Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Snäppor - Wikipedia, den fria encyklopedin

Snäppor

Wikipedia

?Snäppor
Gluttsnäppa
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning: Vadare
Charadrii
Familj: Snäppor
Scolopacidae
Vetenskapligt namn
§Scolopacidae
Auktor: Vigors, 1825
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Snäppor (Scolopacidae) är en familj fåglar inom ordningen vadarfåglar, underordningen vadare, bestående av cirka 85 arter.

Innehåll

[redigera] Livsbetingelser

Willetsnäppa (Catoptrophorus semipalmatus) i Panama
Willetsnäppa (Catoptrophorus semipalmatus) i Panama

De flesta av arterna livnär sig på små invertebrater som de pickar upp ur lera eller jord. Arterna har varierande näbblängd, vilket tillåter dem att leva tillsammans i samma habitat utan att direkt konkurrera om födan. Många av de mindre arterna återfinns längs kusten.

[redigera] Taxonomi

Taxonomin för snäppor är under diskussion. Den största skillnaden föreligger mellan den klassiska taxonomin som placerar familjen i ordningen vadarfåglar (Charadriiformes) medan Sibley, Ahlquist helt har tagit bort denna ordning och istället placerar familjen i den rejält utökade ordningen storkfåglar Cicconiiformes.

Även inom den klassiska taxonomin råder det olika åsikter främst angående vilka släkten som ska ingå i vilka underfamiljer och tribi. Enligt den klassiska taxonomin är det vanligt att dela upp familjen i underfamiljerna; Tringinae, roskarlar (Arenariinae), simsnäppor (Phalaropodinae), morkullor (Scolopacinae), beckasiner (Gallinaginae) och Calidrinae. Av dessa underfamiljer är det ofta bara Tringinae som delas upp i tribi och dessa är: spovar (Numeniini), Tringini och Prosoboniini.

De släkten i denna familj som i sina svenska namn kallas snäppor är Bartramia, Tringa, Heterosceles, Catoptrophorus, Xenus, Micropalama och Prosobonia som tillhör de lite större och mer långbenta snäpporna och Aphriza, Calidris, Eurynorhynchus, Limicola och Actitis som är de mindre snäpporna och som ibland kallas småvadare.

