Tore Frängsmyr
Wikipedia
Tore Frängsmyr, född 8 juli 1938 i Skellefteå, Västerbottens län i Sverige, professor (innehavare av Hans Rausings professur) i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet.
Tore Frängsmyr är son till Johan Edvard Carlsson (1906-1987) från Sjöbotten, Bureå, och Alma Linnea Lindberg (1908-1989) från Lövånger; namnet Frängsmyr antogs på 1950-talet. Tore Frängsmyr doktorerade 1969 med avhandlingen Geologi och skapelsetro : föreställningar om jordens historia från Hiärne till Bergman. Sedan dess har han huvudsakligen inriktat sig på upplysningen och den epokens stora vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, geologins historia och Uppsala universitet. 2001 publicerade han ett verk om kunskapsorganisation, The structure of knowledge : classifications of science and learning since the Renaissance.
I Sökandet efter Upplysningen (1993), försöker Frängsmyr spåra upplysningens idéer i 1700-talets Sverige. Hans tes är att det inte fanns någon "upplysning" att tala om i Sverige. Hans definition av upplysning är enkelt framställt de idéer som härstammar från upplysningstänkarna kring den franska Encyklopedien.
1982 utnämndes han till en forskningsrådsprofessur i vetenskapshistoria, placerad vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet; tjänsten överfördes 1994 till universitetet. 2001 utsågs han till förste innehavare av Hans Rausings professur i vetenskapshistoria, en lärostol tillkommen efter en donation av Lisbet Rausing.
Tore Frängsmyr är jämte Ronny Ambjörnsson en av de främsta inom sitt ämne idag och har författat flera betydande översiktsverk, t ex Svensk idéhistoria: bildning och vetenskap under tusen år I-II (2000). Han är föreståndare vid Vetenskapsakademiens Centrum för vetenskapshistoria sedan 1988, ledamot i Vetenskapakademien sedan 1984, redaktör för Nobelpriskommitténs årsbok Les Prix Nobel, och ordförande i Alf Henriksson-sällskapet.
[redigera] Bibliografi
- Geologi och skapelsetro (1969)
- Wolffianismens genombrott i Uppsala (1972)
- Ostindiska kompaniet (1976)
- Upptäckten av istiden (1976)
- Svärmaren i vetenskapens hus (1977)
- Vägröjare i kulturdebatten (1977)
- Framsteg eller förfall (1980)
- Liten handbok för avhandlings- och uppsatsskrivare (1983)
- Vetenskapsmannen som hjälte (1984)
- Jordens figur (1986)
- Carl Wilhelm Scheele (1987)
- Gubben som gräver (1989)
- Observatoriemuseet (1992)
- Sökandet efter upplysningen (1993)
- Historien om Pekingmänniskan (1996)
- Den gudomliga ekonomin (1997)
- Idéer och lärdom (1997)
- Svensk idéhistoria (2000)
- Om vetenskapshistoria (2003)
- Avdelningen för vetenskapshistoria 1982-2002 (2003)
- Pekingmänniskan - en historia utan slut (2006)
[redigera] Priser och utmärkelser
[redigera] Externa länkar
Företrädare: Stig Strömholm |
Inspektor av Norrlands Nation i Uppsala 2003– |
Efterträdare: Innehar fortfarande posten |