Diskussion:Sveriges socialdemokratiska arbetareparti

Wikipedia

Det här är en diskussionssida som används för att diskutera innehållet i artikeln Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

Signera dina inlägg genom att skriva fyra tilde (~~~~). Om du vill starta en diskussion om ett nytt ämne, var vänlig placera inlägget längst ner på sidan under == En beskrivande rubrik ==. Om du är ny på Wikipedia, var snäll och läs nybörjarkursen och vanligt förekommande frågor. Observera att diskussionssidan är avsedd för att diskutera artikelns utformning, inte för att generellt debattera artikelns ämne.

Uppförande på diskussionssidor Respektera etiketten, utgå från att andra menar väl och undvik personangrepp.

---

"Att göra"- lista	Saker att göra för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti:	redigera listan - bevaka
	Inledningen bör bli något längre Avsnitt om hur partiet organisatoriskt är uppbyggt behöver tillföras Sammanhållet kritikavsnitt vore lämpligt Fler källhänvisningar, gärna uppdelade på de olika delarna av artikeln Fotnoter behövs för direkta citat Ideologi och historia kanske bör byta plats, så att artikeln inleds med historieavsnittet? Historie- och/eller ideologiavsnittet bör ta upp mer om utrikespolitik, särskilt EU-frågan och dess betydelse för partiet Jämförelser med andra socialdemokratiska partier i Socialistinternationalen, en överblick över nationell särart och internationell gemensam värdegrund och samarbete - man får ett intryck av att det är ett nationellt parti och glömmer betydelsen av internationalen.

Innehåll 1 Externa länkar, "SAP:s kluvna hållning till demokratin" 2 Språk, fakta mm 3 Några tillägg och förkortningar 4 mer historia 5 Olof Palme 6 Detaljgranskning 7 Företag och orgnationer 8 Semester 9 POV 10 kyrkan 11 1900-talets första årtionde / 1910-talet 12 1930-talet 13 Den här artikeln är hemsk 14 Att göra-lista 15 Finansiering av välfärdssamhället 16 Vald till läsvärd 16.1 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 17 Omröstning utvald artikel 17.1 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 18 Kritisk granskning 19 "Socialdemokratiska" reformer 20 Ganska skev bild till förmån för S 21 tog bort "interna länkar" 22 Sämsta valet sedan...?

[redigera] Externa länkar, "SAP:s kluvna hållning till demokratin"

([1]

Ska verkligen denna länk vara med här? Jag skulle inte vilja kalla den neutral och förstår inte heller vilken relevans den har till artiklen i övrigt. --Jonte-- 29 november 2005 kl.23.26 (CET)

Har tagit bort länken.I Socialdemokratin Historia tar man upp just den konflikten mellan revolutionärer och reformister somm fanns i partiet.Man tar också upp det var tackvare Liberalerna socialdemokratin fick in sin första ledamot i riksdagen och det blev demokrati i Sverige berodde på liberalerna och socialdemokratin sammarbetare.Wolfmann 29 november 2005 kl.23.45 (CET)

Det är ju iofs ingen hemlighet att de svenska socialdemokraterna innan ryska revolutionen bland annat gav Lenin fri lejd genom Sverige, för att nå Ryssland för att genomföra en revolution, men ingen kunde ju då veta vad det skulle leda till. Dessutom var liberalerna under denna tid knappast "högermän", de vände sig till högerblocket först i senare tid. Oavsett behöver inte externa länkar vara neutrala, då skulle vi behöva rensa ut varenda extern länk från Wikipedia, ingen kan väl exempelvis påstå att Nationalsocialistisk fronts hemsida är "neutral"? Eller vilken "officiell hemsida" som helst för det? Wolfmann, signera gärna dina diskussionsinlägg med ~~~~, då signeras de automatiskt så här --> Grillo 6 december 2005 kl.15.52 (CET)

Men det är ju skilland på att länka till en hemsida och att länka till en tidnings artikel tycker jag.Sen så komme rjag skriva mer om detta att man skriv om problemet med revolutionärer i parti är viktigt på historia delen och håller på med det.Användardiskussion:Wolfmann|Wolfmann]] 6 december 2005 kl.16.30 (CET)

[redigera] Språk, fakta mm

Jag fixade till en hel del underligheter och språkfel. --Rapvatten 30 december 2005 kl.01.45 (CET)

[redigera] Några tillägg och förkortningar

Lade till en del om den socialdemokratiska ideologin och strök en del i historiken som mer handlade om kommunismen än socialdemokratin. Tacksam för eventuella synpunkter! Anni 15 januari 2006 kl.12.46 (CET)

La till ändringarna du tog bort igen då de absolut är en del av socialdemokraternas historia. Svenska socialdemokratiska arbetarpartiets historia är även kommunisternas och anarkisternas historia i Sverige. --Rapvatten 15 januari 2006 kl.16.01 (CET)

Tänker inte starta något redigeringskrig. Men jag tycker nog att om textavsnitten i fråga ska vara kvar så bör du bearbeta dem. Som de står nu uttrycker de ensidigt den kommunistiska historieskrivningen om splittringen. Och påståendet "Först efter andra världskriget hade revolutionärerna inom socialdemokraterna marginaliserats" uttrycker en mycket säregen bedömning som knappast kan beläggas någonstans i litteraturen om SAP:s historia. Anni 15 januari 2006 kl.16.32 (CET)

Det är fritt fram att lägga till synpunkter. Men radera inte. Att det inte står så mycket om den revolutionära socialdemokratin är kanske inte så konstigt med tanke på vilket bild dagens S vill förmedla. Men fortfarande hittas gevär i gamla LO-lokaler när lager gås igenom. --Rapvatten 15 januari 2006 kl.16.41 (CET)

Har du något belägg för det där om att det fortfarande hittas gevär i LO-lokaler? När inträffade det senast och var? *ler*

Ärligt talat tycker jag nog det är svårt att få till något neutralt och relevant av denna framställning av SAP:s historia utan att stryka eller skriva om en del. Som den står nu handlar texten till nio tiondelar om splittringen med kommunisterna, och man får intrycket att detta är det viktigaste som finns att redovisa om socialdemokratins historia, vilket knappast är fallet ur en neutral synvinkel. Saken blir inte bättre av att splittringen, trots ditt senaste tillägg, väsentligen behandlas i enlighet med den kommunistiska historieskrivningen. Anni 15 januari 2006 kl.17.11 (CET)

Det togs upp på något föredrag vid LSSK (Lunds Socialdemokratiska Studentklubb) och en lärare nämnde det på Kvarnby folkhögskola. Ska försöka hitta mer exakt källa på det. Men det är ingen hemlighet att LO rustade upp för eventuell revolution. Det gjorde alla fackförbund runt i Europa i början av nittonhundratalet. Skriv till andra delar om historien, det är fritt fram. Socialdemokratins splittring ses ändå, av många, som en mycket viktig del av socialdemokratins historia då det kom att spegla det politiska landskapet i över nittio år. --Rapvatten 15 januari 2006 kl.17.21 (CET)

Om jag inte missminner mig står väl Kvarnby Folkhögskola Vänsterpartiet nära... Och nu är vi plötsligt "i början av nittonhundratalet" när diskussionen handlade om att jag ifrågasatte ditt påstående i artikeln att det var först efter det andra världskriget som revolutionärerna inom SAP var marginaliserade (och ditt följande ganska sensationella påstående här på diskussionssidan att man fortfarande hittar gevär i LO-lokaler). Jag återkommer till artikeln om SAP:s historia. Du har ju rätt i att det främst är tillägg som behövs. Brytningen med kommunisterna är en del av historien och det bör naturligtvis vara med, men kanske utifrån en mer neutral position som redovisar både de socialdemokratiska och kommunistiska uppfattningarna om detta. Men framför allt är det ju den socialdemokratiska historien därefter som saknas. Jag har som sagt ingen avsikt att starta ett redigeringskrig och ser fram emot att fortsätta diskussionen med dig här om du har synpunkter på de ändringar och tillägg jag gör. Men det får bli en annan dag. Loggar snart ut för idag. Anni 15 januari 2006 kl.17.48 (CET)

Det kom revolutionära krav från delar inom SAP efter Ådalen. Det kan väl sägas vara sista gången. Hur är socialdemokraternas uppfattning? Har de en enskild uppfattning? --Rapvatten 15 januari 2006 kl.17.52 (CET)

OK, vi talar om 1931. Då kanske du kan rätta den felaktiga uppgift du skrivit in i artikeln om att revolutionärerna i SAP inte marginaliserades förrän efter andra världskriget.