[redigera] Släkten och arter

  • Limosa (4 arter)
  • Numenius (8 arter)
    • dvärgspov (Numenius minutus)
    • eskimåspov (Numenius borealis)
    • småspov (Numenius phaeopus)
    • alaskaspov (Numenius tahitiensis)
    • smalnäbbad spov (Numenius tenuirostris)
    • storspov (Numenius arquata)
    • orientspov (Numenius madagascariensis)
    • långnäbbad spov (Numenius americanus)
  • Bartramia (1 art)
    • piparsnäppa (Bartramia longicauda)
  • Tringa (10 arter)
  • drillsnäppor Actitis (1 art) (kategoriseras ibland som Tringa)
    • drillsnäppa (Actitis hypoleucos)
    • fläckdrillsnäppa (Actitis macularia)
  • gråsnäppor (Heterosceles) (2 arter) (kategoriseras ofta som Tringa)
    • sibirisk gråsnäppa (Heterosceles brevipes)
    • amerikansk gråsnäppa (Heterosceles incana)
  • Xenus (1 art) (kategoriseras ibland som Tringa)
  • Catoptrophorus (1 art)
    • Willetsnäppa (Catoptrophorus semipalmatus)
  • Prosobonia (1 art)
    • Tuamotusnäppa (Prosobonia cancellata)
  • roskarlar Arenaria (2 arter)
  • Steganopus (1 art)
  • Phalaropus (2 arter)
  • morkullor (Scolopax) (8 arter)
    • morkulla (Scolopax rusticola)
    • filipinsk morkulla (Scolopax bukidnonensis)
    • amamimorkulla (Scolopax mira)
    • Scolopax saturata
    • Scolopax rosenbergii
    • Scolopax celebensis
    • Scolopax rochussenii
    • amerikansk morkulla (Scolopax minor)
  • Coenocorypha (2 arter)
    • auklandbeckasin (Coenocorypha aucklandica)
    • chathambeckasin (Coenocorypha pusilla')
  • Gallinago (17 arter)
    • bergbeckasin (Gallinago solitaria)
    • japansk beckasin (Gallinago hardwickii)
    • skogsbeckasin (Gallinago nemoricola')
    • sibirisk beckasin (Gallinago stenura)
    • taigabeckasin (Gallinago megala)
    • afrikansk beckasin (Gallinago nigripennis)
    • madagaskarbeckasin (Gallinago macrodactyla)
    • dubbelbeckasin (Gallinago media)
    • enkelbeckasin (Gallinago gallinago)
    • Wilsonbeckasin (Gallinago delicata)
    • sydamerikansk beckasin (Gallinago paraguaiae)
    • punabeckasin (Gallinago andina)
    • Gallinago nobilis
    • Gallinago undulata
    • Gallinago stricklandii
    • Gallinago jamesoni
    • kejsarbeckasin (Gallinago imperialis)
  • Lymnocryptes (1 art)
  • beckasinsnäppor (Limnodromus) (3 arter)
    • kortnäbbad beckasinsnäppa (Limnodromus griseus)
    • långnäbbad beckasinsnäppa (Limnodromus scolopaceus)
    • asiatsik beckasinsnäppa (Limnodromus semipalmatus)
  • Aphriza (1 art)
  • Calidris (18 arter)
    • kustsnäppa (Calidris canutus)
    • kolymasnäppa (Calidris tenuirostris)
    • sandlöpare (Calidris alba)
    • sandsnäppa (Calidris pusilla)
    • tundrasnäppa (Calidris mauri)
    • rödhalsad snäppa (Calidris ruficollis)
    • småsnäppa (Calidris minuta)
    • mosnäppa (Calidris temminckii)
    • långtåsnäppa (Calidris subminuta)
    • dvärgsnäppa (Calidris minutilla)
    • vitgumpssnäppa (Calidris fuscicollis)
    • gulbröstad snäppa (Calidris bairdii)
    • tuvsnäppa (Calidris melanotos)
    • spetsstjärtad snäppa (Calidris acuminata)
    • skärsnäppa (Calidris maritima)
    • klippsnäppa (Calidris ptilocnemis)
    • kärrsnäppa (Calidris alpina)
    • spovsnäppa (Calidris ferruginea)
  • Micropalama (1 art)
    • styltsnäppa (Micropalama himantopus)
  • Eurynorhynchus (1 art)
    • skedsnäppa (Eurynorhynchus pygmeus)
  • Limicola (1 art)
  • Tryngites (1 art)
    • prärielöpare (Tryngites subruficollis)
  • Philomachus (1 art)

[redigera] Kända hybridformen inom familjen

Sentida undersökningar av vadare har visat att hybridisering mellan arter och underarter inte är så ovanlig som man tidigare trott. Här följer en lista på några väl dokumenterade hybridformer.

  • Coopersnäppa(Calidris cooperi) (eng:Cooper's Sandpiper) beskrevs första gången 1958 av Baird baserat på ett skinn från en fågel infångat på Long Island, New York i USA i maj 1833. En liknade fågel fångades i Stockton, New South Wales i Australien, i mars 1981. Idag anser man att detta är en hybrid mellan spovsnäppa och spetsstjärtad snäppa (Calidris ferruginea X Calidris acuminata)
  • Coxsnäppa (Calidris paramelanotos) (eng:Cox's Sandpiper) observerades första gången 1955 i södra Australien. Coxsnäppa är en hybrid mellan spovsnäppa och tuvsnäppa (Calidris ferruginea X Calidris melanotos).
  • Hybrid mellan prärielöpare och vitgumpsnäppa (eller möjligen gulbröstad snäppa) (Tryngites subruficollis X Calidris fuscicollis).
  • Hybrid mellan kärrsnäppa och vitgumpsnäppa (Calidris alpina X Calidris fuscicollis).
  • Hybrid mellan kärrsnäppa och skärsnäppa (Calidris alpina X Calidris maritima).
  • Hybrid mellan drillsnäppa och skogssnäppa (Tringa hypoleucos X Tringa ochropus).
  • Hybrid mellan småsnäppa och mosnäppa (Calidris minuta X Calidris temminckii).



Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu