Asiatisk elefant

Wikipedia

?Asiatisk elefant Status i världen: Starkt hotad^[1]

Systematik
Domän:	Eukaryoter
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Snabeldjur Proboscidea
Familj:	Elefanter Elephantidae
Släkte:	Elephas
Art:	Asiatisk elefant
Vetenskapligt namn
§Elephas maximus Auktor: Linné, 1758
Utbredningsområde


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Den asiatiska elefanten, Elephas maximus, är en art i familjen elefanter. Den kallades av Linné i början för indisk elefant, och den fick det latinska namnet Elephas indicus. senare ansåg Linne den ceylonesiska (nuv Sri Lanka) elefanten vara en egen art. Han ansåg den också vara större och gav den därför namnet E. maximus. Forskningen har sedan visat att alla asiatiska elefanter tillhör samma art, och de samlas under artnamnet maximus. Den på indiska subkontinenten levande indiska underarten av elefant heter idag Elephas maximus indicus.

Följaktligen bör man för arten som helhet använda termen Asiatisk elefant. det gamla begreppet Indisk elefant betecknar idag den indiska underarten, eller en asiatisk elefant som bevisligen är född vild i Indien.

Population: Cirka 35 000 till 50 000 enligt IUCN AESG (Asian elephant specialist group). Av dessa hålls cirka 15 000 tama.

Elefanter har i alla tider fångats vilda, även i Asien har "avel" i egentlig mening startat först under 60-talet, och således kan man inte använda begreppet domesticerad på elefanter, vilket ibland felaktigt förekommer i litteraturen. Begreppet domesticering förutsätter en av människor kontrollerad avel och urval av avelsdjur under så lång tid, att människan förmår ändra fysiska och psykiska karaktärer efter sitt behov, m a o för en art som elefant tar det hundratals år, och de nuvarande "tama" elefanterna har man som mest förökat i 3 (tre) generationer.

Abul-Abbas, den första elefanten i medeltida Nordeuropa gavs som gåva till Karl den Store av Franken år 804.
Den första asiatiska elefanten kom till Sverige 1804 och kom att bli orsak till Upploppet i Skänninge.