Köping (samhällsbildning)

Wikipedia

Köping är en äldre juridisk term för en tätort som hade vissa funktioner som handelsplats, men till skillnad från städer inte hade stadsrättigheter. Termen har haft olika innebörd i olika perioder.

Från början betecknade termen kort och gott handelsplats, men från 1600-talets början blev det också en särskild juridisk term för en plats som fungerade som stadsfilial. År 1620 fick Kalmar stad rätt att upprätta köpingar vid Borgholm, Ölands södra mot, Brömsebro, Linneryd och Mönsterås. I dessa köpingar hade endast borgarna i Kalmar rätt att idka köpenskap, och hantverkarna skulle tillhöra skrå i Kalmar. Samma år inrättades köpingar i Bjurvik, Gamleby, Locknevi och Ed (alla under Västerviks stad), Hellestad (under Norrköpings stad), Ullasjö, Fållinge, Horn, Moheda och Värnamo (under Jönköpings stad). År 1647 fick både Söderköping och Västervik rätt att hålla köping i Valdemarsvik, men på skilda platser och tider. Mellan 1723 och 1727 hade även Norrköping köpingsrätt i Valdemarsvik. En annan delad köping var Strömstad, som från och med 1667 delades under Göteborg, Marstrand och Uddevalla. År 1686 inrättades Ronneby och Kristianopels köpingar under Karlskrona. Några av dessa äldre köpingar, som också kallades lydköpingar, hölls öppna bara vissa tider på året och kan då alltså beskrivas som en sorts marknadsställen med särskilda juridiska regler.

Under Gustav III:s regeringstid skapades en helt ny typ av köping, som inte sorterade under någon stad och vars invånare inte lydde under handelsreglement eller skråordningar. Tammerfors (1779) och Malmköping (1784) blev först ut; år 1811 tillkom Arvika och Töcksmark och år 1820 Motala och Mörbylånga. Dessa köpingar kallades också för friköpingar.

I och med 1862 års kommunalförordningar kom de flesta köpingar att utgöra egna kommuner, medan ett mindre antal som inte blev egna kommuner i princip blev likställda med municipalsamhällen (dessa brukar benämnas municipalköpingar). I köpingar gällde 1874 års brand- och byggnadsstadgor samt 1907 år stadsplanelag obligatoriskt, medan övriga stadsstadgor, d.v.s. 1868 års ordningsstadga och 1874 års hälsovårdsstadgas föreskrifter för stad var frivilliga. I köpingar gällde även 1862 års förordning om kommunalstyrelse på landet, vilket skilde dessa från städerna.

De köpingar som utgjorde egna kommuner bestod i de flesta fall fram till kommunreformen 1971, då enhetlig kommuntyp infördes, medan de sista municipalköpingarna upphörde med 1955 års utgång.

[redigera] Sveriges köpingar efter 1862

Ort	Län 1971	Län 2006	Tid	Folk- mängd 2000	!
Blekinge län:
Kristianopel	Blekinge län	Blekinge län		80	nu i Karlskrona kommun, se municipalköping
Olofström	Blekinge län	Blekinge län	1/1 1941-31/12 1970	7.429	blev kommun
Ronneby	Blekinge län	Blekinge län	1686-30/11 1882	11.857	blev stad
Gotlands län:
Slite	Gotlands län	Gotlands län	1/1 1936-31/12 1970	1.617	uppgick i Gotlands kommun
Gävleborgs län:
Björkhamre	Gävleborgs län	Gävleborgs län	1/1 1923-31/12 1941		uppgick i Bollnäs stad
Bollnäs	Gävleborgs län	Gävleborgs län	1/1 1906-31/12 1941	12.726	blev stad
Ljusdal	Gävleborgs län	Gävleborgs län	1/1 1914-31/12 1970	6.149	blev kommun
Sandviken	Gävleborgs län	Gävleborgs län	1/1 1927-31/12 1942	23.028	blev stad
Storvik	Gävleborgs län	Gävleborgs län	1/1 1952-31/12 1970	2.293	uppgick i Sandvikens kommun
Göteborgs och Bohus län: (ingår i Västra Götalands län)
Grebbestad	Göteborgs och Bohus län	Västra Götalands län	1/1 1929-31/12 1951	1.265	uppgick i Tanums kommun
Hallands län:
Oskarström	Hallands län	Hallands län	1/1 1947-31/12 1970	3.867	blev kommun; fr.o.m. 1974 i Halmstads kommun
Jämtlands län:
Frösö	Jämtlands län	Jämtlands län	1/1 1948-31/12 1970		uppgick i Östersunds kommun
Sveg	Jämtlands län	Jämtlands län	1/1 1937-31/12 1970	2.724	blev kommun; fr.o.m. 1974 i Härjedalens kommun
Jönköpings län:
Anderstorp	Jönköpings län	Jönköpings län	1/1 1953-31/12 1970	5.116	blev kommun; numera i Gislaveds kommun
Bodafors	Jönköpings län	Jönköpings län	1/1 1930-31/12 1970	2.008	uppgick i Nässjö kommun
Gislaved	Jönköpings län	Jönköpings län	1/1 1949-31/12 1970	10.373	blev kommun
Huskvarna	Jönköpings län	Jönköpings län	31/12 1907-31/12 1910	21.243	blev stad; fr.o.m. 1971 i Jönköpings kommun
Mariannelund	Jönköpings län	Jönköpings län	1/1 1928-31/12 1970	1.608	uppgick i Eksjö kommun
Norrahammar	Jönköpings län	Jönköpings län	31/12 1943-31/12 1970		uppgick i Jönköpings kommun
Skillingaryd	Jönköpings län	Jönköpings län	1/1 1952-31/12 1970	3.700	blev kommun
Tranås	Jönköpings län	Jönköpings län	1/1 1882-31/12 1918	14.037	blev stad
Vaggeryd	Jönköpings län	Jönköpings län	1/1 1952-31/12 1970	4.694	blev kommun
Vetlanda	Jönköpings län	Jönköpings län	1/1 1909-31/12 1919	12.559	blev stad
Värnamo	Jönköpings län	Jönköpings län	1620-31/10 1920	17.627	blev stad
Kalmar län:
Emmaboda	Kalmar län	Kalmar län	1/1 1930-31/12 1970	5.071	blev kommun
Figeholm	Kalmar län	Kalmar län	1/1 1878-31/12 1951	839	uppgick i Misterhults kommun, numera i Oskarshamns kommun; före 1878 municipalköping
Gamleby	Kalmar län	Kalmar län		2.976	se municipalköping
Hultsfred	Kalmar län	Kalmar län	1/1 1927-31/12 1970	5.386	blev kommun
Mönsterås	Kalmar län	Kalmar län	1620-31/12 1970	4.924	blev kommun
Mörbylånga	Kalmar län	Kalmar län	1881-31/12 1951	1.788	blev kommun; före 1880 municipalköping
Nybro	Kalmar län	Kalmar län	25/4 1879-31/12 1931	12.322	blev stad; dessförinnan municipalköping från 1865
Pataholm	Kalmar län	Kalmar län			se municipalköping
Påskallavik	Kalmar län	Kalmar län		1.144	se municipalköping
Virserum	Kalmar län	Kalmar län	1/1 1956-31/12 1970	2.066	blev kommun
Kopparbergs län: (har bytt namn till Dalarnas län)
Avesta	Kopparbergs län	Dalarnas län	1/1 1907-31/3 1919	14.847	blev stad
Borlänge	Kopparbergs län	Dalarnas län	1/1 1898-31/12 1943	39.640	blev stad
Krylbo	Kopparbergs län	Dalarnas län	1/1 1919-31/12 1966		uppgick i Avesta stad
Ludvika	Kopparbergs län	Dalarnas län	1/1 1915-31/12 1918	14.410	blev stad
Mora	Kopparbergs län	Dalarnas län	1/1 1959-31/12 1970	10.797	blev kommun
Morastrand	Kopparbergs län	Dalarnas län	1/1 1908-31/12 1958		uppgick i Mora köping
Smedjebacken	Kopparbergs län	Dalarnas län	1/1 1918-31/12 1970	5.660	blev kommun
Kristianstads län: (ingår i Skåne län)
Bromölla	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1942-31/12 1970	7.333	blev kommun
Båstad	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1937-31/12 1970	4.683	blev kommun; före 1937 municipalköping
Hässleholm	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1901-31/12 1913	17.289	blev stad
Klippan	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1945-31/12 1970	7.402	blev kommun
Osby	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1937-31/12 1970	6.903	blev kommun
Perstorp	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1947-31/12 1970	5.321	blev kommun
Tomelilla	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1921-31/12 1970	5.946	blev kommun
Vinslöv	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1934-31/12 1970	3.818	blev kommun; fr.o.m. 1974 i Hässleholms kommun
Åhus	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1905-31/12 1970	8.681	uppgick i Kristianstads kommun
Åstorp	Kristianstads län	Skåne län	1/1 1946-31/12 1970	8.007	blev kommun
Kronobergs län:
Almundsryd	Kronobergs län	Kronobergs län			se Ryd
Alvesta	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1945-31/12 1970	7.743	blev kommun
Hovmantorp	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1952-31/12 1970	3.500	delades mellan Lessebo och Växjö kommuner
Lenhovda	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1957-31/12 1970	1.741	uppgick i Uppvidinge kommun
Lessebo	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1939-31/12 1970	2.692	blev kommun
Ljungby	Kronobergs län	Kronobergs län		14.485	se municipalköping
Markaryd	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1916-31/12 1970	3.862	blev kommun
Ryd	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1958-31/12 1970		delades mellan Tingsryds och Älmhults kommuner
Tingsryd	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1921-31/12 1970	3.096	blev kommun
Traryd	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1952-31/12 1970	711	uppgick i Markaryds kommun
Åseda	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1943-31/12 1970	2.500	uppgick i Uppvidinge kommun
Älmhult	Kronobergs län	Kronobergs län	1/1 1901-31/12 1970		blev kommun
Malmöhus län: (ingår i Skåne län)
Bjuv	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1946-31/12 1970	6.228	blev kommun
Eslöv	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1875-31/12 1910	20.000	blev stad
Furulund	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1952-31/12 1968	3.517	uppgick i Kävlinge köping
Hörby	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1900-31/12 1970	6.421	blev kommun
Höör	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1939-31/12 1970	7.176	blev kommun
Kävlinge	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1946-31/12 1970	8.006	blev kommun
Limhamn	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1906-31/12 1914	30.000	uppgick i Malmö stad
Lomma	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1951-31/12 1970	8.373	blev kommun
Sjöbo	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1952-31/12 1970	6.270	blev kommun
Skurup	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1914-31/12 1970	6.615	blev kommun
Svedala	Malmöhus län	Skåne län	1/1 1919-31/12 1970	9.085	blev kommun
Trelleborg	Malmöhus län	Skåne län		24.850	se municipalköping
Norrbottens län:
Älvsbyn	Norrbottens län	Norrbottens län	1/1 1948-31/12 1970	8.277	blev kommun
Skaraborgs län: (ingår till största delen i Västra Götalands län)
Grästorp	Skaraborgs län	Västra Götalands län	1/1 1900-31/12 1951	3.002	blev kommun
Götene	Skaraborgs län	Västra Götalands län	1/1 1952-31/12 1970	4.655	blev kommun
Tibro	Skaraborgs län	Västra Götalands län	1/1 1947-31/12 1970	7.938	blev kommun
Tidaholm	Skaraborgs län	Västra Götalands län	1/1 1895-31/12 1909	7.938	blev stad
Töreboda	Skaraborgs län	Västra Götalands län	1/1 1909-31/12 1970	4.236	blev kommun
Vara	Skaraborgs län	Västra Götalands län	1/1 1894-31/12 1970	3 688 (5.694 år 2005)	blev kommun
Stockholms län:
Danderyd	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1946-31/12 1970	9.932	blev kommun
Djursholm	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1901-31/12 1913	8.856	blev stad; fr.o.m. 1971 i Danderyds kommun
Hässelby Villastad	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1926-1/1 1948	17.087	uppgick i Stockholms stad
Lidingö	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1910-31/12 1925	30.107	blev stad
Nynäshamn	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1911-31/12 1945	12.983	blev stad
Saltsjöbaden	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1909-31/12 1970	8.606	uppgick i Nacka kommun
Sollentuna	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1944-31/12 1970		blev kommun
Stocksund	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1910-31/12 1966		uppgick i Djursholms stad; fr.o.m. 1971 i Danderyds kommun
Sundbyberg	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1888-31/12 1926	33.816	blev stad
Täby	Stockholms län	Stockholms län	1/1 1948-31/12 1970	57.834	blev kommun
Södermanlands län:
Gnesta	Södermanlands län	Södermanlands län	1/1 1955-31/12 1970	9.981	blev kommun
Malmköping	Södermanlands län	Södermanlands län	1784-31/12 1970	2.049	uppgick i Flens kommun
Uppsala län:
Tierp	Uppsala län	Uppsala län	1/1 1920-31/12 1970	5.147	blev kommun
Värmlands län:
Arvika	Värmlands län	Värmlands län	1811-31/12 1910	14.116	blev stad
Grums	Värmlands län	Värmlands län	1/1 1948-31/12 1970	5.213	blev kommun
Hammarö	Värmlands län	Värmlands län	1/1 1950-31/12 1970		blev kommun
Munkfors	Värmlands län	Värmlands län	1/1 1949-31/12 1970	3.376	blev kommun
Storfors	Värmlands län	Värmlands län	1/1 1950-31/12 1970	2.542	blev kommun
Sunne	Värmlands län	Värmlands län	1/1 1920-31/12 1970	4.850	blev kommun
Säffle	Värmlands län	Värmlands län	1/1 1882-31/12 1950	9.316	blev stad
Årjäng	Värmlands län	Värmlands län	1/1 1941-31/12 1970	3.224	blev kommun
Västerbottens län:
Holmsund	Västerbottens län	Västerbottens län	1/1 1947-31/12 1970		blev kommun; fr.o.m. 1974 i Umeå kommun
Lycksele	Västerbottens län	Västerbottens län	1/1 1929-31/12 1945	8.691	blev stad
Vilhelmina	Västerbottens län	Västerbottens län	1/1 1947-31/12 1970	3.844	blev kommun
Vännäs	Västerbottens län	Västerbottens län	1/1 1928-31/12 1970	4.192	blev kommun
Åsele	Västerbottens län	Västerbottens län	1/1 1952-31/12 1970	2.080	blev kommun
Västernorrlands län:
Skön	Västernorrlands län	Västernorrlands län	1/1 1952-31/12 1964		uppgick i Sundsvalls stad
Sollefteå	Västernorrlands län	Västernorrlands län	1/1 1902-31/12 1916	8.712	blev stad
Timrå	Västernorrlands län	Västernorrlands län	1/1 1947-31/12 1970	10.365	blev kommun
Ånge	Västernorrlands län	Västernorrlands län	1/1 1946-31/12 1970	3.057	blev kommun
Örnsköldsvik	Västernorrlands län	Västernorrlands län	6/12 1842-30/6 1894	28.765	blev stad
Västmanlands län:
Hallstahammar	Västmanlands län	Västmanlands län	1/1 1943-31/12 1970	10.376	blev kommun
Kungsör	Västmanlands län	Västmanlands län	1/1 1907-31/12 1970	8.287	blev kommun
Norberg	Västmanlands län	Västmanlands län	1/1 1952-31/12 1970	4.644	blev kommun
Älvsborgs län: (ingår i Västra Götalands län)
Bengtsfors	Älvsborgs län	Västra Götalands län	1/1 1926-31/12 1970	3.351	blev kommun
Herrljunga	Älvsborgs län	Västra Götalands län	1/1 1952-31/12 1970	3.783	blev kommun
Kinna	Älvsborgs län	Västra Götalands län	1/1 1947-31/12 1970	14.312	uppgick i Marks kommun
Lilla Edet	Älvsborgs län	Västra Götalands län	1/1 1951-31/12 1970	4.910	blev kommun
Mellerud	Älvsborgs län	Västra Götalands län	1/1 1908-31/12 1970	3.832	blev kommun
Skene	Älvsborgs län	Västra Götalands län	1/1 1951-31/12 1970		uppgick i Marks kommun
Svenljunga	Älvsborgs län	Västra Götalands län	1/1 1946-31/12 1970	3.405	blev kommun
Örebro län:
Degerfors	Örebro län	Örebro län	1/1 1943-31/12 1970	7.897	blev kommun
Frövi	Örebro län	Örebro län	1/1 1955-31/12 1970	2.568	uppgick i Lindesbergs kommun
Hallsberg	Örebro län	Örebro län	1/1 1908-31/12 1970	7.262	blev kommun
Hällefors	Örebro län	Örebro län	1/1 1950-31/12 1970	5.128	blev kommun
Kopparberg	Örebro län	Örebro län	1/1 1908-31/12 1961	3.310	uppgick i Ljusnarsbergs köping
Laxå	Örebro län	Örebro län	1/1 1946-31/12 1970	3.641	blev kommun
Ljusnarsberg	Örebro län	Örebro län	1/1 1962-31/12 1970		blev kommun
Östergötlands län:
Boxholm	Östergötlands län	Östergötlands län	1/1 1947-31/12 1970	31.990	blev kommun
Finspång	Östergötlands län	Östergötlands län	1/1 1942-31/12 1970	12.796	blev kommun
Motala	Östergötlands län	Östergötlands län	1820-31/12 1880	30.136	blev stad
Valdemarsvik	Östergötlands län	Östergötlands län	1/1 1914-31/12 1970	2.954	blev kommun; före 1914 municipalköping; äldsta köpingsrätt från 1647
Åtvidaberg	Östergötlands län	Östergötlands län	1/1 1947-31/12 1970	7.066	blev kommun

• Lista över Sveriges köpingar (efter alfabet)
• Lista över köpingar i Finland (efter alfabet)