New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Orang Turki - Wikipedia

Orang Turki

Dari Wikipedia bahasa Melayu

  Rencana ini memerlukan kemaskini dalam Bahasa Melayu.
Anda boleh membantu mengemaskinikannya.
Turks
Türkler
Atas: Muhammad al-Fatih · Sulaiman al-Qanuni · Mustafa Kemal Atatürk · Sabiha Gökçen · Pekinel sisters
Bawah: Cahit Arf · Nazım Hikmet · İdil Biret · Oktay Sinanoğlu · Şebnem Ferah Nazım Hikmet · İdil Biret · Oktay Sinanoğlu · Şebnem Ferah
Jumlah penduduk

c. 66.7 juta

Kawasan dengan banyak penduduk
Bendera Turki Turki 58,700,000 [1][2]
Bendera Jerman Jerman 2,700,000 [3]
Bendera Bulgaria Bulgaria 763,000
Bendera Perancis Perancis 400,000 [5]
Bendera Belanda Belanda 357,900 [6]
Bendera United Kingdom United Kingdom 300,000 [5]
[[Image:Templat:Country flag alias Turkish Republic of Northern Cyprus|22x20px|Templat:Country alias Turkish Republic of Northern Cyprus]] Northern Cyprus 265,000 [7]
Bendera Uzbekistan Uzbekistan 200,000 [8]
Bendera Austria Austria 183,445 [9]
Bendera Amerika Syarikat Amerika Syarikat 169,000 ± 51,000 [10][11]
Bendera Belgium Belgium 120,000 [5]
Bendera Brazil Brazil 150,000 ± 50,000 [5]
Bendera Rusia Rusia 96,000 [12]
Bendera Switzerland Switzerland 83,312 [13]
Republik Macedonia Rep. Macedonia 80,000 [14]
Bendera Romania Romania 32,596 [15]
Bendera Australia Australia 87,000 ± 33,000 [16][17]
Bendera Greece Greece 54,000 [18]
[[Image:Templat:Country flag alias Kosovo|25x15px|Bendera Templat:Country alias Kosovo]] [[Templat:Country alias Kosovo]] 30,000 ± 20,000 [19][20]
Bendera Azerbaijan Azerbaijan 50,000 [21]
Bendera Sweden Sweden 35,000 [5]
Bendera Kanada Kanada 38,000 ± 13,000 [22][23]
Bendera Mexico Mexico 20,000 [5]
Bendera Liechtenstein Liechtenstein 884 [5]
Bahasa
Turki
Agama
Muslim atau nominally Muslim, predominantly Sunah Waljamaah, followed by Alevi. Small numbers of Eastern Orthodox and Yahudi adherents. Many have atheistic or agnostic beliefs.[5]
Kelompok etnik berkait
Other Turkic peoples, Oğuz Turks

Orang Turki, (Bahasa Turki: Türkler atau Türk Halkı), adalah sebuah negara (millet) dalam maknanya sebuah ethnos (Halk dalam Bahasa Turki), diistilahkan lebih dengan mengongsikan persamaan budaya Turki dan berbahasa ibunda Turki, daripada oleh kewarganegaraanan, agama atau dengan menjadi penduduk pada mana-mana sahaja negara. Dalam konteks bersejarah perkataan Turk atau Turki ada makna lebih lebar, kerana terutamanya dalam zaman dahulu ia merujukkan kepada semua penduduk Muslim Empayar Uthmaniyah tidak terkiranya kaum mereka. Hari ini, perkataan itu digunakan untuk penduduk Turki, tetapi juga merujukkan pada ahli-ahli penduduk bercakap-Turki di Bulgaria, Cyprus dan banyak lagi tempat lain bekas Empayar Uthmaniyah, dan juga sebahagian dari Asia Tengah dan bekas Soviet Union. Masyarakat-masyarakat Turki juga telah ditubuhkan di Eropah Barat (terutamanya Jerman), Amerika Utara dan Australia.

Jadual isi kandungan

[Sunting] Etimologi

Istilah Orang Turki ada banyak kegunaan. Bentuk yang terumum merujukkan kepada penduduk Turki. Ia juga dapat digunakan untuk merujukkan orang-orang dengan moyang Turki yang tinggal di luar negara Turki. Warganegara Turki yang telah diaslikan sebagai warganegara lain boleh juga dirujukkan sebagai "Turki."

Türk, bermakna "kuat" dalam Old Turkic dan juga menrujuk kepada penduduk Turki atau ahli of the Turkish or Turkic peoples,[24] a later form of "tu-kin", name given by the Chinese to the people living south of the Altay Mountains of Central Asia as early as 177 BC;[25] and the abstract suffix -iye, which means "owner" or "related to". The term "Türk" or "Türük" was first used as an autonym in the Orkhon inscriptions of the Göktürks (Sky Turks) of Central Asia. The English word "Turkey" is derived from the Medieval Latin "Turchia" (c.1369).[25]

[Sunting] Sejarah

Rencana utama: Sejarah Orang Turki
Tulisan Orkhon
Tulisan Orkhon

Nama Turk mula-mula wujud dalam sejarah pada abad ke-6 M di Asia Tengah.[26][27] Orang Göktürk meilih Ötüken, sebagai asas dan menubuhkan khanates. Negara baru yang digelar Empayar Göktürk ditubuhkan di kaki Gunung Altay. Setelah itu mereka bersebaran dan menjadi sebuah empayar.

