António de Oliveira Salazar
Wikipedia
António de Oliveira Salazar, född 28 april 1889 i Santa Comba Dão i Portugal, död 27 juli 1970, var en portugisisk politiker. Han var Portugals regeringschef och diktator 1932-1968.
Salazar var ekonomiprofessor vid universitet i Coimbra när han 1928 utnämndes till finansminister i general António Óscar Carmonas regering (denne hade tagit makten vid en kupp 1926). Med Salazar som finansminister började landets urusla finanser att återhämta sig.
Den 5 juli 1932 blev Salazar premiärminister i Portugal. Han introducerade 1933 en hård auktoritär regim, efter italiensk modell, som benämndes som Estado Novo ("Den nya staten"), och som gick ut på ekonomisk tillväxt och nationalism. Han grundade den statliga säkerhetspolisen PIDE, vars uppgift var att fängsla och arrestera personer som gjorde uppror mot regimen. 1936-1947 var Salazar även utrikesminister och under andra världskriget höll han Portugal neutralt, men tillät de allierade att använda Azorerna som bas.
1968 råkade Salazar ut för en fallolycka och drabbades ett slaganfall, varför makten i Portugal övertogs av Marcelo Caetano, en före detta rektor vid Lissabons universitet. Salazar trodde ända till sin död att han var premiärminister men hans nära anhöriga spelade bara för honom för att göra hans sista dagar i livet så lätta som möjligt. Den 27 juli 1970 dog han och begravdes i sin hemstad Santa Comba Dão.