Du har också fel i sak när du förklarar SAP:s splittring 1917 med utbrytarnas ovilja mot upprustningen och första världskriget. Det är riktigt som du skriver att den utlösande faktorn för partisprängningen i Tyskland tre år tidigare var att riksdagsgruppen där röstade för krigskrediterna (utifrån uppfattningen att man var inbegripen i en försvarsstrid mot det auktoritära och barbariska Tsarryssland). Men i Sverige var Branting och partiledningen mot kriget (och fick utstå en hel del kritik för sin "idealistiska pacifism" av delar av partivänstern som ansåg att det var dags att starta det revolutionära kriget).

Det är inte heller riktigt som du skriver att ungdomsförbundet bröt sig loss 1917. Det var en majoritet (136 röster mot 42) som på kongressen 1917 på Brantings förslag antog en resolution som skiljde det dåvarande ungdomsförbundet från SAP. Vänstern röstade emot. Den bröt sig inte loss. Den kastades ut.

Den socialdemokratiska historieskrivningen om detta är att splittringen framtvingades av att den tongivande delen av vänstern öppet fronderade mot majoritetens reformistiska linje. Den ville inte verka för att förändra samhället med fredliga, demokratiska medel utan strävade efter att störta landet i våldsamt klasskrig. Som du själv skriver: "Bland annat deras dåvarande ungdomsförbund var för en revolution." Socialdemokraterna menade att konsekvenserna av en sådan politik skulle bli katastrofala och att inte längre var möjligt att ha personer i de egna leden som förespråkade detta. Anni 15 januari 2006 kl.19.18 (CET)

Bara en liten kommentar till. Det är lite lustigt att du skriver socialdemokraternas historia ur ett kommunistiskt perspektiv och undrar om det finns en "enskild" socialdemokratisk uppfattning om detta... Anni 15 januari 2006 kl.19.27 (CET)

[redigera] mer historia

Tycker man borde ha under rubruker på Histora avsnitten där man ger varje årtionde ett kapitel så att säga som man har gjort på SSU. Så att man skriver lite mer om nu tid eller i allfall längre än till 40 talet. Det är ju intressant se vad händer med socialdemokratin efter det. vad var viktiga politiska reformer vilka samarbetade man med. Andra viktiga händlser som Palme och Anna Lindh morden.Wolfmann 16 januari 2006 kl.13.19 (CET)

Utmärkt initiativ! Jag återkommer med bidrag. Anni 16 januari 2006 kl.17.08 (CET)

[redigera] Olof Palme

Han blev väl partiledare 1969? Gunnar Larsson 31 januari 2006 kl.19.23 (CET)

Helt rätt./Anni 31 januari 2006 kl.20.58 (CET)

[redigera] Detaljgranskning

Se även Wikipedia:Detaljgranskning:

• Artikeln har en ganska detaljerad genomgång av vad socialdemokrati är för något. Enligt artikeln är "social demokrati" ett samhälle med generell välfärdspolitik, en definition som skiljer sig från Tocquevilles definition där "social demokrati" är ett samhälle där jämlikhet råder. I den mån denna del handlar om politisk socialdemokrati generellt skulle detta kunna flyttas till artikeln om socialdemokrati. Stycket om den socialdemokratiska ideologin är välskrivet av någon som väl känner till ämnet.

Avdelningen om partiets historia kännetecknas istället av dåligt språk, skribenten kan inte stava och texten ger faktiskt intryck av att medvetet strunta i rättstavning. Texten ger också intryck av att skribenten inte riktigt känner ämnet. Det finns flera uppenbara faktafel och vagheter:

• "Senare under 1920-talet formulerade Per Albin Hansson socialdemokraternas vision om folkhemmet.", detta var närmare bestämt 1928
• "Vid andrakammarvalet 1932 fick socialdemokraterna 41,7 % det var ett historiskt val, för första gången hade inte borgarna majoritet" - efter valet hade borgarna 97 av 150 platser i första kammaren och 118 av 230 platser i andra kammaren, vilket ju är majoritet i båda kamrarna.

• Folkpension infördes inte efter 1936 utan redan 1913. Inte heller gavs kvinnor någon "lagstadgad aborträtt" på 1930-talet.

• Lagstadgad semester infördes inte på 1950-talet utan redan 1938 (12 dagar per år)

• Visserligen infördes föräldraförsäkringen 1974 men den ersatte den redan existerande moderskapsförsäkringen.

• Systembolaget partihandelsmonopol infördes redan 1917 och är ingen socialdemokratisk reform. Skolplikt infördes redan 1882

Avsnittet där kända socialdemokrater listas kan skäras ned. Flera av dessa personer är inte alls särskilt kända: Berit Andnor, Ann-Christin Nykvist, Agneta Johansson.

Avsnittet där organisationer med band till arbetarrörelsen är också märkligt. Varför finns inte samma lista i artikeln om Vänsterpartiet? Det partiet är ju också en del av arbetarrörelsen.

Saker som borde finnas med i artikeln: Vilka röstar på socialdemokraterna, hur är partiet organisatoriskt uppbyggt (lokalföreningar, arbetarkommuner, partistyrelsen, verkställande utskottet mm.). Artikeln saknar just nu referenser, vilket i första hand behövs för det ideologiska avsnittet. Thuresson 5 april 2006 kl.12.36 (CEST)

Artikeln tar inte upp att det fanns starka antisemitiska strömningar i det svenska socialdemokratiska partiet, allt från f.d. nazister som Ragnar Edenman, till Bengt Lidforss, Arthur Engberg m fl. Detta till skillnad från Socialdemokraterna i Tyskland som under denna tid hade flera judar i höga positioner, vilket väckte Hitlers missnöje enligt Mein Kampf.//--IP 30 april 2006 kl.14.06 (CEST)

Dessutom saknar artikeln den rättsfilosofiska aspekten som är signifikativ för den svenska socialdemokratin, vilken bygger på Axel Hägerström och hans lärjungar. Vidare finns ingenting om nymalthusianismens betydelse för folkhemmet.//--IP 30 april 2006 kl.14.14 (CEST)

Med tanke på hur viktig politisk fråga statskyrkan Svenska kyrkan varit under 1900-talet för socialdemokraterna, är det också märkligt att det inte nämns. Artikeln borde tillföras folkkyrkotanken som Engbergs begrep den, att kyrkan skulle avskaffa sig själv genom att den fråntogs makten över prästutbildning, undervisning i skolorna, m m och att den kyrkliga hierarkin skulle avskaffas. Kulturpolitiken finns heller inte nämnd.//--IP 30 april 2006 kl.14.41 (CEST)

Hej IP!

Först och främst det jag tycker du har rätt i. Den socialdemokratiska rättsuppfattningen bör vara med i ideologiavsnittet. Jag föreslår att du skriver ett stycke om Vilhelm Lundstedt och Östen Undén som med impulser från Hägerström lade grunden för den s.k. skandinaviska rättsrealismen, i motsättning till naturrätt och andra traditionella rättsuppfattningar.

Däremot är jag mer tveksam till de andra frågorna du vill ha med, åtminstone inom ramen för ideologiavsnittet. Möjligen kan en del av det du tar upp nämnas i den historiska delen.

När det gäller antisemitismen talar vi om en tid när den fanns företrädd i alla samhällsklasser och politiska partier. Håkan Blomqvist, författare till boken ”Socialdemokrat och antisemit? Den dolda historien om Arthur Engberg” (Stockholm 2001), påpekar: ”Arthur Engbergs ord under 1920-talets första hälft befann sig ännu i den historiska skarv där antisemitism utan större uppståndelse kunde uttryckas från alla politiska läger.” Det gäller i ännu högre grad Bengt Lidforss och hans tid. Edenman är en lite annorlunda historia. Han attraherades en kort period i femtonårsåldern av fascimen (i slutet av 20-talet), vilken han senare tog kraftfullt avstånd från. Påpekas kan också att Arthur Engberg hörde till de mest aktiva motståndarna till nazismen och antisemitismen i Sverige före och under krigsåren.

Det är en överdrift att påstå att antisemitismen var en stark strömning inom den svenska socialdemokratin, även om den hade sina anhängare och det var först 1933 som partiet publicerade den första agitationsskriften mot den. Jag tror också att du överdriver skillnaden mellan svensk och tysk socialdemokrati, även om det judiska inslaget i arbetarrörelsen var starkare på kontinenten, kanske helt enkelt till följd av att judarna där var så många fler och starkare politiskt orienterade mot vänster än vad fallet var i Sverige. Håkan Blomqvist gör följande sammanfattning om den europeiska arbetarrörelsens hållning till antisemitismen:

”Både från den mer nationella socialdemokratiska inriktningen kring första världskriget och den mer klassiskt internationalistiska som i stor utsträckning skulle komma att gruppera sig kring den framväxande bolsjevismen, kom antisemitismen som politisk rörelse och ideologi att bekämpas. Men inom båda lägren skulle också antisemitiska uttryck stundtals tränga sig fram, som avsiktliga försök att skära pipor i vassen eller bara som genomslag av starka attityder från samhället och anhängarskarorna.”

Folkkyrkotanken har haft stöd av åtskilliga socialdemokrater, men har sin upprinnelse i ett helt annat ideologiskt sammanhang än arbetarrörelsen, och kan knappast beskrivas som en del av den socialdemokratiska ideologin. Däremot skulle det kanske inte skada att ta upp kyrka-statfrågan i det historiska avsnittet.

När det gäller nymalthusianismen och Folkhemmet förstår jag faktiskt inte vad du menar. Ett framträdande argument inom socialdemokratin för det rationella med en välfärdspolitisk upprustning under 1930-talet var ju att det föddes för lite barn! Jag tänker naturligtvis på makarna Myrdals ”Kris i befolkningsfrågan” från 1934. Det var i slutet av 1800-talet och kring det förra sekelskiftet som Knut Wicksells nymalthusianism fann en del anhängare inom den svenska arbetarrörelsen. Det främsta uttrycket för det är väl Hinke Bergegrens stridsskrift ”Kärlek utan barn” från 1910. Men det var före folkhemmets tid och de nymalthusianska idéerna får nog betraktas som en med den socialdemokratiska ideologin rivaliserande lära inom arbetarrörelsen.

Bästa hälsningar

Anni 30 april 2006 kl.18.25 (CEST)

Hej Anni!

Att jag påpekade detta om antisemitism är en direkt konsekvens av hur andra beskrivs på Wikipedia, som inte ens bevisligen varit nazister eller antisemiter någon gång (läs "kungens far"). Att då utelämna bevisade fakta i detta och liknande fall är att förvränga historien om man ser till Wikipedia som helhet, även om det inte stämmer om man ser till artiklarna i sig. Jag vet att vad du skriver stämmer om den frågan, annars hade jag själv tagit upp det tidigare. Vad beträffar andelen judar inom olika socialdemokratiska partier undantaget från instämmandet; jag kan emellertid inte omedelbart härleda detta till ett större resonemang, utan det bygger på en vag minnesbild. I anslutning till detta finns emellertid den internationella kritiken mot Per Albin Hanssons eftergiftspolitik under andra världskriget, samt vissa anslutande problemområden som ju forskas på genom statlig utredning för närvarande.

Folkkyrkotanken som Artur Engberg förstod den - som inte är fullständigt liktydigt med teologers bild - var ett medel för hans ideologiska ("hedniska") strävanden. Jag har kompletterat hans artikel här på wp med källor om just detta. För teologer är folkkyrkotanken vänster, eftersom man ser det organisatoriskt; platt struktur i stället för den traditionella hierarkin, folkinflytande i stället för den konservativa lydnaden, m.m.

Kris i befolkningsfrågan är påverkad av nymalthusianism, med den förklaringsmodell som jag är van vid, i frågan om hur tvångssteriliseringar legitimerades, men även i frågan om synen på preventivmedel för dem som inte tillhörde den "höggradigt livsodugliga" människogruppen. Om du tycker att det låter helt felaktigt kan jag försöka finna källan (jag tror att det var i Alva Myrdals artikel i SBL jag läste just detta, men kan kontrollera för säkerhets skull).//--IP 30 april 2006 kl.21.17 (CEST)

Tror att det råder en viss begreppsförvirring här. Med nymalthusianism menar jag renässansen för Thomas Malthus idéer i slutet av 1800- och början av 1900-talet, något som i Sverige representerades främst av Knut Wicksell. Den sociala nöden ansågs bero på att människor förökade sig okontrollerat intill fattigdomsgränsen. Makarna Myrdals budskap var något helt annat. De menade att Sverige var på väg mot en kris för att det föddes för lite barn, och att bristen på barnafödslar hade sociala orsaker.

Samtidigt fanns ett inslag av eugenik i argumentationen i boken "Kris i befolkningsfrågan", dvs. läran om att människan kan förbättras genom biologisk förädling, både genom anrikning av positiva egenskaper och undanröjande av negativa. De eugeniska idéerna fick till följd att människor som betraktades som undermåliga steriliserades. Maciej Zaremba har i ett antal demagogiskt högt uppskruvade artiklar gjort gällande att det skulle vara en central del av den socialdemokratiska ideologin.

Sanningen är ju att eugeniken i sin tid inte uppfattades som en ideologisk fråga utan som ett vetenskapligt faktum. Riksdagsmotionen om inrättandet av ett rasbiologiskt institut 1921 var inte bara undertecknad av Hjalmar Branting utan också av Högerns ledare Arvid Lindman. Det fanns ingen opposition i riksdagen.

Därför menar jag att det är fel att göra detta till en särskild socialdemokratisk ideologifråga.

Samtidigt kan man ju undra vad det är som vi alla är överens om idag, som nästa generation kommer att hålla som en solklar förbrytelse mot de mänskliga rättigheterna.

Det finns säkert något.

Bästa hälsningar Anni 2 maj 2006 kl.21.40 (CEST)

Hej Anni!

Vad gäller Maceij Zaremba, verkar det finnas två läger om hans artiklar om tvångssteriliseringarna. Han har ju fått belöning av Svenska akademiens egna medel, där artiklarna i DN lyfts fram i presentationens "skrifter i urval".[2] FUB Umeå har sammanställt och refererat debatten i DN, och Anders Miltons kollektivistiska förklaring av hur tvångssteriliseringarna legitimerades gör att han i alla fall inte kan sägas mena att det var politisk enighet ideologiskt sett.[3] FUB:s sammanställning är förstås skriven från de utvecklingsstördas synvinkel, och jag finner inte mycket om romer, resande, samer och judar.

Att hänvisa till tidens vetenskap anser jag vara farligt, för det skulle även kunna tillämpas på och förmildra nazisternas övergrepp. De menade sig ha stöd i historieböckerna, arkeologin, biologin - ja ibland även Bibeln (det krävs dock en hel del underfundighet för att vara Bibeltrogen och antisemit) Det är förstås ett faktum att alla politiska partier utgår från normalvetenskapens rön, men i fråga om ansvarighet kan det inte anses som ett giltigt argument.

Om man skulle dra en parallell med ekonomin, som inte är jämförbar moraliskt sett men strukturellt, så har många partier, utan att dela hans politiska uppfattning, i mer eller mindre grad varit påverkade av Keynes som var vänsterliberal. Att nämna ett keynesianskt inflytande vore enligt mig rätt i en mer utförlig beskrivning av den svenska socialdemokratin, trots att hans teorier blev normalvetenskap och inte bara ekonomisk politik. Frågan gäller m a o om denna artikel ska fokusera de egna idéerna, eller de idéströmningar som format partiet - eller idéerna inom ideologin, eller idéerna som den konkreta politiken emanerade ur.

För att komma till en slutsats, så vet jag inte hur man ska återge dessa slags idéhistoriska frågor rättvist. I en beskrivning av den svenska socialdemokratin kan man å andra sidan inte bortse från det faktum att de varit i regeringsställning under mycket lång tid, med vad det innebär av ansvar.

För att återkoppla till mitt ursprungsläge i diskussionen, så gäller det även hur nazism och antisemitism beskrivs på Wikipedia, vilka som pekas ut och på vilka grunder. Som det är nu blir personer skuldbelagda på lös grund och utan bevis. När statsråd bevisligen var antisemiter och hade varit nazister är det i stället fråga om tidens strömningar. Den här snedvrida historieåtergivningen är inte ditt fel, men sammantaget ger det att Wikipedias historieskrivning är en förfalskning. Mvh//--IP 3 maj 2006 kl.09.57 (CEST)

År 1935 antogs den svenska lagen om sterilisering av en enhällig riksdag. Enigheten mellan de politiska partierna var total. Steriliseringsverksamheten hade även uttalat stöd av såväl den medicinska professionen som kyrkan. Mot den bakgrunden är det faktiskt ovedersägligt historieförvanskande att idag göra gällande att tvångssteriliseringarna var ett särskilt socialdemokratiskt fenomen (och det gäller alldeles oavsett att Svenska Akademien ”med egna medel” utdelat dusör till Maceij Zaremba, som knappast kan betraktas som en i förhållande till socialdemokratin neutral eller opartisk skribent).

De eugeniska idéerna hade lika lite som antisemitismen sitt ursprung i en socialdemokratisk ideologisk kontext. Det skulle helt enkelt bli fel att skriva in eugeniken eller antisemitismen som delar av den socialdemokratiska ideologin. Däremot kan, som jag var inne på ovan, enstaka socialdemokraters antisemitiska uttalanden kanske tas upp i det historiska avsnittet - men då på ett sätt som sätter det i sitt sammanhang. Samma gäller steriliseringarna.

Den kränkning som de som utsattes för tvångssterilisering drabbades av blir inte mindre för att den redovisas på ett sätt som stämmer med de historiska omständigheterna.

Du nämner Keynes. Jag menar faktiskt också att det skulle vara fel att skriva in keyenesianismen som en del av den socialdemokratiska ideologin (och om du läser noga vad jag skrivit i ideologiavsnittet så gör jag faktiskt inte det). Keynes var av betydelse på så sätt att han inom den nationalekonomiska forskningsdisciplinen legitimerade den redan etablerade socialdemokratiska uppfattningen att marknaden behöver regleras med politiska medel. Han gjorde det genom att visa att det kan finnas flera jämviktslägen i den av Leon Walras uppställda marknadsmodellen, och att inte alla dessa är optimala. Däremot har det inom den svenska socialdemokratin alltid funnits en uttalad misstro mot sådana generella efterfrågestimulanser som brukar förknippas med keynesianismen, och en preferens för riktade och mer direkta insatser mot marknadsmisslyckanden.

Att personer på andra ställen på Wikipedia på lösa grunder utpekas som antisemiter eller nazister kan inte vara argument för att inkorporera moment i beskrivningen av den socialdemokratiska ideologin som inte hör hemma där. Däremot ser jag fram emot att du kompletterar artikeln med ett avsnitt om rättsuppfattningen!

Bästa hälsningar

Anni 3 maj 2006 kl.21.13 (CEST)

Hej Anni!

Även vad gäller huruvida Keynes utövat påverkan verkar det finnas motstridiga åsikter. För att först ta frågan om "huruvida" och inte "vad"; i Bonniers lexikon 10 (1998) - som iofs har fel ibland - står i Keynes artikel på sid. 53: Dessa åsikter låg rätt i tiden och förfäktades delvis oberoende av Keynes, bl a i Sverige av Stockholmsskolans ekonomer. Trots detta var det nästan bara i Sverige och Tyskland som keynesianismen omsattes i praktiken under 1930-talet. Jag vill inte med detta citat säga att du har fel, bara visa på att det skulle kunna finnas andra uppfattningar. Frågan om Stockholmsskolan, och då främst Bertil Ohlin, eller Keynes var först med vissa idéer som framställs i General Theory är som bekant en långdragen tvistefråga, som är svår att lösa bl a eftersom båda var starkt influerade av Knut Wicksell, och väl även av Marx, och därtill att de ingick i samma akademiska kretsar där idéerna cirkulerade innan de kom på pränt, något som Sven-Erik Larsson beskriver i sin biografi över Ohlin. Att Dag Hammarskjöld, som tillhörde Stockholmsskolan, påverkade Ernst Wigforss har t ex Tage Erlander berättat för Arvid Lagercrantz i 1960-talet. Det är m a o ett virrvarr av influenser, och det vore nog fel att ge en credit för flera personers verksamhet och samarbete (det har du inte gjort). Tage Erlanders hållning i frågan verkar vara att frånskriva Keynes "upphovsrätten" (1901-1939, s.175). Gula boken blev ett medel att återfinna deras väg, men tankarna var inte nya (ibid, s.177).

Samtidigt med Keynes offentliga verksamhet (från 1910-talet) övergav den svenska socialdemokratin tanken på (omedelbar?) socialisering, till förmån för en ekonomisk politik inom ramen för det privata ägandet, med hjälp av statliga ingripanden - en medelväg mellan kapitalism och den ekonomiska socialism som dittills förespråkats och som öststaterna försökte realisera. Vi har varit inne på frågan tidigare, när och med vem denna nya väg banades. Mitt svar är att det finns olika uppfattningar, och att det var en process i åtminstone två läger med ömsesidig påverkan på varandras idéutveckling kombinerat med rivalitet. Tage Erlander instämmer inte med mig i den frågan, men han är å andra sidan mån om att visa att hans politik är den genuina. Ohlin instämmer inte heller, och menar samma sak fastän om sin ideologi. Keynestrogna anser troligen att det var Keynes som var upphovsmannen, vilket väl skribenten i Bonniers lexikon tagit fasta på. Å andra sidan visar Wigforss i sina Minnen III att 1933 drevs en politik som gick ut på att bibehållna löner i lågkonjunktur skulle öka efterfrågan och därmed vända konjunkturen. Erlander återigen menar att de liberala ekonomerna gav ideologin vetenskapliga argument. Ja, man kan vända och vrida frågan hur mycket som helst. Lägg därtill att både Karleby och Hammarskjöld var studenter till bl a Axel Hägerström. För att komma fram till ett slutgiltigt svar om vem som kläckte idéerna måste man gå till otaliga tidskriftsartiklar och föreläsningsanteckningar.

Man brukar ju i den ekonomiska litteraturen skilja mellan Keynes och keynesianismen (precis som mellan Marx och marxismen) och därefter nykeynesianism, postkeynesianism etc; det finns så många olika tolkningsskolor och förhållningssätt till hans skrifter. Det känns därför lite vanskligt att i ett sådant här kortfattat inlägg återge hans teorier, och det finns dem som är bättre lämpade än mig att göra det. Du har rätt i att Keynes grovt sett stödde socialdemokratins syn på statlig kontroll - han stod ju politiskt väldigt nära dem - att härleda till Walras, som hade ett helt annat småbrukande och konkurrensbaserat samhällsideal, är korrekt om man ser till den politiska färgen. Men Keynes tog avstånd från lasseiz faire senast 1926 (The end of lasseiz faire), och blev främst känd för sina teorier om räntans, och därmed Riksbankens, funktion och hur sysselsättningsproblemet skulle lösas vilket var tidens akuta fråga.

Detta inlägg har tagit mycket lång tid att skriva :) och ändå har jag inte hunnit till de ursprungliga frågeställningarna om antisemitism, hur negativa beslut legitimerades som varande inom ramen för den socialdemokratiska ideologin, osv. Strukturellt gäller emellertid samma svar i detta som med ekonomin, vilket svar det nu är. Eftersom den ekonomiska ideologin skapades och omskapades samtidigt som politiken praktiserades och vetenskapen angav vad som var funktionellt eller rätt, anser jag inte att man kan skilja dessa faktorer och samtidigt återge sanningen. Det socialistiska argumentet för antisemitism och rasism var att adel och borgare var invandrare – vilket mitt släktträd delvis styrker – att borgerligheten historiskt var semitisk och icke-svensk, och att ättlingar till bönder var renrasiga svenskar, precis som Herman Lundborg ansåg, för vilka ett borgerligt tankesätt var onaturligt. (Alla borgare och all adel var emellertid inte huvudsakligen eller alls ättlingar till invandrare.) Göticismen – högerrasismen – "adlade" i stället hela svenska folket. Även om svaret blir detsamma är synvinklarna väsenskilda. Alla hade inte naturlig förutsättning för att passa in i det nya samhället. Det som skrämmer mig mest är att det senare argumentet florerar idag på svenska skolor för att förklara varför det plötligt uppkommit "nya" mer eller mindre ärftliga sjukdomar som damp och adhd ("de klarar inte friheten men i den regelstyrda skolan märktes de inte" - de har inte naturlig förutsättning för detta samhälle).

Mvh//--IP 4 maj 2006 kl.11.55 (CEST)

Hej IP!

När det gäller antisemitismen i Sverige och folkhemsbygget tycker jag att Olle Josephson reder ut begreppen ganska bra:

”Fram till 1930-talet fanns en allmänt spridd antisemitism i alla befolkningslager i Sverige. Den saknade nazismens alla utrotningsdimensioner, utan bestod av en ogenomtänkt men självklar misstänksamhet eller motvilja mot judar. Den närdes av olika källor: kristna föreställningar, småborgerlig motvilja mot utsocknes konkurrens, sekelskiftets rasspekulationer och nationalromantik och allmän främlingsfientlighet. Inget politiskt läger drog sig för att vid behov utnyttja denna rumsrena antisemitism – man kunde slå mot såväl vänstermannen Aschberg som högermannen Hedin med antisemitiska argument.

I och med Hitler upphör rumsrenheten. Antisemitism är inte längre möjlig. I den mån man finner föreställningarna efter andra världskriget – och det gör man ibland – är de typiska utslag av efterblivet tänkande.

Det ”moderna Sverige”, det vi brukar kalla välfärdsstat eller folkhem, bar på en del vanföreställningar, t.ex. om förutsättningar för en varaktig klasskompromiss, om evig och oproblematisk tillväxt, om den svenska industrins tekniska överlägsenhet och om svenskt arbetslivs enastående effektivitet. Men antisemitismen ingick inte i dessa föreställningar. Välfärdsstaten var inte minst ett resultat av att Hitler och hans idéer besegrats, ideologiskt, politiskt och militärt. I den kampen ingick också en uppgörelse med antisemitismen.” (”Slirigt om judehatet”, Clarté 3/03)

För att runda av diskussionen är jag nog fortfarande av meningen att varken eugenik eller antisemitism hör hemma i en beskrivning av den socialdemokratiska ideologin (däremot kan detta kanske sättas i sitt sammanhang i historieavsnittet). När det gäller keynesianismen menar jag att den skrivning som finns i ideologiavsnittet håller och att frågan inte behöver problematiseras eller fördjupas ytterligare i en artikel av det slaget.

Jag ser fortfarande fram emot att du kompletterar ideologiavsnittet med några rader om den socialdemokratiska rättsuppfattningen!

Bästa hälsningar Anni 6 maj 2006 kl.17.48 (CEST)

[redigera] Företag och orgnationer

Vissa företag och orgnationer har starka socialdemokratiska förbindelse och ibland till och med ägs av partiet mer eller mindre formellt. Ex är tindingar och lotteriet.Men även organtion och skolar kan det finns majoritet socialdemokrater i styrelsen.Denna makt ställning har inte vänsterpartiet till dessa företag eller organtioner.Wolfmann 5 april 2006 kl.12.49 (CEST)

[redigera] Semester

Semestern har ju stegvis ökat med tiden det kan var en orsak varför den skrivs om flera gånger men håller me dom det är vitkigt man tydligt med när lagstadgades den.Wolfmann 5 april 2006 kl.13.03 (CEST)

[redigera] POV

I enlighet med diskussionen på Osynliga partiet POV-stämplar jag denna artikel om ett politiskt förbund då den saknar en kritik-del. --Rapvatten 14 april 2006 kl.21.33 (CEST)

[redigera] kyrkan

Kyrkopolitiken är väldigt kompliserad fråga för socialdemokraterna.

För rent ideologisk brode man vara mot religon. Men samtidigt ställer man upp ui kyrkovalet och man har även kristen organtion inom partiet.

Målet med kyrkopolitken är att den socialistiska värdegrunden att styra kyrkan. Att inte borgeliga konservativa krafter kan använda kyrkan som värvar orgnationer.

Socialist har alltid haft en misstro för kyrkan.

Men precis som med militären som styrdes borgarna kan man säga försökte man göra folkyrka. precis som man försökte göra en folkarme.Wolfmann 30 april 2006 kl.15.10 (CEST)

[redigera] 1900-talets första årtionde / 1910-talet

Under 1914 står: "Det revolutionära läget i Sverige lyckades till viss mån dämpas genom att allmän rösträtt för män infördes. Detta införande skedde till största i samarbete mellan socialdemokraterna och liberalerna. Högerpartiet vek sig i frågan då man ansåg att införande av allmän rösträtt för män var bättre än en revolution, likt den som skett i Ryssland."

1. Ryska revolutionen var väl 1918?
2. I artikeln Rösträtt står fölajnde: "Frågan fick sin lösning genom att regeringen Lindman i riksdagen 1909 kunde driva igenom en lagändring som införde proportionella val med rösträtt för män." Vad stämmer?

Oktoberrevolutionen skedde i november 1917 (vår tideräkning). Det var förstås en revolution 1905 också, som misslyckades, men det är nog inte den som åsyftas. Kvinnor fick rösträtt 1921 och först då kan man väl säga att rösträtten var någotsånär allmän, även om de allra fattigaste inte fick rösta förrän långt senare. Män fick rösträtt 1911 enligt riksdagsbeslut 1909. Muneyama 21 mars 2007 kl. 20.00 (CET)

Alltså Socialdemokraterna och överiga vänstern ansåg inte att 1909 röstreform var tillräcklig och kände sig också sviken av Liberalerna.Därför blev det orolig i Sverige 1917.Wolfmann 21 mars 2007 kl. 21.13 (CET)

Nej, inte direkt. 1917 års oroligheter hade förvisso med demokrati också att göra, men främst handlade det om hungerkravaller utanför socialdemokraternas kontroll. Att sossarna kom att använda upprorsstämningen för att få igenom sina krav, och att det fanns ett brett stöd för dem, men oroligheterna 1917 utlöstes av ransoneringen. Muneyama 21 mars 2007 kl. 21.28 (CET)

[redigera] 1930-talet

Utdrag// Per Albin Hansson sa: "Jag för min del, lika lite mitt parti, proklamera oförsonlig motsättningspolitik. Jag tror tvärt om att jag säkrat kommer till målet - de klasslösa samhället - om jag utnyttjar alla de möjlighet till samarbete som erbjuder sig mitt uppe i motsättningarna. Därför kan för mig en politik, som syftar till en socialistisk ordning vara samförståndspolitik."//

Han borde väl sagt något i stil med nedan eller missförstår jag svenskan från 30-talet?

"Jag för min del, lika lite mitt parti, proklamera ej oförsonlig motsättningspolitik. Jag tror tvärt om att jag säkrat kommer till målet - de klasslösa samhället - om jag utnyttjar alla de möjlighet till samarbete som erbjuder sig mitt uppe i motsättningarna. Därför kan för mig en politik, som syftar till en socialistisk ordning vara samförståndspolitik."
/ Ronny 27 augusti 2006 kl. 20.13 (CEST)

"Jag för min del, lika lite mitt parti, proklamera oförsonlig motsättningspolitik."Det finns ett nej i meningen "lika lite" blir ju att man menar man inte står för påståendet. Det är talspråk därför blir det lite konstigt.Wolfmann 28 augusti 2006 kl. 07.45 (CEST)

[redigera] Den här artikeln är hemsk

Faktamässigt säkert korrekt, men jösses vilka drivor av otillgängligt ideologibabbel och förhistoriska fakta. Den här artikeln behöver byta fokus totalt, till dagens socialdemokrati såsom den påverkar dagens samhälle. Jag tänker göra ett par drastiska omflyttningar snart om jag har tid, en ny huvudartikel om Socialdemokratins ideologi, och en om Socialdemokratins historia, och mer eller mindre flytta ut de motsvarande textsjoken till dessa. // E23 14 september 2006 kl. 12.37 (CEST)

Låter som en ganska dålig idé. Flera personer har röstat för att den här artikeln ska bli utmärkt. Det är dock oklart om du menar artikeln om socialdemokrati eller artikeln om socialdemokraterna, eftersom du ovan skriver "Socialdemokrati" men det här är diskussionssidan för artikeln om socialdemokraterna. Vints 14 september 2006 kl. 14.02 (CEST)

ideologi är ju vad socialdemokraterna tror på i Sverige. De handlar inte om man tror eller inte tror på deras politik. Den debatten ska inte tas i denna artikel. Just för att få fokus på nu tid så tycker jag ett historie avsnitt är bra för att inte bland ihop nu och då.Wolfmann 14 september 2006 kl. 21.09 (CEST)

[redigera] Att göra-lista

Jag har gjort en att göra-lista för artikeln. Jag är osäker på om mina förslag är tillräckligt okontroversiella för en sådan lista, som de ska vara enligt Wikipedia:Att göra-lista. Annars kan de flyttas hit./Nicke L 15 september 2006 kl. 16.37 (CEST)

[redigera] Finansiering av välfärdssamhället

Någon hävdar att krigshandeln med Tyskland finansierade ett första steg i välfärdssamhället. Det är ett påstående som nog borde beläggas omdet ska stå med.JKn 18 september 2006 kl. 08.36 (CEST)

Instämmer. De stora välfärdsreformerna kom ju efter kriget, och vanligen brukar deras finansiering sättas i samband med skattekvotens ökning från 18 procent 1945 till 53 procent 1975...

Anni 18 september 2006 kl. 09.42 (CEST)

Jag tycker också det låter konstigt.Wolfmann 19 september 2006 kl. 07.38 (CEST)

[redigera] Vald till läsvärd

Omröstningen är avslutad. Resultatet blev läsvärd.

[redigera] Sveriges socialdemokratiska arbetareparti

• Nominerad av Apa 20 augusti 2006 kl. 20.59 (CEST)
• Motivering: Riktigt omfattande artiklar om sossarna.
• Riktlinjer för röstning.

Stödjer för utmärkt

1. Ynnox 21 augusti 2006 kl. 16.50 (CEST)
2. Pralin 23 augusti 2006 kl. 17.43 (CEST)
3. twincinema ♡ 27 augusti 2006 kl. 13.54 (CEST) Skulle dock må bättre av lite mer källor, för allt detta kan väl inte stått på två ställen?
4. Wolfmann 27 augusti 2006 kl. 17.37 (CEST)
5. Ronny 27 augusti 2006 kl. 20.37 (CEST)
6. Dh8b 7 september 2006 kl 22.15 (svensk tid), Mycket informationsrik artikel. Kanske kan den bli bättre...vem vet??? men det påverkar inte mitt val att rösta för utmärkt.
7. Brallan 10 september 2006 kl. 16.19 (CEST) Gud vad mycket information!

Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt

1. Mats Halldin 8 september 2006 kl. 06.13 (CEST), behövs plats för mer kritik, både höger- och vänsterperspektiv.
2. Vints 12 september 2006 kl. 19.06 (CEST) Saknar ett renodlat kritikavsnitt, även om avsnitten "Facklig-politisk samverkan" och "Historik" innehåller en del kritik. I övrigt välskriven.
3. Nicke L 15 september 2006 kl. 16.45 (CEST) Ideologiavsnittet är mycket välskrivet och intressant. Historikavsnittet är okej. Artikeln borde ha mer utförliga källhänvisningar, gärna med fotnoter i många fall. Är både historikavsnittet och ideologiavsnittet baserade på samma källor? Avsnitt om partiets uppbyggnad saknas, vilket är en stor brist. Jag håller också med om att ett sammanhållet kritikavsnitt borde finnas. Sammantaget alltså en klart läsvärd artikel med stor potential, men även vissa stora brister.
4. --Bruno Rosta 19 september 2006 kl. 00.12 (CEST) den är så pass välskriven att den ändå bör vara läsvärd eftersom den är så intressant

Stödjer ej

1. IP 29 augusti 2006 kl. 11.04 (CEST) Artikeln innehåller ingen kritik överhuvudtaget, inga problematiseringar över beslut, inga källor, bara referenser (= litteratur för vidare läsning).
2. Grön ✉ 29 augusti 2006 kl. 13.41 (CEST) som IP. den är helt enkelt inte heltäckande och saknar källor. Inte heller så snyggt upålagd.
3. Aaker 6 september 2006 kl. 15.36 (CEST) Brist på kritik, sen tycker jag man ska vara försiktig med att utmärka politiska artiklar öht.
4. Redux 11 september 2006 kl. 16.17 (CEST) censur
5. --Bruno Rosta 12 september 2006 kl. 00.48 (CEST) artikeln är för okritisk mot partiet
6. Rudolf 12 september 2006 kl. 14.32 (CEST)
7. //Skal 16 september 2006 kl. 17.17 (CEST) som Aaker, att utmärka en sådan artikel känns POV (för att man i så fall explicit visar att vi inte lagt ner lika mkt tid på övriga partier), oavsett hur bra den är

Diskussion
Ofta används ordet "referenser" som synomym till "källor", speciellt på Wikipedia. Böckerna i avsnittet "Referenser" kanske har använts när artikeln skrevs. Vints 29 augusti 2006 kl. 14.02 (CEST)

Eftersom jag är huvudsaklig upphovsman till ideologiavsnittet i texten om de svenska socialdemokraterna avstår jag från att delta i bedömningen av artikelns kvalité. Men jag har lite funderingar kring kravet på källor. I en del wikipediaartiklar är det okomplicerat. Det handlar då om tydligt avgränsade sakuppgifter, som ganska enkelt kan beläggas med någon källhänvisning. I andra fall är det svårare, då det är fråga om ganska aggregerade texter. Till exempel avsnittet om de svenska socialdemokraternas ideologi. Jag tror att följande skrivning är saklig och korrekt och tämligen invändningsfri:

”Ett centralt inslag i den socialdemokratiska ideologin är att klasskampsperspektivet har tonats ned till förmån för en strävan att stärka de välståndsbildande krafterna i samhället och verka för att frukterna av den ekonomiska tillväxten fördelas rättvist.”

Men hur belägga det med en källhänvisning? Det ligger faktiskt i den goda encyklopediska textens natur att den är så sammanfattande och konklusiv att den inte låter sig beläggas med en enkel källhänvisning.

Det kanske något yviga historieavsnittet ställer oss inför ett annat problem. Här handlar det om ett mycket stort antal sakupplysningar. Driver vi kravet på källhänvisning borde i stort sett varje mening förses med en fotnot. Är det rimligt?

Möjligen finns det någon wikipediapolicy för detta som jag inte känner till. Då kanske inte dessa frågor behöver diskuteras utan vi kan titta i facit.

