Hansan

Wikipedia

Hansan eller Hanseförbundet var ett handelsmonopolförbund av främst tyska städer eller städer med stora tyska minoriteter, som från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet idkade gemensam handel och som skyddade denna handel genom att utestänga icke-Hanseatiska handelsmän, i praktiken all icke-tysk-handel. Därigenom uppnådde man fullständigt handelsmonopol i Östersjön. Hansan omfattade som mest nästan 200 städer, av vilka Lübeck var den ledande. En viktig svensk hansastad var Visby. Den gemensamma politiken bestämdes på "hansedagar". Hansans betydelse upphörde under 1500-talet, då världshandeln, som följd av de geografiska upptäckterna, tog andra vägar.

Namnet på förbundet kommer från den äldre högtyskans Hansa, som betyder "grupp", "klunga", "följe" eller "skara", (se även Lufthansa) Hansans färger, rött och vitt, återfinns ännu i många av hansestädernas stadsvapen. Samtliga hansastäder använde en speciell fartygstyp, hansakogg, dessa ersattes under 1400-talet av större kravellbyggda holkar. Under hotfulla tider kunde en hansakogg ta ombord upp till tusen man.

[redigera] Bakgrund

Hansans handelsrutter

Under 1100-talet bildade köpmän från Köln ett gille i London, senare anslöt sig även andra städer till detta. Liknande sammanslutningar bildades kring bl a Danzig (nuvarande Gdansk) och Visby. Inom kort skapades en förenad Hansa med ett hundratal städer. Inom handelsförbundet utverkades gemensamt handelsprivilegier, försvarsförbund upprättades med bla den Tyska orden, och krig fördes. Den fjärrhandel som Hansan var en del av, utlöste en kommersiell revolution i Europa; penninghushållning började ersätta självhushåll, vilket kan sägas vara inledningen till kapitalismen. Hansans kontor i de olika länderna styrdes av tyskar, vilket ledde till att tyskar fick en dominerande ställning även i städer som inte var anslutna till Hansan. Som exempel kan nämnas, att den tyska dialekt som talades av hanseköpmännen, har påverkat de skandinaviska språken i stor utsträckning.

I Norden var Hansan angelägen om att inga territorialmakter uppstod inom dess område. De var oroliga för att dessa kunde inskränka Hansans privilegier och eventuellt gynna inhemska köpmän på förbundets bekostnad. Av dessa skäl krossade Hansan det danska Östersjöväldet efter Valdemar Atterdags brandskattning av Visby 1361. De nordiska unionskungarna blev Hansans rivaler och deras försök att frigöra sig från Hansans inflytande besvarades med handelskrig och blockader. Så småningom fick lokala furstar och städer ökade resurser, vilket ledde till att Hansan efter 1300-talet inte längre besatt all makt inom sitt område, och i slutet av 1400-talet började handelsförbundets nedgång. Ett stort bakslag blev grevefejden, vilken bland annat ledde till att handelsstationer lades ner, att städer bröt sig ut och lämnade förbundet försvagat. Den sista hansedagen hölls 1669.