Vaxholm

Wikipedia

Vaxholm Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾	4 817
Area⁽²⁰⁰⁵⁾	160 hektar
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Vaxholms kommun
Församling	Vaxholms församling
Läge	59° 24' 15" N, 18° 19' 53" Ö

Vaxholm (tidigare stavat Waxholm) är en tätort (stad) i Uppland och centralort i Vaxholms kommun i Stockholms län. Med 3 003 invånare per kvadratkilometer är Vaxholm en av Sveriges mest tätbefolkade orter.

[redigera] Historia

Vaxholm (Vaxholms sjöstad) fick stadsrättigheter år 1652. Ända till Gustav Vasas tid hörde Vaxön med därå liggande två gårdar, Norra och Södra Vaxö, till Rydboholms gods, och ännu längre till Östra Ryds socken. År 1558, sedan kungen 9 år tidigare börjat befästa det viktiga inloppet till Stockholm, inköptes nämda gårdar till kronan, och en köping grundades, med huvudsakligt avseende på blivande vakthållning och på lotsning; enligt tidens sed användes även tvångsmedel, för att öka invånarantalet. Om några stadsprivilegier samtidigt varit utfärdade, torde vara ovisst.

Nära hundra år senare tänkte änkedrottning Maria Eleonora att låta kalla stället Mariestad. År 1635 blev Vaxholm särskilt pastorat; avseende på lagskipning lydde det, jämte fästningen, under Amiralitetskollegiet, och rätten skipades av kommendanten med dels militära bisittare, dels rådmän från stället. Sedan fästningen år 1653 blivit lagd under krigskollegiet, skipades rätt i staden 2 gånger om året av domare, förordnade av landshövdingen, och någon gång kallade justitiarier. Från 1714 förekommer sistnämda ämbete såsom ständigt, och fästat vid staden, men tillsatt av kungen.

År 1684 hade Karl XI stadfästat borgarnas frihet från bevillningar, med avseende på den tjänst de fortfarande gjorde till vakthållning och lotsning. Från 1690 har staden sitt sigill, en fästning. I Karl XII:s tid sökte den förnyelse av sina privilegier som förkomna. År 1730 lades under dess rådhusrätt de mål, som förut löd under häradsrätt; 1734 benämns Vaxholm köping, och likaledes vid seklets slut, trots att dess justitiarie står upptagen jämte städernas borgmästare; från 1844 har staden begagnat rättighet att välja ombud till riksdagarna.

Om stadens folkmängd och välstånd under olika förflutna tider känner man inte mycket. Pesten bortryckte en mängd människor i början av 1700-talet. År 1762 räknades omkring 600 människor, 1810: 987, 1815: 1 077, 1840: 921, 1845: 958, och 1850: 937, inberäknad fästningens besättning. Mantalslängden för sistnämda år upptar 1 307 personer.

[redigera] Byggnader i Vaxholm

[redigera] Kastellet

Huvudartikel: Vaxholms fästning

Vid Västerås riksdag 1544 togs beslut att ön Vaxholmen skulle befästas, till skydd för inloppet till Stockholm och för att man skulle kunna undersöka och kräva tull av passerande fartyg. 1549 byggdes därför den första befästningen som bestod av ett enkelt blockhus i trä på en plats som kungen Gustav Vasa själv utsett. Under Johan III:s styre ersattes sedan blockhuset med ett runt stentorn. 1604 tillkom ytterligare förstärkningar och 1612, samma år som fästningen hejdade ett danskt anfall, förstärktes "Vaxholms hus" med vallar och en del andra försvarsverk runt tornet. Under de två följande seklen påbörjades ett antal förstärkningar och utbyggnader varav många aldrig slutfördes. Anläggningen användes under denna tid mestadels som tullstation. Med tiden ökade dock platsens strategiska betydelse igen, särskilt efter förlusten av Finland, och 1838 påbörjades en total ombyggnad som kom att ge fästningen dess nuvarande utseende. Denna ombygnad var helt genomförd 1863 men under tiden hade de tekniska landvinningarna inom artilleriet gjort fästningen föråldrad, 1872 gjordes ett prov där pansarbåten Hildur med sina moderna kanoner sköt sönder en av murarna. Samtidigt hade de allt större fartygen vuxit sig för stora för Kodjupet och vägen förbi fästningen, varför man muddrade det försänkta Oxdjupet och byggde Oskar-Fredriksborg vid den nya farleden. Vaxholms fästning tappade därefter gradvis sin militärstrategiska betydelse.

Fästningen användes under 1700- och 1800-talen som fängelse. Några av de inlåsta var "stortjuven" Jacob Guntlack och generalen Georg Carl von Döbeln. Som kuriosa kan nämnas att även Pippi Långstrumps pappa suttit här, i filmen Pippi Långstrump på de sju haven där fästningen fick agera sjörövarfort.

Ursprunget till namnet Vaxholm är oklart. En vanlig teori är härledningen Vaktsholm - en holme där man håller vakt - men denna teori förklarar inte varför den större ön bredvid heter Vaxön. En annan teori är Vaksholm - en holme där man vakar in rätt vindar - vilket passar bra med det geografiska läget.

Fästningen innehåller idag Vaxholms fästnings museum med utställningar om bland annat Sveriges kustförsvar under 500 år, livet i fästningen förr, fängelsehålorna och beredskapen i skärgården under Andra världskriget. I fästningen finns även festverksamhet och konstutställningar.

[redigera] Hotellet

Huvudartikel: Waxholms Hotell

Byggnaden uppfördes år 1903. Den är ritad i jugendstil av arkitekten Erik Lallerstedt. Hotellet är beläget i hamnen, och har idag 42 rum samt restauranger och festvåning.

[redigera] Kyrkan

Huvudartikel: Vaxholms kyrka

Vaxholms kyrka (Gustav Adolfs kyrka), är belägen i Vaxholms mer centrala delar. Den ritades av Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz i nyklassicistisk stil för att ersätta den tidigare mindre kyrkan.

Grunden lades på 1760-talet, och byggnadsarbetet blev långvarigt. Invigningen ägde rum först 1803. De insamlade medlen räckte heller inte till att bygga det planerade tornet. Tanken var att senare bygga till detta, och temporärt uppfördes en klockstapel i trä, vilken fortfarande finns att beskåda. Kyrkan uppkallades efter konungen och benämndes Gustav Adolfs kyrka. Gudstjänstrummet är en vitputsad sal, orienterad i öst-västlig riktning med grunda sidoskepp. Kyrkan täcks av ett mansardtak, valmat åt gavelsidorna. Sakristian byggdes till 1896, då södra ingången igensattes och rundbågiga fönster sattes in i korgaveln. 1962 utbyttes takens plåt mot ett i koppar. Den välbevarade interiören täcks av ett kassettak.