Om det nu inte finns det undrar jag om det finns någon mer som ser problemen?

Anni 29 augusti 2006 kl. 21.45 (CEST)

Jag tycker det räcker att man anger de böcker/källor som man använde när man skrev artikeln. Något krav på fotnoter finns inte. Det verkar som åtminstone Wolfman har uppgett sina källor.Vints 1 september 2006 kl. 14.58 (CEST)

Böckerna har använtas som källa jag själv och även andra har gjort detta.Naturligtvis har det kompliteras med andra uppgifter det är också svårt när det är många som skriver med källa till varje detalj för andra kan ju ändra ett stycke då helt plötlsigt stämmer inte det hela man kan inte ställa samma krav på källor wikipedia som man gör ex på en uppsats på univeristet.JUst pågrund av artiklen ändra ständigt.

Det är orimligt kräva källa för var ända menig jag annser att så länge ingen ifråga sätter fakta så behövs inte källa det är om det blir konflikt om det.Man brukar snacka om allmän kunskap vill säga saker som är självklara behöver inte källa.Wolfmann 30 augusti 2006 kl. 08.14 (CEST)

Plus det verkar bara vara politiska och vetenskaliga artiklar mna kräver väldigt mycket källor med fotnoter på medans andra gör man det inte. Kan ta ex med en annan artikel som nominerad Opera har också bara en lista av litartur som man hänvisar till.Wolfmann 30 augusti 2006 kl. 08.16 (CEST)

Man kanske skulle låta vad som är möjligt och rimligt avgöra; för vilka detaljer och meningar det behövs källa och vilken kvalité den bör ha. Diskussionen är bra och nyttig då den driver artikelförfattarna att med en gång ta med källa, om det finns att tillgå, eftersom det är mycket omständligare att göra sedan (om det nu blir gjort alls). Tanken måste alltid skapas eller väckas; att detta bör styrkas och sedan hämta in den verifikationen i den form den nu finns. Kraven får å andra sidan inte tolkas bokstavligen så att det blir allt för mycket pill med detaljer istället för att utöka och förbättra encyklopedin på andra sätt. När artiklen senare uppdateras får den som lägger in ny information också styrka informationen. Likväl som mycket information är ju också referenser av olika slag - färskvaror med olika "bäst före datum". Ronny 31 augusti 2006 kl. 09.22 (CEST)

Viktigt att böcker accpteras som källa idag verkar bara internet sidor mer eller mindre ses som godkända källor vill säga sådan man kan kolla direkt att det stämmer.Wolfmann 1 september 2006 kl. 18.29 (CEST)

Jag föreslår att vi bortser från Användare:Redux röst då denne uppenbarligen inte läst reglerna. Motiveringen "politiska artiklar är väl inte det första vi bör utmärka på WP" visar att denne inte känner till kriterierna för en utmärkt artikel.

Jag föreslår även att vi bortser från Bruno Rostas röst eftersom motiveringen "partipolitisk artikel ska nog inte bli utmärkt" inte har stöd i gällande kriterier. Om någon anser att artiklar om socialdemokrater, turkar eller kannibaler aldrig kan bli utmärkta kan detta diskuteras på Wikipediadiskussion:Vad är en utmärkt artikel?. Thuresson 12 september 2006 kl. 14.18 (CEST)

Min röst bör räknas lika mycket som andras. Artikeln är lite för okritisk mot partiet enligt min uppfattning. Det bör räknas lika mycket som andras röster här. Men jag har ändrat min motivering om den nu är bättre. Artikeln är för okritisk mot partiet. Det är också känsligt nu när det snart är val --Bruno Rosta 12 september 2006 kl. 14.27 (CEST)

Artikeln nominerades den 20 augusti, tiden för en omröstning är minst 1 månad och oavsett hur användarna röstar aldrig bli en utmärkt artikel före riksdagsvalet. Thuresson 12 september 2006 kl. 14.37 (CEST)

Men lägg av! Det jag menade (för att förtydliga) var att jag tycker det är olämpligt att nominerna ett av de politiska partierna för "utmärkt artikel" så nära valet. Oavsett hur reglerna ser ut i övrigt. Inte att artikeln aldrig skulle kunna bli utmärkt, men just nu är olämpligt. Sen visste jag inte att vissa åsikter var "förbjudna" att skriva om under omröstningen och att man därför riskerar att få sin röst struken... Bättre att inte skriva nåt alls tydligen. /Redux 12 september 2006 kl. 14.42 (CEST)

Omröstningen gäller om artikeln når upp till vissa specifika kriterier som finns angivna på Wikipedia:Vad är en utmärkt artikel?. Dessa kriterier gäller innehållet. Envar är välkommen att föreslå hur artikeln kan förändras och förbättras. Att rösta nej med motiveringen att det är nära till valet är inte konstruktivt; valdagen kan ingen av Wikipedias användare ändra på. Thuresson 12 september 2006 kl. 14.58 (CEST)

Där det även står "vara okontroversiell angående neutralitet.", vilket man om man tolkar det i ett vidare perspektiv kan vara ett problem under en valrörelse, vilket åtminstone 3 röstande av 14 tyckte. Sen var dina kommentarer om "turkar eller kannibaler" enbart larviga. Men du får som du vill och jag stryker väl min röst. /Redux 12 september 2006 kl. 15.08 (CEST)

Det första som slår mig här är att det inte finns ett enda ord omnämnt om Anna Lindh. MoЯsE 12 september 2006 kl. 19.10 (CEST)

Som jag skrev ovan tänker jag inte ge mig in i diskussionen om artikeln är kvalificerad för att betecknas som utmärkt eller ej. Men jag tycker att det finns anledning att kommentera att det vanligaste motivet för att avstyrka är att den inte är kritisk mot socialdemokratin. Hur stämmer det med kravet på NPOV, dvs. att Wikipedias artiklar ska vara skrivna från en neutral synvinkel, med balans och saklighet?

Gäller uppfattningen att kritik ska framföras allmänt för Wikipedias artiklar? Bör även artiklar som behandlar Mozart, Köpenhamn, sädesärlan eller termodynamikens lagar som regel innehålla ett moment av kritik? Eller är det bara artiklar om politiska partier som ska underkastas detta krav?

Jag har läst igenom Nationalencyklopedins artikel om socialdemokraterna. Även om det är två helt olika artiklar uppvisar den och artikeln här på Wikipedia stora likheter vad gäller innehållet. Det är i stort sett samma stoff som behandlas: faktiska sakuppgifter om partiet, en ganska omfattande historieskrivning och en redogörelse för den socialdemokratiska ideologin. Ingen av artiklarna innehåller något kritikavsnitt eller har en mot socialdemokraterna kritisk tendens i framställningen. Ingen av artiklarna är heller argumenterande för den socialdemokratiska politiken eller ideologin.

Wikipediaartikeln kanske behöver såväl ans som komplettering i vissa delar. Någon formulering kan säkert behöva ses över. Men på det hela taget tycker jag nog att både den och NE:s artikel motsvarar kravet på balans och saklighet – vilket är något annat än kritisk tendens.

