1887

Wikipedia

1887 - MDCCCLXXXVII
År: 1884 - 1885 - 1886 1887 1888 - 1889 - 1890
Decennium: 1860-talet - 1870-talet 1880-talet 1890-talet - 1900-talet
Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1887
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: A. N. Sundberg 1870-1900	Statsminister: Robert Themptander 1884-1888
Finland 1887
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander III tsar 1881-1894
Ärkebiskop: T. T. Renvall 1884-1898	Generalguvernör: F. L. Heiden 1881-1898

[redigera] Händelser

Midsommaren - Helgelseförbundet bildas på den första Torpkonferensen.
Sommaren - En polio epidemi med en ny typ av aggressivt poliovirus, utbryter i Norrland och sprider sig ut över resten av världen.
6 augusti - Det första numret av tidningen Arbetet, grundad av Axel Danielsson, utkommer i Malmö.
21 augusti - Arbeiderpartiet i Norge bildas
28 augusti - Hästspårvägen i Malmö öppnas för allmänheten.
15 oktober - Det första krematoriet anläggs i Stockholm och Sveriges första kremering utförs.
I det så kallade "Ångköksvalet" får de svenska tullvännerna majoriteten i Andra kammaren och därmed övertaget i tullstriden. Benämningen uppstår då det det visar sig att ångköksföreståndaren Olof Larsson ("Ångköks-Olle") inte har betalat hela sin kommunalskatt och därmed inte är valbar. Alla valsedlar med hans namn kasseras och därmed ogiltigförklaras hela den gemensamma listan för Stockholms stad. De 22 invalda frihandlarna ersätts av protektionister.
Emigrationen kulminerar: över en procent av Sveriges befolkning utvandrar.
Skånska Cementgjuteriet AB (sedermera Skanska) grundas.
Universitetshuset i Uppsala står färdigt.
August Strindbergs roman Hemsöborna utkommer.
Den första elektriska motorn installeras vid Arboga Mekaniska Verkstad.
Ernst Ahlgrens (Victoria Benedictsson) roman Fru Marianne utkommer.
Den svenska generalstaben får i uppdrag att utreda möjligheterna att anlägga en fästning i norra Sverige, ett arbete, som kommer att fortsätta till 1891.
Maldiverna blir brittiskt protektorat.
Konstspråket esperanto skapas.

[redigera] Födda

1 januari - Wilhelm Canaris, tysk amiral, chef för militära underrättelseväsendet i Nazi-Tyskland.
2 januari - Mona Geijer-Falkner, svensk skådespelare.
3 januari - August Macke, tysk konstnär.
5 januari - Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare.
13 januari - Hermann von Fischel, tysk sjömilitär, amiral 1941.
14 januari - Axel Gewalli, kyrkoherde i Spånga.
19 januari - Paul Hagman, svensk skådespelare.
23 januari - Miklós Kállay, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1942-1944.
26 januari - Charles Magnusson, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
30 januari - Arne Lindblad, svensk skådespelare.
14 februari - Johan Rosén, svensk skådespelare, dekormålare, attributör och teaterdirektör.
24 februari - Martin Sterner, svensk skådespelare och teaterledare.
27 februari - Olof Hillberg, svensk skådespelare.
21 mars - Erich Mendelsohn, tysk arkitekt, företrädde expressionismen inom arkitekturen.
22 mars - Chico Marx, amerikansk komiker.
23 mars - Juan Gris, spansk målare, skulptör och tecknare.
24 mars - Fatty Arbuckle, amerikansk stumfilmsskådespelare.
18 april - Edith Erastoff, finlandssvensk skådespelare.
22 april - Harald Bohr, dansk matematiker och fotbollsspelare.
25 april - Gösta Sandels, svensk målare.
3 maj - Ragnar Widestedt, svensk skådespelare, sångare, kompositör och regissör.
25 maj - Padre Pio föds som Francesco Forgione i Pietrelcina, helgonförklarad 2002.
30 maj - Alexander Archipenko, amerikansk skulptör.
3 juni - Anna-Lisa Fröberg, svensk skådespelare.
19 juni - Wiktor Andersson, svensk skådespelare.
22 juni - Julian Sorell Huxley, brittisk biolog.
29 juni - Miles von Wachenfelt, svensk politiker, lantbruksattaché.
30 juni
- Erik Berglund, svensk regissör och skådespelare.
- Anita Halldén, svensk sångtextförfattarinna och översättare.
7 juli - Marc Chagall, rysk konstnär.
14 juli - Henning Ohlsson, svensk skådespelare, konstnär, skulptör och skald.
18 juli - Vidkun Quisling, norsk politiker.
21 juli - Tekla Sjöblom, svensk skådespelare.
28 juli - Marcel Duchamp, fransk konstnär och skulptör.
12 augusti - Erwin Schrödinger, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
31 augusti - Tollie Zellman, svensk skådespelare.
1 september - Otto Eißfeldt, tysk evangelisk teolog.
11 september - Birger Sahlberg, svensk skådespelare.
17 september - Axel Janse, svensk skådespelare och inspicient.
24 september - Svend Dahl, dansk biblioteksman.
1 oktober - Anna Gräber, svensk skådespelare, opera- och operettsångerska och sångpedagog.
3 oktober - Tryggve Larssen, norsk skådespelare.
6 oktober - Le Corbusier, pseudonym för Charles-Édouard Jeanneret, fransk/schweizisk arkitekt, konstnär och författare.
12 oktober - Howard Gore, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1924-1925.
22 oktober - John Reed, amerikansk journalist.
31 oktober - Chiang Kai-shek,kinesisk militär och statsman.
4 november - Signe Wirff, svensk skådespelerska.
11 november - Anton Nilson, svensk brottsling, terrorist, Amaltheadådet.
17 november - Bernard Law Montgomery, viscount of El Alamein, brittisk fältmarskalk.
23 november - Boris Karloff, brittisk skådespelare.
24 november - Erich von Manstein, tysk generalfältmarskalk.
3 december - Einar Söderbäck, svensk skådespelare.
6 december - Martin Ekström, svensk militär och nazistisk politiker.
7 december - Ernst Toch, kompositör (död 1964).
13 december - George Pólya, matematiker.
14 december - Otto Schniewind, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
20 december - Sickan Castegren, finlandssvensk skådespelare.
22 december - Srinivasa Aaiyangar Ramanujan, indisk matematiker.
24 december - Eva Sachtleben, svensk skådespelare.
25 december - Conrad Hilton, amerikansk företagsledare, grundade hotellkedjan Hilton.

[redigera] Avlidna

27 februari - Alexander Borodin, rysk kompositör.
18 maj - Lysander Spooner, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och frän kritiker av statsmakten.
4 juni - William Almon Wheeler, amerikansk republikansk politiker, USA:s vicepresident 1877-1881.
2 juli - Johan Theofron Munktell, svenska storindustrins grundläggare.
7 juli - Nils Peter Hagström, rånmördare från Broby i Skåne (avrättad).
21 oktober - Albert Lindhagen, svensk stadsplanerare, jurist, riksdagsledamot och kommunalman.
23 oktober - Elihu B. Washburne, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister 1869.
25 oktober - Sir Philip Wodehouse, brittisk politiker.
2 november - Jenny Lind, svensk operasångerska.
8 november - Doc Holliday, amerikansk tandläkare och revolverman.
24 december - Daniel Manning, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1885-1887.