Viborg
Wikipedia
Viborg (ryska: Выборг, Vyborg; finska: Viipuri) är en stad i Ryssland på Karelska näset vid Finska viken. I staden bor 78 039 invånare (1 januari 2006). Den präglas mycket av äldre finländsk arkitektur, vilken är sliten och flagnande såsom Alvar Aaltos berömda bibliotek, som dock de senaste åren fått en välbehövlig upprustning. Det är en omtyckt turistort för finländare.
[redigera] Historia


Viborg grundades 1293 när svensken Torgils Knutsson lät uppföra en borg invid en gammal karelsk bosättning och handelscentrum från 900-talet. Under medeltiden hade Viborgs slottslän och dess befälhavare en särskild status inom rikets administration, något som liknade pfalzstatus, palatinatet. De geografiska betingelserna för städer som Viborg vid östgränsen och Lödöse vid västgränsen i det svenska riket gjorde att dessa två städer många gånger var självvådliga i beslut, på grund av att centralmakten fanns för långt borta, då snabba beslut för rikets säkerhet skulle tas.
Viborg kom att likna Visby med sin stadsmur (alltsedan senare hälften av 1400-talet), två predikarordnar (dominikaner 1392 och franciskaner i början av 1400-talet), slott (Torgils Knutssons borg) och domkyrka (fast det blev den officiellt år 1554 då Viborgs stift grundades) vid gränsen till stadsrepubliken Novgorod och senare Ryssland. Det var en viktig handelsort för Östeuropahandeln (genom Hansan), expansionspolitik och den västerländska kristendomens yttersta post, med en talrik mångkulturell befolkning som talade finska, svenska, ryska och tyska.
Viborg blev ryskt under det stora nordiska kriget. Staden belägrades första gången 1706 och sedan den 22 mars 1710. Den andra gången lyckades ryssarna inta staden den 13 juni 1710 och vid freden i Nystad 1721 tillföll den Ryssland.
Staden förenades 1812 med storfurstendömet Finland, som löd under ryska tsaren till 1917. Under förkrigstiden var Viborg Finlands andra största stad (86.000 invånare i 1939). Sovjetunionen intog för första gången staden 1940 i samband med finska vinterkriget, och ånyo 1944 i fortsättningskrigets slutskede. Vid Parisfreden 1947 tillföll staden Sovjetunionen.
[redigera] Svenska ståthållare i Viborg
- Åren kring 1318 Efflerus
- Åren 1371-1386 Bo Jonsson (Grip). Slottet styrdes under dennes tid av olika slottsfogdar.
- Åren 1418-1442 Krister Nilsson (Vasa)
- Åren 1442-1448 Karl Knutsson Bonde
- Åren 1457-1480 Erik Axelsson (Tott)
- Åren 1480-1483 Lars Axelsson (Tott)
- Åren kring 1483 Ivar Axelsson (Tott)
- Åren 1485-1499 Sten Sture d.ä., som besökte Viborg åtminstone 1485, 1488 och 1496. Slottet styrdes under dennes tid av olika slottsfogdar, vilken den mest kände var Knut Jönsson Posse.
- Åren 1499-1511 Erik Turesson (Bielke)
- Åren 1511-1513 Gunilla Bese
- Åren 1513-1520 Tönne Eriksson (Tott)
- Åren 1520-cirka 1523 Rolof Mattsson
- Åren 1525-1534 Johan av Hoya
- Åren 1534-1545 Nils Grabbe
- Jöns Knutsson Kurck
[redigera] Se även
Wikimedia Commons har media som rör Viborg