New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Benedictus XVI - Wikipedia, den fria encyklopedin

Benedictus XVI

Wikipedia

Benedictus XVI
Påve 2005-
Namn Joseph Alois Ratzinger
Född 16 april 1927
Företrädare Johannes Paulus II

Benedictus XVI, alternativt Benedikt XVI (Romersk-katolska kyrkans svenska namn på påven), (latin: Benedictus P.P. XVI), född som Sound Joseph Alois Ratzinger den 16 april 1927 i Marktl am Inn, Bayern, Tyskland, är Romersk-katolska kyrkans 265:e påve efter valet i konklaven 19 april 2005. Installationsceremonin ägde rum den 24 april 2005. Han är den äldste som valts till påve sedan Clemens XII valdes 1730, och den förste tyske påven sedan Viktor II (1055-1057).

Påve Benedictus har sedan 1950-talet varit en av Katolska kyrkans mest framstående teologer, och har varit professor vid ett flertal tyska universitet. Både som teolog och kyrkoman har han försvarat traditionella katolska lärosatser och värden.

Innehåll

[redigera] Personlig bakgrund

Huset i Marktl am Inn där Joseph Ratzinger föddes.
Huset i Marktl am Inn där Joseph Ratzinger föddes.

Joseph Ratzinger föddes i hemmet på Schulstrasse 11 i Marktl am Inn, Bayern, på påskafton 1927 som tredje och yngsta barnet till Joseph Ratzinger d.ä. (1877-1959) och Maria Ratzinger, född Riger (1884-1963). Han döptes samma dag som han föddes. Ratzinger är en bondesläkt från Bayern. Fadern hade dock brutit familjetraditionen och utbildat sig till polis. Joseph Ratzingers syster Maria (1921-1991) förblev ogift och tog hand om hans hushåll. Brodern George (f. 1924) är präst och kyrkomusiker. Deras farbroder George Ratzinger (1844-1899) var politiker, präst och författare.

Joseph och George Ratzinger prästvigdes 29 juni 1951 av kardinal Michael von Faulhaber. Två år senare doktorerade han på en avhandling om Augustinus, och habilerades med ett verk om Bonaventura 1957. Han var sedan professor i dogmatik i Freising från 1958, i Bonn 1959-1963, Münster 1963-1966, Tübingen 1966-1969 och Regensburg från 1969. I Tübingen erfor han marxistiska studentuppror och andra radikala strömningar, varmed han i tilltagande grad fjärmade sig från liberalteologin som hade fått starkt fäste vid universitetet i Tübingen. Han flyttade därför till det mera konservativa universitetet i Regensburg, där han 1972 med bland andra Hans Urs von Balthasar, Henri de Lubac, och Walter Kasper grundade den teologiska tidskriften Communio, som utges på sjutton språk och har blivit en av teologins mest prominenta tidskrifter.

1962–1965 deltog han i Andra Vatikankonciliet som peritus åt kardinal Josef Frings. Under denna tid betraktades han ännu som en reformist, men trots att han ofta anses ha förändrat sitt ställningstagande i det avseendet, har han fortsatt att försvara Andra Vatikankonciliets beslut. Själv har han dock sagt att han under åren aldrig ändrat teologisk riktning.

[redigera] Kyrklig karriär

År 1977 utnämndes Ratzinger av påven Paulus VI till kardinalpräst av Santa Maria Consolatrice al Tiburtino. Samma år utnämndes han till ärkebiskop av München och Freising (en titel som han behöll till 1982). Några år senare, 1981, utnämndes han till prefekt för Troskongregationen, d.v.s. den av kurians enheter (kongregationer) som har till uppgift att särskilt vaka över och försvara den Romersk-katolska kyrkans tro och morallära, och som har sina historiska rötter i inkvisitionen. Tillika är Ratzinger ordförande för den Påvliga Bibelkommissionen, som fastställer den officiella katolska hållningen beträffande bibelforskning. 1993 utsågs han till kardinalbiskop av Velletri-Segni. 2002 utnämnd till dekan för kardinalskollegiet och fick då biskopsstolen i Ostia.

Ratzinger har i egenskap av teolog och katolsk doktrinexpert författat ett flertal böcker och dokument, varav flera är skrivna tillsammans med företrädaren Johannes Paulus II och därmed auktoritativa för hela kyrkan, redan innan han valdes till påve 2005.

[redigera] Teologi

En fast försvarare av konservativ teologi, har påve Benedictus förklarat att världen idag präglas av en relativismens diktatur. Som teolog har han fokuserat frågan om förhållandet mellan begreppen sekularism och rationalism, där hans ståndpunkt är att den sanna rationaliteten är den logos som är kristendomens grund, och inte det förnuftsbegrepp som härrör från upplysningen.

I egenskap av påve utgav han 22 februari 2007 Sacramentum Caritatis.

[redigera] Påvevalet

Benedictus XVI möter folkmassorna efter installationsmässan den 24 april 2005.
Benedictus XVI möter folkmassorna efter installationsmässan den 24 april 2005.

