Tysklands försvarsmakt

Wikipedia

Bundeswehr är benämningen för försvarsmakten i Förbundsrepubliken Tyskland. Ca 30 % av den fredstida styrkan utgörs av värnpliktiga soldater. Bundeswehr är till numerären Västeuropas största försvarsmakt.

Innehåll

1 Historia
2 Bundeswehrs försvarsgrenar
3 Personal
4 Vapenbeteckningar i Bundeswehr
5 Se även
6 Externa länkar

[redigera] Historia

Bundeswehr skapades 1955 då dåvarande Västtyskland (Förbundsrepubliken) återigen fick ha en egen försvarsmakt (se Wehrmacht). Det västtyska Nato-medlemskapet var en av anledningarna samt det faktum att DDR skapade sin armé Nationale Volksarmee (NVA). Bundeswehr fick genom Nato-medlemskapet samt de västallierades närvaro i Västtyskland en närhet till USA, Frankrike och Storbritannien. Man har bland annat ett gemensamt tysk-franskt förband. Skapandet av Bundeswehr var långtifrån okontroversiellt. Många tyskar protesterade mot att man det på nytt skulle skapas en tysk armé. Många hade hoppats på Tyskland som en demilitäriserad zon.

Bundeswehr ser sig självt uttryckligen inte i Wehrmachts tradition utan har istället en egen tradition som demomkratisk försvarsmakt.

1973 startades Bundeswehrs universitet i Hamburg, Helmut-Schmidt-Universität för utbildning av officerare.

För Bundeswehr var utlandstjänstgöring länge en känslig fråga på grund av Wehrmachts krigsförbrytelser under andra världskriget. Man kom dock att integreras snabbt inom Natosamarbetet. 1987 ägde den första gemensamma tysk-franska manövern rum, Kecker Spatz. 1990-talet började man att delta alltmer i internationella projekt och har idag, i likhet med bl.a. Sverige, trupper i bland annat Kosovo och Afghanistan. Fransk-tyska brigaden är ett gemensamt militärt förband med enheter från franska armén och Bundeswehr. Brigaden står under Eurocorps befäl.

Tyskland har under senare år minskat Bundeswehrs storlek men Bundeswehr är fortfarande västra Europas största försvarsmakt. Precis som i Sverige gör färre värnplikten i Tyskland idag.

[redigera] Bundeswehrs försvarsgrenar

Deutsche Marine (marinen) (fram till 1990 Bundesmarine)
Das Heer (armén)
Luftwaffe (flygvapnet)

[redigera] Personal

Tyskland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 9 månader. Den tyska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 290 000 personer, varav ca 90 000 värnpliktiga (år 2004).

[redigera] Personalstruktur

Bundeswehrs personal består av officerare, fackofficerare, underofficerare, underbefäl och fast anställt manskap samt värnpliktiga.

Officer

Officerare rekryteras bland unga män och kvinnor i åldern 17-25 år, med avlagd studentexamen. De är kontraktsanställda på 12 år. Efter viss tid kan officeren erhålla en fullmaktstjänst. Efter tre års utbildning utnämns kadetten till Leutnant. I officersutbildningen ingår 39 månaders studier vid ett av Bundeswehrs universitet. Beroende på försvarsgren äger denna universitetsutbildning rum antingen före eller efter befordran till Leutnant.

En Leutnant är antingen student vid ett av Bundeswehrs universitet eller plutonchef. En Oberleutnant är plutonchef, en Hauptmann är kompanichef, en Major är ställföreträdande bataljonschef, en Oberstleutnant är bataljonschef och en Oberst är regementschef eller ställföreträdande brigadchef.

Fackofficer

Fackofficer, eller Offiziere des militärfachlichen Dienstes (OffzMilFD), rekryteras bland underofficerare med avlagd realexamen. De genomgår en treårig officersutbildning och blir sedan befordrade till Leutnant. Samtidigt erhåller de en fullmaktstjänst.

Underofficer

Underofficerare rekryteras bland unga män och kvinnor i åldern 17-25 år, med avlagd realexamen eller med genomgången grundskola och avlagd yrkesexamen. De är kontraktsanställda på 12 år. Efter viss tid kan underofficeren erhålla en fullmaktstjänst. Efter tre års utbildning blir underofficersaspiranten utnämnd till Feldwebel.

En Feldwebel och Oberfeldwebel är chef för en stridande grupp, till exempel skyttegruppchef eller stridsvagnschef. De kan också vara plutonsinstruktörer. En Hauptfeldwebel och Stabsfeldwebel är plutonchef, kompanistabsunderofficer eller kompaniadjutant. En Oberstabsfeldwebel är bataljonsstabsunderofficer.

Underbefäl

Underbefäl rekryteras bland unga män och kvinnor i åldern 17-25 år, med genomgången grundskola och avlagd yrkesexamen. De är verksamma inom sitt yrkesområde. De är kontraktsanställda på 8 år. Efter befordran till underofficer kan de erhålla fullmaktstjänst. Efter ett års utbildning blir befälseleven utnämnd till Unteroffizier. De kan bli befordrade till underofficerare.

En Unteroffizier och Stabsunteroffizier är specialgruppchefer, till exempel förplägnadsgruppchef, sjukvårdsgruppchef eller transportgruppchef.

Fast anställt manskap

Det fast anställda manskapet rekryteras bland män och kvinnor i åldern 17-32 år, med genomförd skolplikt. De är kontraktsanställda på 4 år.

En Grenadier är en rekryt under allmänmilitär utbildning, en Gefreiter en soldat under befattningsutbildning, en Obergefreiter och Hauptgefreiter är en utbildad soldat, en Stabsgefreiter och Oberstabsgefreiter är en erfaren soldat, som också kan fungera som ställföreträdande gruppchef.

[redigera] Personalstyrka (2004)

159 generalspersoner och flaggmän
37 142 övriga officerare
122 142 underofficerare och underbefäl
40 000 fast anställt manskap
87 000 värnpliktiga under grundutbildning
2 300 värnpliktiga under repetitionsutbildning

[redigera] Militära grader

Lönegrad	Manskap	Underbefäl	Underofficerare	Fackofficerare	Officerare
A3	Grenadier, Gefreiter
A4	Obergefreiter, Hauptgefreiter
A5	Stabsgefreiter, Oberstabsgefreiter	Unteroffizier
A6	-	Stabsunteroffizier
A7	-	Stabsunteroffizier	Feldwebel, Oberfeldwebel
A8	-	-	Hauptfeldwebel
A9	-	-	Stabsfeldwebel, Oberstabsfeldwebel	Leutnant	Leutnant
A10	-	-	-	Oberleutnant	Oberleutnant
A11	-	-	-	Hauptmann	Hauptmann
A12	-	-	-	Hauptmann	Hauptmann
A13	-	-	-	Stabshauptmann	Major
A14	-	-	-	-	Oberstleutnant
A15	-	-	-	-	Oberstleutnant
A16	-	-	-	-	Oberst
B3	-	-	-	-	Oberst
B6	-	-	-	-	Brigadegeneral
B7	-	-	-	-	Generalmajor
B9	-	-	-	-	Generalleutnant
B10	-	-	-	-	General

[redigera] Vapenbeteckningar i Bundeswehr

Varje rad i listorna nedan innehåller; benämning inom Bundeswehr (till exempel MP5), tillverkare (till exempel H&K) samt tillverkarens benämning (till exempel HK54).

Machinenpistole (kulsprutepistoler)