Dresden
Wikipedia
Dresden | |
---|---|
Vapen | Karta |
Basfakta | |
Förbundsland: | Sachsen |
Kreis: | Kreisfri stad |
Yta: | 328,30 km² |
Folkmängd: | 500 068 (30 juni 2006) |
Befolkningstäthet: | 1523 invånare/km² |
Geografisk läge: | 51° 2' N 13° 44' Ö |
Postnummer: | 01067 – 01326 |
Riktnummer: | (+49) 351 |
Registreringsskylt: | DD |
Websida: | www.dresden.de |
E-postadress: | [1] |
Politik | |
Borgmästare: | Lutz Vogel (partilös) |
Dresden är en storstad i sydöstra delen av Tyskland och huvudstad för delstaten Sachsen.
Under 1200-talet lät markgreven av Meissen bygga en borg vid fiskebyn Drezdzany (slaviska för "träskfolkets by") vid Elbe, och 1206 omnämns området som Dresdene. Byn och den skyddade marknadsplatsen nedanför borgen växte snabbt, Dresden ändrade karaktär från fiskeby till köpmarknad, och under 1200-talet byggdes Frauenkirche och den första fasta bron över Elbe, som förenade andra sidan, Altendresden, med borgen.
Dresden nämns som stad med privilegier första gången 1216.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Albert och Ernst
När kurfursten Fredrik den saktmodige dog 1464, och Sachsen 1485 delades mellan hans söner Albert och Ernst, valde den "Albertinska grenen" att flytta sitt residens till Dresden, som först nu fick en politisk roll i historien. Ätten Wettin förlorade för några generationer kurfurstetiteln, och först med Moritz av Sachsen blir Dresden 1547 residensstad i kurfurstendömet Sachsen.
1632 dog halva befolkningen i pesten, och 1685 förstördes Altdresden av en eldsvåda, bara 23 av 357 hus klarade sig, och dessa nämns som Neustadt 1732. Trots detta ökade befolkningen från 3 745 år 1396 till 21 298 år 1699.
[redigera] August den starke
Med kurfursten och kungen av Polen, Fredrik August I den starke av Sachsen, upplevde Dresden sin storhetsperiod. Hans rike var vid denna tid det näst största i Europa, och Dresden var huvudstad i denna polsk-sachsiska union. Bebyggelsen tillväxte än mer, och August den starke gjorde Dresden till ett glansfullt barockresidens med hjälp av Europas främsta arkitekter, och nu började Dresden jämföras med Wien, och kallas "Elbflorenz" (Florens vid Elbe). I skuggan av den politiska styrkan kom Dresden denna tid att utvecklas till kulturstad, och berömda konstnärer som Canaletto (1720-1780) och Kuhl (1850-1915) har avbildat staden.
Under tiden kom Sachsens granne i norr Preussen, att utvecklas som krigarstat, och 1745 besegrades Sachsen av preussarna i slaget vid Kesseldorf. Sachsen fick betala en miljon thaler i lösen, men angreps snart på nytt, och det sjuåriga kriget (1756-1763) fick katastrofala följder, och staden förstördes av preussiska och österrikiska styrkor.
[redigera] Rhenförbundet
Från 1768 regerades Sachsen av kurfurst Fredrik August III av Sachsen, vilken kröntes till kung av Sachsen, ett nytt kungarike som kom att ingå i Rhenförbundet, med Dresden som huvudstad 1806. Mellan 1809 och 1829 förstördes fortifikationerna på uppdrag och order av Napoleon, och Dresden blev en öppen stad. Efter Napoleons nederlag 1813 förlorade Sachsen sin bundsförvant, och p.g.a. troheten mot Napoleon fängslades Fredrik August III av Sachsen i Berlin.
[redigera] Förluster till Preussen
Han fick avträda tre femtedelar av sitt rike till Preussen under Wienkongressen 1815, och Sachsens politiska roll i Tyskland förlorade avsevärt i vikt.