Redan på konklavens andra dag, den 19 april, kunde Benedictus XVI väljas som den 265:e påven i historien.

I samband med konklaven yttrade Ratzinger:

"Att ha en klar och tydlig tro enligt kyrkans trosbekännelse betraktas ofta som fundamentalism. Relativismen, att låta sig dras hit och dit av olika läror och vindar, uppfattas som den enda möjliga inställningen i vår tid. Det håller på att uppstå en relativismens diktatur, som inte längre erkänner något definitivt och vars enda mått är jaget och dess nycker."

En stund efter konklavens slut trädde den nyvalde påven Benedictus XVI ut på Peterskyrkans benediktionsloggia och uttalade sitt första Urbi et orbi:

"Kära bröder och systrar, efter den store påven Johannes Paulus II har kardinalerna valt mig, en enkel, oansenlig arbetare i vår Herres vingård. Jag hämtar kraft i det faktum att Herren vet hur han ska göra, även med ofullkomliga instrument, mer än allt annat överlämnar jag mig till era förböner. I glädjen hos den Uppståndne Herren, styrkta av att Han ständigt kommer oss till hjälp, går vi framåt i full förvissning om att Herren kommer att hjälpa oss och att Hans Mor, den allra heligaste Maria, är vid vår sida. Tack alla."

[redigera] Påvenamnet

Enligt Vatikanen har Benedictus XVI, som på latin betyder "den välsignade", valt sitt namn för att anknyta till påven Benedictus XV (1914-1922) som var en "förkämpe för freden", samt till helgonet Benedikt av Nursia, ett av Europas skyddshelgon. Intressant i sammanhanget är även att helgonet Benedetto Giuseppe Labre, kallad den "helige pilgrimen", har sin festdag den 16 april, den nyvalde påvens födelsedag.

Benedictus XVI:s påvliga vapen. (preliminär utformning)
Benedictus XVI:s påvliga vapen. (preliminär utformning)

Anders Arborelius, (lingvist och) biskop i Stockholms katolska stift, som omfattar hela Sverige, har beslutat att kyrkan i Sverige ska kalla påven Benedikt XVI. Flera massmedia kommer dock att hålla fast vid namnet Benedictus, som har använts på svenska även om tidigare påvar med detta namn.

[redigera] Påvens nationalitet

Enligt en mer stortysk uppfattning är Benedictus den åttonde etniskt tyske påven genom tiderna, och den förste sedan Hadrianus VI 1523. Denna uppfattning bygger dock på att större delen av Centraleuropa räknas som tyskt folkhem, beroende på att Tysk-romerska riket under en stor del av sin existens åtminstone till namnet hade en synnerligen vidsträckt yta. Den uppfattning man idag (2005) har om nationell identitet, d.v.s. tillhörigheten till en nationalstat, förekom emellertid knappast alls på många håll, före det nationella genombrottet från 1800-talet fram till fredsavtalen efter första världskriget.

Nyss nämnde Hadrianus VI var född i den idag holländska staden Utrecht, och hade innan han blev påve ett namn som idag ter sig som holländskt. Om man i stället - med en mer restriktiv syn på tyskhet - bedömer påvarnas nationalitet utifrån dagens gränser för den tyska staten är Benedictus XVI sannolikt den tredje tyske påven genom tiderna, och den förste sedan Viktor II (1055-1057).

[redigera] Helgon- och saligförklaringar

[redigera] Helgonförklaringar

[redigera] Saligförklaringar

  • 14 maj 2005: Ascensión del Corazón de Jesús och Marianne Cope
  • 19 juni 2005: Ignatius Kłopotowski, Władysław Findysz och Bronisław Markiewicz
  • 9 oktober 2005: Clemens August von Galen
  • 29 oktober 2005: María De Los Ángeles Ginard Martí och Josep Tàpies med sex följeslagare
  • 6 november 2005: Eurosia Fabris
  • 13 november 2005: Charles de Foucauld, Maria Pia Mastena och Maria Crocifissa Curcio
  • 20 november 2005: Anacleto González Flores med åtta följeslagare, José Trinidad Rangel, Andrés Solá Molist, Leonardo Pérez och Darío Acosta Zurita
  • 14 mars 2006: Elia di San Clemente
  • 30 april 2006: Agostino Thevarparampil
  • 30 april 2006: Luigi Biraghi och Luigi Monza
  • 13 maj 2006: Anna Maria Tauscher van den Bosch
  • 14 maj 2006: Maria della Passione
  • 28 maj 2006: Rita Amada de Jesus
  • 15 juni 2006: Eustáquio von Lieshout
  • 17 september 2006: Sára Salkaházi
  • 17 september 2006: Moses Tovini
  • 22 oktober 2006: Paul Josef Nardini
  • 22 oktober 2006: Margarita María López de Maturana
  • 5 november 2006: Mariano de la Mata Aparicio
  • 3 december 2006: Rosa Eluvathingal

[redigera] Encyklikor

[redigera] Kritik

Benedictus XVI på besök i Polen. (Till höger den påvlige ceremonimästaren Piero Marini.)
Benedictus XVI på besök i Polen. (Till höger den påvlige ceremonimästaren Piero Marini.)

