava | Bryssel | Budapest | Bukarest | Chişinău | Dublin | Helsingfors | Kiev | Köpenhamn | Lissabon | Ljubljana | London | Luxemburg | Madrid | Minsk | Monte Carlo | Moskva | Nicosia2 | Oslo | Paris | Podgorica | Prag | Reykjavik | Riga | Rom | San Marino | Sarajevo | Skopje | Sofia | Stockholm | Tallinn | Tbilisi | Tirana | Vaduz | Valletta | Vatikanstaden | Vilnius | Warszawa | Wien | Zagreb
Geografiska anmärkningar: (1) Ligger i Asien men landet har en del i Europa. (2) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa.