[redigera] Utveckling under 1800-talet
Under 1800-talet blomstrade ändå kultur och industri, och 1839 öppnades den första tyska tåglinjen mellan Dresden och Leipzig. 1850 beboddes Dresden av 100 000 människor, 1875 var folkmängden fördubblad, 1905 över en halv miljon. Efter grundandet av tyska kejsardömet 1871 genomgick Dresden en andra våg av byggande: Semperoper 1878, Albertinum 1887, polishuvudkvarteret 1899, fackverksbron "Blaue wunder" 1893, konstakademin 1895, centralstationen 1898, parlamentsbyggnaden 1906, och nya rådhuset 1910.
13 november 1918 avgick den siste kungen av Sachsen, Fredrik August III av Sachsen, och Dresden blev huvudstad i fristaten Sachsen. Denna frihet kom att bestå i femton år, till Adolf Hitlers makttillträde, vilken i stor utsträckning ändrade Dresdens kulturarv.
[redigera] Dresdens förstörelse
Huvudartikel: Bombningen av Dresden
Under slutet av andra världskriget genomgick Dresden den största katastrofen i sin historia. Mellan den 7 oktober 1946 och 17 april 1945 bombades Dresden under 8 räder av c:a 2 500 bombplan. Dock var det endast räden mellan den 13 och 14 februari 1945 som staden bombades av 796 brittiska och 311 amerikanska bombplan med 4500 ton i 2 räder som direkt mål. Alla tidigare bombattacker hade varit av flygplan vars mål varit döljt av moln, och därför inte av en koncentrerad och riktad styrka. Man använde den första generationen brandbomber av petroleum samt magnesium ihop med sprängbomber i storlek från 250-3600 kg för att spränga sönder huskropparna så att elden fick rejält fäste.
Bränderna var så intensiva att personer och fordon stående ute på gatan sögs in i brinnande huskroppar. Utomhustemperaturen i dom svårast drabbade delarna steg till 500 grader celcius och Bomplansbesättningarna på 4000 meters höjd kände av värmen i flygplanen. Folk som tog skydd i fontäner och dammar i stadsdelen Altmark blev bokstavligt talat kokade levande. Det beräknas att mellan 40 000-100 000 människor omkom under bombanfallet. 6 865 kroppar kremerades på Altmarkt den 25 februari. SS-personal från koncentrationslägret Treblinka kallades till Dresden för att ge experthjälp i kremering.
En yta av 15 kvadratkilometer i staden förstördes helt, däribland: 14 000 hem, 72 skolor, 22 sjukhus, 19 kyrkor, 5 teatrar, 50 bank-, och försäkringsbyggnader, 31 affärer, 31 storhotell, och 62 administrationsbyggnader. Totalt var 36 kvardratkilometer av staden helt eller svårt sönderbombat. Den åldrade författaren Gerhart Hauptmann som kallat Dresden "min ungdoms morgonsjärna" skrev efter förödelsen som han själv upplevt: "Vem som än har glömt hur man gråter, lärde sig det igen under Dresden förstörelse".
[redigera] Dresden efter 1945
Redan 1945 påbörjades försöket att rensa ruinerna, och 1946 presenterades den första återuppbyggnadsplanen. Många av de historiska byggnaderna har sedan dess återuppförts, och de 490 000 innevånarna i Dresden, sedan 3 oktober 1990 huvudstad i förbundslandet Sachsen, är åter stolta över sin vackra stad, som nu kommit att bli en av Tysklands viktigaste turiststäder.
Efter omfattande restaureringsarbete kunde Frauenkirche återinvigas den 30 oktober 2005.
[redigera] Sport i Dresden
Fotbollslaget 1. FC Dynamo Dresden tillhörde de bästa under DDR-tiden och spelade i Bundesliga 1991-1995. Laget spelar idag i Regionalliga Nord, Tysklands tredje division, och har en stor supporterskara i hemstaden.
[redigera] Personligheter
[redigera] Sevärdheter
- Dresden Zoo
- Frauenkirche
- Katholische Hofkirche
- Semperoper
- Pillnitz slott
- Zwinger
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar