Stenknäck

Wikipedia

?Stenknäck
Stenknäck
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Tättingar Passeriformes
Familj:	Finkar Fringillidae
Släkte:	Coccothraustes
Art:	Stenknäck C. coccothraustes
Vetenskapligt namn
§Coccothraustes coccothraustes Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Stenknäcken (Coccothraustes coccothraustes) är en stor fink med mycket kraftig näbb.

[redigera] Utseende

Stenknäcken är brun på ovansidan och askgrå med rostbrun anstrykning på undersidan. Stjärten och vingpennorna är svarta, den förra i spetsen, de senare i infanet försedda med en vit fläck. Honan har mer dämpade färger än hannen, i övrigt är könen lika. Kroppslängden är 18-19 centimeter och vikten cirka 50-60 gram.

[redigera] Läte

Lätet är ett explosivt knäppande zick samt ett koltrastlikt dämpat srri. Sången, som hörs mest på våren, är lågmäld och består av zickanden varierat med knirranden och knarranden i gulsparvsliknande ramsor.

[redigera] Utbredning

Stenknäcken häckar i stora delar av Europa och tempererade delar av Asien. På sommaren lever den i löv- och blandskog, parker och fruktträdsodlingar.

I Sverige förekommer den mest i södra och mellersta delen och tidigare även där sparsamt, men har på senare tid ökat i antal och häckar allt längre norrut. Om sommaren vistas den och fortplantar sig i skogarna, och mot hösten, då körsbären mognar, besöker den i flockar trädgårdarna för dessas skull. Själva bären, det så kallade köttet, låter den falla och behåller endast stenen, vilken den med sin starka näbb skickligt klyver för att uttaga och förtära kärnan; dessutom förtär den kärnor av rönnbär, oxelbär och dylikt samt olika sorters frön. Den är både stann- och flyttfågel, och en del av det svenska beståndet flyttar på vintern till södra Europa.

[redigera] Fortplantning

Stenknäcken blir könsmogen efter ett år. Boet byggs i en klyka mellan några grenar, vanligen högt upp i ett lövträd, och är konstfärdigt sammanflätat av riskvistar samt invändigt fodrat med fina rötter, ull och hår. Honan lägger 3 till 6 ljusblå ägg. Äggen ruvas i 13 till 14 dagar, huvudsakligen av honan. Båda föräldrarna utfodrar ungfåglarna.