Melalui sejarah, orang Turki telah menubuhkan beberapa negeri-negeri di berbagai kawasan geografi di benua Asia, Eropah dan Afrika. Orang Turki membawa budaya mereka ke mana sahaja mereka telah pergi atau jajah dan juga diaffect oleh budaya-budaya kawasan-kawasan ini.

Anatolia, yang landmass sekarangnya Turki, telah dijadikan tempat cradle ke beberapa buah tamadun dan kerajaan-kerajaan dalam antiquity. Major civilizations dan peoples yang tinggal di atau menjajah Anatolia termasuk Colchians, Hattians, Luwians, Hittites, Phrygians, Cimmerians, Lydians, Persians, Celts, Tabals, Meshechs, Greeks, Pelasgians, Assyrians, Armenians, Romans, Byzantine Greeks, Goths, Kurds, Mongols, Arabs dan puak-puak Turki.

Empayar Uthmaniyah c. 1683
Empayar Uthmaniyah c. 1683

Orang Oğuz adalah the main Turkic people yang berpindah ke Anatolia selepas 1072 M. Small bands of Turks memulakan migrasi mereka berikutnya kejayaan Seljuks, yang dipimpin oleh Alp Arslan, terhadap Byzantine di Perang Manzikert dan ini memberikan jalan untuk dominasi Turki di Anatolia. Ini juga memberikan tanda jatuhnya empayar This also Byzantine. Dalam beberapa abad selepas Manzikert, the relatively small number of Turkic immigrants began to assimilate penduduk tempatan apabila nombor mereka membesar. Anatolia adalah tempat bercampuran kaum, sebuah kawasan dengan berbagai puak, tetapi didominasi oleh Yunani Byzantine dan prominent regional groups lain seperti orang Armenian, Kurdistan, dan lain-lain.

[Sunting] Orang Turki Moden

[Sunting] Turkish phenotypes and diversity

[Sunting] Pautan Possible Genetic

[Sunting] Budaya

Kopi Turki tradisional adalah ubiquitous dalam rumah-rumah Turki
Kopi Turki tradisional adalah ubiquitous dalam rumah-rumah Turki
Rencana utama: Budaya Turki

[Sunting] Bahasa

Tablet Orkhon
Tablet Orkhon

Bahasa Turki Moden sangat berlainan dari bahasa Turki Uthmaniyah, pentadbiran dan bahasa literary Empayar Uthmaniyah, yang mempunyai banyak pengaruh Bahasa Arab dan Farsi.

[Sunting] Muzik

Pancaragam rock Turki Moğollar
Pancaragam rock Turki Moğollar

Turki adalah sebuah negara di Eropah Tenggara dan pantai timur Laut Mediterranean, dan adalah sebuah crossroads kebudayaan-kebudayaan dari merata-rata Eropah, Afrika Utara, Timur Tengah, Caucasus dan Asia Selatan dan Tengah. Muzik Turki termasuk elemen-elemen muzik folk Asia Tengah, Arab, Muzik klasik Farsi, muzik silam Greco-Roman dan muzik masyhur moden Eropah dan Amerika. Turki, kaya dalam warisan muzik, telah membangunkan seni ini dalam dua areas, muzik klasik Turki (mirip dengan Greco- Roman) dan muzik folk Turki (Mirip dengan Asia Tengah). Bintang pop Turki terbesar pada abad ke-20 adalah probably Sezen Aksu, dikenali dengan overseeing sumbangan Turki pada Eurovision Song Contest dan dikenali dengan muzik pop lembutnya.

Pemain muzik jazz Dave Brubeck menulis "Blue Rondo á la Turk"nya sebagai sebuah tribute ke Mozart dan muzik Turki.

[Sunting] Kesusasteraan

Tevfik Fikret (1867–1915), seorang penyajak utama pada era akhirnya Uthmaniyah.
Tevfik Fikret (1867–1915), seorang penyajak utama pada era akhirnya Uthmaniyah.

Sejarah kesusasteraan Turki bolah dilatar belakang ke inskripsi Orkhon. Kebanyakan kesusasteraan Turki sebelum adaptasi Islam adalah kesusasteraan mulut. Dengan pelukan Islam, orang Turki dipengaruhi oleh kebudayaan Farsi dan mereka developed kesusasteraan menggunakan struktur-struktur Farsi, seperti mesnevi, gazel etc. Dengan abad ke-19 dan zaman tanzimat, para seniman bermula menggunakan struktur-struktur barat. Zaman republican didominasikan dengan bentuk kesusasteraan barat.

[Sunting] Sajak

Sajak adalah bentuk kesusasteraan dominant dalam Turki moden.

Sajak yang termasyhur dikenali sebagai "Arkadanlar," yang berlatar balik ke zaman Uthmaniyah. Arkadanlar adalah salah satu bentuk-bentuk sajak homoerotic, yang mana "kekasih" biasanya menulis sebuah sajak untuk yang "dikasihi," yang biasanya seorang lelaki muda. Sajak termasyhur adalah Vahid ve Mustafaki atau Vahid and Mustafaki, yang mana Vahid Pasha courts the affections of the Mustafaki muda. Arkadanlar juga ada banyak tema-tema Al-Quran.

Sebuah excerpt dari Vahid ve Mustafaki

Yang terhormat, Sultan hatiku,
Betapa saya inginkan kepelukan mudamu,
Sayang, Untuk menjadi dalam satunya denganmu
Sayang, Untuk merasa minaret kuatmu,
Lebih tinggi dari Masjid Sultanahmet.
(Sumber: Keduanya Dunia Esber)

[Sunting] Prose

Sebuah lukisan oleh Nazmi Ziya Guran (1881–1937)
Sebuah lukisan oleh Nazmi Ziya Guran (1881–1937)


[Sunting] Agama

Maklumat lanjut: Agama di Yurki

Kebanyakan orang Turki adalah sekurang-kurangnya nominal sense, Muslim. Tasauf yang termasyhur adalah Sunah Waljamaah Hanafi, yang jenisnya espoused dengan rasminya oleh Empayar Uthmaniyah. Akan tetapi, agak banyak bilangan yang mengikut Alevisme (kira-kiranya 15-20%). Dalam sejarah Sufisme telah mempunyai pengaruh yang agak kuat pada kebudayaan (terutamanya order Mevlevi dan Nakshbandi) dan bermain peranan besar dalam memasuki orang Turki ke dalam Islam. Hari ini, secularisasi dan pengaruh moden lain bermakna pengenalan keagamaan sering diasaskan lebih pada tradisi kebudayaan dan warisan lebih dari kepercayaan sebenarnya dalam dogma keagamaan. Selain ini, banyak orang Turki mengetahui peranan besar Islam dalam membentuk sejarah Turki dan ia bukannya tidak biasa untuk seorang dengan kepercayaan Atheistic atau Agnostic secara senyap untuk berkenaan dengan agama tersebut.

[Sunting] Lihat pula

  • Senarai Turki
  • Diaspora Turki
  • Orang Turki di Bulgaria
  • Turki Cyprus
  • Turki Australia
  • Turki Amerika
  • Yahudi Turki
  • Turki Jerman
  • Turki Crete
  • Afro-Turki
  • Turki Meskhetia
  • Yörük



[Sunting] Catatan

  1. CIA - The World Factbook - Turkey
  2. US Library of Congress Country Studies: Turkey-Linguistic and Ethnic Groups
  3. DeutscheWelle - New rules for Muslims in German state
  4. NATIONAL STATISTICAL INSTITUTE - PENDUDUK MENURUT WILAYAH DAN BAHASA IBUNDA PADA 1-03-2001 (banci pengiraan) (2001)
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 Citation needed.
  6. 2005 (see Demographics of the Netherlands)
  7. ATCA news:National census held on 01/05/06 records a population of 264,172
  8. Ethnologue report for Uzbekistan
  9. Statistik Austria report, page 75 (2001)
  10. 2000 US Census - Ancestry report
  11. Turkish Forum - Turkish Americans
  12. 2002 Russian census - Nationality report
  13. Statistik Schweiz - Wohnbevölkerung nach Nationalität (2000)
  14. 2002 Macedonian census
  15. 2002 Romanian census
  16. 2001 Australian census - Ancestry report
  17. Australian Turks wait anxiously for earthquake news
  18. Athens Panteion University announcement (2002) - latest (2001) census, Greek citizens of Turkish origin; the Muslim minority of Thrace, consists of 114.000 people (including Rom and Pomaks)
  19. Beginner's guide to the Balkans
  20. Minority Within a Minority-- For Ethnic Turks, Serbian War is Another Chapter in a 600 Year Old Story
  21. 1999 Azerbaijani census
  22. 2001 Canadian census - Ancestry report
  23. Federation of Canadian Turkish Associations - representing 50,000 Turkish Canadians
  24. American Heritage Dictionary (2000). The American Heritage® Dictionary of the English Language: Fourth Edition - "Turk". Houghton Mifflin Company. Dicapai pada 2006-12-27.
  25. 25.0 25.1 Douglas Harper (2001). Online Etymology Dictionary - "Turk". Online Etymology Dictionary. Dicapai pada 2006-12-27.
  26. Encyclopædia Britannica
  27. Columbia Encyclopedia

[Sunting] Rujukan


Templat:Turkey-related topics

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu