Arkitekt

Wikipedia

Arkitekt vid ritbrädet, 1893

Arkitekt är en yrkestitel som vanligen används av personer som planerar och/eller formger byggnader, utemiljöer och inredning.

Innehåll

1 Etymologi
2 Yrkesroll
3 Titel
4 Utbildning
5 Externa länkar
6 Se även

[redigera] Etymologi

Ordet arkitekt kommer av latinska architectus eller grekiska arkhitekton. Ordet är alltså en sammanslagning av de grekiska orden archos och tekton. Archos är ett förled som kan utläsas mästare eller överordnad (samma ordled som i ärkebiskop och ärkefiende) och tekton kan betyda snickare eller byggare. Således kan man säga att arkitekt betyder mästare i byggnadskonst eller överbyggmästare.

[redigera] Yrkesroll

En arkitekt arbetar med planering av byggnader och byggda miljöer, där målet är att anpassa byggnaden både konstnärligt och kontextuellt med den omgivning den är placerad i, samt utforma dess interiör med en rumslig medvetenhet. För att uppnå detta måste en arkitekt förstå en byggnads uppbyggnad och konstruktion, samt dess anknytning till platsen, undersöka hur människor använder sig av byggda miljöer och det samband som finns därimellan.

De verktyg som en arkitekt använder sig av för att skapa en byggnad innefattar skissande, modellbyggande, ritningar i planer och snitt och it-modellering.

Arkitekter kan också arbeta med möbelformgivning, samhällsplanering, stadsplanering, landskapsarkitektur, landskapsplanering, konstruktion, design, miljökonsekvensutredningar och som kvalitetsansvarig enligt plan och bygglagen, bygglovsgranskare med mera. Det handlar således om en yrkeskår med en mångfald av specialiseringsmöjligheter. Dock har yrkesrollen för en arkitekt mer och mer fokuserats på byggnader, då mer specialiserade yrken, såsom formgivare, inredare och stadsplanerare till stor del övertagit dessa områden.

[redigera] Titel

I Sverige kan vem som helst kalla sig arkitekt. Sverige är ett av de få EU-länder,där arkitekttiteln inte är skyddad. I de flesta EU-länder är både titeln ”arkitekt” och rätten att utöva arkitektyrket lagskyddade och kopplade till en viss utbildning, det vill säga yrket är reglerat. I många EU-länder finns också någon form av registreringsordning.

Det enda sätt i Sverige att vidimera kvalifikationer som arkitekt är genom en erkänd yrkestitel. Svensk arkitekt som är medlem i intresseorganisationen och fackförbundet Sveriges Arkitekter, och har minst ett års erfarenhet kan få rätt att kalla sig Arkitekt SAR/MSA. Medlem i AIS Arkitekter i Sverige, den yrkesideella föreningen för arkitekter med arkitektexamen och minst två års yrkeserfarenhet, har rätt till yrkestiteln Arkitekt AIS

Andra yrkesgrupper, som också utformar rum av olka slag, har ett prefix framför för att visa vad de är inriktade på, till exempel landskapsarkitekt, inredningsarkitekt och planarkitekt. Även programmering och design av datorer datorarkitekt med flera har börjat kalla sig arkitekter. Denna begreppsförvirring kan nog sägas återspegla det faktum att arkitektyrket står för kreativitet och skapande vilket andra yrkeskategorier än de i traditionell byggverksamhet gärna vill dra nytta av för att förklara vad man utför för arbete.

I antikens Grekland avsåg titeln den person som ansvarade för både formgivningen och genomförandet av viktiga byggnader - han var bevandrad såväl inom estetik som konstruktion och dirigerade även arbetet på byggarbetsplatsen samt skötte leveranser av byggmaterial med mera. Så har det i stora drag förhållit sig fram till modern tid då konstruktionsläran utvecklade sig till en egen disciplin och arkitekten alltmer arbetade med det estetiska i samband med byggnader och med den övergripande planeringen.

[redigera] Utbildning

Arkitektexamen är reglerad av högskoleförordningens bilaga 2. En arkitektexamen omfattar 180 poäng och kurser i att planera, utforma, förvalta och förnya byggnader och bebyggelsemiljöer. Rätt att dela ut arkitektexamen har landets tre arkitekturhögskolor (Chalmers, KTH och LTH). Genom EUs arkitektdirektiv fastställs vilka krav som skall ställas på en arkitektutbildning och annan behörighet för att erkännas i ett annat EU-land eller EFTA-land. För Sverige gäller svensk arkitektexamen.

Sedan åtminstone 1800-talet gör man ibland dessutom en distinktion mellan "konstnärliga" arkitekter och det som då kallades "fortifikationsingenjörer". Denna distinktion kan fortfarande skönjas i det faktum att det i Stockholm faktiskt finns två arkitekturskolor:

Arkitekturskolan Konsthögskolan (som ej har examinationsrätt för arkitektexamen men erbjuder fortbildning)
Arkitekturskolan KTH, vilken är en av flera högskolor i ämnet arkitektur i Sverige.

I Göteborg och Lund utbildas arkitekter på:

Vid Arkitekturskolan på KTH inrättades 2002 ett 60 poängs magisterprogram "Design och byggande" i samarbete med KTH syd. Programmet riktar sig till byggnadsingenjörer 120 poäng kandidatexamen, så att en färdig magisterexamen omfattar 180 poäng. Genom programmet erhålls en bred kunskap genom att ingenjörskonst flätas samman med arkitektur.

Vid Luleå tekniska universitet inrättades år 2005 en civilingenjörsutbildning i arkitektur.

Från hösten 2006 finns en ny utbildning som ger möjlighet till dubbel examen som både arkitekt och civilingenjör på Chalmers. Utbildningen heter Arkitektur och teknik och är på 180 till 200 poäng.

[redigera] Externa länkar

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../a/r/k/Arkitekt.html

Kategorier: Arkitekter | Yrken | Arkitektur