Anni 12 september 2006 kl. 20.05 (CEST)

Det kan man jämföra med hur andra liknande artiklar skrivs. Båda på svenskspråkiga och engelska wp ingår kritik i politiska partier, antingen löpande eller som ett eget avsnitt. Att det inte finns någon kritik mot Mozart är ganska självklart - finns substansiell och objektiv kritik mot en klassisk kompositör i dennes egenskap av kompositör finns som regel inget skäl att skriva om denne - däremot kan det stå om de inte längre spelas/är inne e.d.. När det gäller författare, teoretiker och filosofer brukar kritik ingå om någon sådan finns, och kritiken står i relation till relevansen för ämnet. På svenskspråkiga wp brukar kritiken ofta separeras i ett eget avsnitt, men på engelska wp ingå i löptexten, om det gäller politiska partier, som en:Republican Party (United States): t.ex. The Bush Administration's response to this crisis was widely viewed as inadequate. Frågan är om jämförelser med NE eller andra uppslagsverk alltid är adekvat. WP-artiklar tenderar att vara mycket längre, åtminstone om de hamnar här. En längre artikel är naturligen mera täckande.//--IP 13 september 2006 kl. 08.58 (CEST)

Om man endast ställer artikeln i relation till hur andra politiska partier framställs på WP, och inte till intentionen hos de som skrivit, så är artikeln allt annat än OK. Att inte ta med så grundlig kritik som framkommit dels av folkrepresentationens kontrollmakt, dels från Europarådet, dels i media, är antidemokratiskt och antiparlamentariskt, om det ställs i relation till hur andra politiska partier behandlas, oavsett intention med artikelförfattandet.//--IP 13 september 2006 kl. 09.11 (CEST)

Om ett kritikavsnitt ska finnas med måste den träffa rätt mottagare. Den kritik som till exempel KU framfört gäller väl snarare Regeringen Persson än partiet i sig? Det gäller också den kritik som framförts av Bo Rothstein eller Assar Lindbeck. Enligt min mening kan ett kritikavsnitt endast gälla sådant som partistyrelsen eller det verkställande utskottet har makt att råda över. Thuresson 13 september 2006 kl. 13.20 (CEST)

Eftersom Göran Persson fått kritiken i egenskap av att representera partiet, som befinner sig i regeringsposition, är det i detta fall ingen skillnad. Det hade - kanske - varit en annan sak om partiet avsatt honom, men han har återvalts efter detta.//--IP 13 september 2006 kl. 13.45 (CEST)

Eftersom han är partiordförande, är han partiverkställande, varför 1. han bär ansvar för partiet, och 2. han företräder partiet och är dess främste aktör. Och det var i den egenskapen han kritiserades. //--IP 13 september 2006 kl. 13.47 (CEST)

Visst ska kritik vara med då partiet har gjort fel att enskilda personer gör fel är en annan sak. Ska vi skriva in var ända skandal i alla partier kommer 50 % av artikeln handla om skandaler. Det är därför vi har speciella artikalr för det man kan namn och länka till person sidan eller skandalens egen sidan. Men det är orimligt skriva in vad ända skandal.Wolfmann 13 september 2006 kl. 17.29 (CEST)

Kritik avsnitt finns i Historia där det stor om stor händelse.TYcker fler saker ska in ex IB men det finns gränser.Wolfmann 13 september 2006 kl. 17.29 (CEST)

Har länkat till alla större afärer som har egen sidan jag kunde hitta.Wolfmann 13 september 2006 kl. 17.43 (CEST)

---

[redigera] Omröstning utvald artikel

Resultatet blev att artikeln behåller sin status enligt riktlinjen:

• Har efter minst två dagar har minst 4/5 och minst 5 behåll-röster.
  /Ronny 20 mars 2007 kl. 01.05 (CET)

---

[redigera] Sveriges socialdemokratiska arbetareparti

• Avnominerad av Popoff 5 april 2007 kl. 16.59 (CEST)
• Motivering: Nästan inga källor och lite information 2000-talet
• Riktlinjer för röstning.

Ta bort

Behåll som läsvärd

1. Premium 5 april 2007 kl. 20.07 (CEST) Avnominerade artiklar skall läggas in under rubriken nedan. Artikeln i sig uppfyller alltjämt alla krav på läsvärd.
2. --Bruno Rosta 6 april 2007 kl. 01.13 (CEST) behåll den nuvarande statusen som läsvärd
3. Ace90 6 april 2007 kl. 09.09 (CEST)
4. B****n 6 april 2007 kl. 09.12 (CEST) Den är inte utmärkt, men klart läsvärd. Finns ingen anledning att ändra status på artikeln.
5. Pralin 6 april 2007 kl. 13.14 (CEST)
6. /Ronny 8 april 2007 kl. 00.00 (CEST) Artikeln är bättre nu än när den blev läsvärd i sep-06

Diskussion
Ta upp sånt här på diskussionssidan först. Och lägg lite tid på att¨åtminstone ändra rubrikerna så de blir rätt efter de gällande förhållandena... Artikeln innehåller källor och är uttömmande, vad är problemet med läsvärd-markeringen? /Grillo 6 april 2007 kl. 01.08 (CEST)

[redigera] Kritisk granskning

Saknas kritisk granskning samt att den modernare historien nästan helt saknas också. JKn 21 september 2006 kl. 07.58 (CEST)

Tycker det är tvärt om titta på 2000 talet i historia avsnitt inget posetivt stå int enågon beslut man har tagit bara skandaler och mord. om det är det är för lite kritik vet jag inte vad som ska till i den artiekeln.Wolfmann 21 september 2006 kl. 11.39 (CEST)

Jag uttryckte mig nog otydligt. Vad jag menade var att det står väldigt lite om politiken och de stora frågorna vad gäller 70-talet och framåt. Det skulle behövas en mer sammanhållen text för den perioden för att artikeln skulle vara utmärkt. Sedan skulle även ett tänkt kritikavsnitt kunna vara mer sammanhållet och inte bara en uppräkning av diverse "affärer".JKn 21 september 2006 kl. 12.03 (CEST)

[redigera] "Socialdemokratiska" reformer

Kan man verkligen påstå att en reform är "socialdemokratisk", kategorin kunde möjligtvis kallas "reformer som föreslagits/stötts av det Socialdemokratiska partiet". Mig veterligt har (s) haft egen majoritet under 2 år totalt sett. Menar vi att alla dessa reformer genomfördes 1968-1970? Ursa Magnus 23 december 2006 kl. 15.07 (CET)

Du har rätt man kan säga att dom drivit dom. För andra partier kan stödja reformerna.Ska ändra.Wolfmann 24 december 2006 kl. 00.05 (CET)

[redigera] Ganska skev bild till förmån för S

I nuvarande form står det så här:

"Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006 [redigera] Huvudartikel: Spionaffären i den svenska valrörelsen 2006 Den 4 september 2006 polisanmälde socialdemokraterna dataintrång i det interna nätverket SAPnet, som ska ha bedrivits under längre tid. Affären fick flera partimedlemmar inom folkpartiet att avgå från sina poster."

Denna information är väldigt ensidig och ingen information om att socialdemokraterna hade kunskap om intrången långt innan (månader) de polisanmäldes vid den strategiska tidpunkten några dagar innan valet. Om man nu ska beskriva en händelse bör det göras opartiskt och med visionen att belysa hela förloppet. Rekommenderar att hela stycket ändras!!!

Håller med dig tillviss del det ska skrivas att socialdemokratisk ombudsman gav ut lösenordet som ex.Sen ska man ju inte skriva allt det finns en länk till huvudsidanWolfmann 30 januari 2007 kl. 12.49 (CET)

[redigera] tog bort "interna länkar"

Fanns ett avsnitt som gedde två interna länkar till saps-intenrsystem. Helt ointressant fakta för den som inte är medlem i paritet, förstår inte varför det skulle vara med. --Apa 19 mars 2007 kl. 13.13 (CET)

[redigera] Sämsta valet sedan...?

I artikeln stå det att Socialdemokraterna 2006 gjorde sitt sämsta val sedan 1914, med 34,99% av rösterna. Enligt artikeln Resultat i val till Sveriges riksdag fick de dock 31,1% i valet 1917. Finns det någon anledning till att inte det ska räknas, eller i vilken artikel ligger faktafelet egentligen? --Flinga 22 mars 2007 kl. 02.39 (CET)

Inte heller siffrorna på 1921 års val stämmer överens mellan denna artikelns lista över resultat i val, och listan under Resultat i val till Sveriges riksdag. Vilken är rätt och vilken är fel, eller vad beror skillnaden på? --Flinga 22 mars 2007 kl. 03.04 (CET)

(Fixade artikellänkarna i ovanstående) --Flinga 22 mars 2007 kl. 03.05 (CET)

[4] SCB så säger det andra siffror än vad ni säger.Wolfmann 22 mars 2007 kl. 19.14 (CET)