Benedictus har fått utstå mycket kritik, både från kristet och utomkristet håll, för sin konservativa hållning i frågor som rör till exempel kristen tro, homosexualitet, abort, skilsmässa, utom- och föräktenskapligt sex, onani och kvinnans roll i kyrka och samhälle samt ekumenisk samverkan med den protestantiska kyrkan.

Bland annat har han kritiserats för sin avoga inställning till de teologer, som han menar grumlar den katolska tron. Framför allt har det handlat om de teologer som man fråntagit rätten att undervisa under namnet "katolska teologer" (se till exempel Hans Küng).

Ratzinger har också kritiserats för sin märkliga hållning gentemot det Andra Vatikankonciliet 1962-1965. Han medverkade där som en liberalare teolog, men betraktas idag som mycket kyrkligt konservativ efter en rad ställningstaganden, bl.a. den liturgiska frågan.

Spekulationerna om hans barndom har även väckt diskussion i stor skala, och mycket av de uppgifter som florerar (negativa och positiva) är utan belägg. Han växte upp i Nazityskland, var som ung obligatoriskt medlem i Hitlerjugend, och deltog i andra världskriget. Han inkallades vid 16 års ålder till Luftwaffe och tjänstgjorde till 1944 som underårig luftvärnssoldat (Flakhelfer) i Bayern. 1944 inkallades han till lagstadgade tjänstgöring i Reichsarbeitsdienst och kommenderades under två månader till ungerska gränsen. I slutet av 1944 inkallades han till armén, erhöll infanteriutbildning och tjänstgjorde i närheten av hemorten. Strax innan den tyska kapitulationen på våren 1945 deserterade han och blev i hemmet tillfångatagen av amerikanska soldater.

Den 12 september 2006 upprörde Benedictus XVI den muslimska världen genom att citera en skrift av den kristne kejsaren Manuel II Palaiologos från 1300-talet som sagt att profeten Muhammed enbart bringat världen "onda och inhumana ting". Han har beklagat att han upprört muslimer världen över och har tidigare även kritiserat publiceringen av karikatyrer av Muhammed. (Hela talet på Vatikanens hemsida)

[redigera] Citat

Att bli kristen är inte ett etiskt beslut eller en storslagen idé, utan resultatet av att man har mött en händelse, en person, som ger livet en ny horisont och riktning.”

— I ett tal till Troskongregationen 2006,.

[redigera] Bibliografi

  • Wort Gottes - Schrift, Tradition, Amt, Freiburg im Breisgau 2005, ISBN 3-451-28909-1
  • Werte in Zeiten des Umbruchs, Freiburg im Breisgau 2005, ISBN 3-451-05592-9
  • Unterwegs zu Jesus Christus, Augsburg 2003, ISBN 3-936484-21-X
  • Glaube - Wahrheit - Toleranz. Das Christentum und die Weltreligionen, Freiburg i. Brsg. 2003, ISBN 3-451-28110-4.
  • Prinzipien christlicher Moral, Einsiedeln, 1975 ISBN 3894111976
  • Das Fest des Glaubens: Versuche zur Theologie des Gottesdienstes, Einsiedeln, 1981 ISBN 3894111992
  • Schauen auf den Durchbohrten: Versuche zu einer spirituellen Christologie, Einsiedeln, broschyr, 1984 ISBN 3894110260
  • Die Frage nach Gott, Freiburg im Breisgau, 1972
  • Schriftauslegung im Widerstreit, Freiburg, 1989
  • Dienst an der Einheit: zum Wesen und Auftrag des Petrusamt, Düsseldorf, 1978
  • Mysterium der Gnade: Festschrift für Johann Auer, Regensburg, 1975
  • Dogma und Verkündigung, München, 1977
  • Theologische Prinzipienlehre: Bausteine zur Fundamentaltheologie, München, broschyr, 1982
  • Zur Lage des Glaubens: ein Gespräch mit Vittorio Messori, München, 1985
  • Einführung in das Christentum: Vorlesungen über das Apostolische Glaubensbekenntnis, München, 1968
  • Das Konzil auf dem Weg: Rückblick auf die zweite Sitzungsperiode des zweiten Vatikanischen Konzils, Köln, 1964
  • Ergebnisse und Probleme der dritten Konzilsperiode. Köln, 1965
  • Wendezeit für Europa?: Diagnosen und Prognosen zur Lage von Kirche und Welt, Einsiedeln, 1991
  • Kirche, Ökumene und Politik: neue Versuche zur Ekklesiologie, Einsiedeln, 1987
  • Ein neues Lied für den Herrn : Christusglaube und Liturgie in der Gegenwart, Freiburg im Breisgau, Basel, Wien, 1995
  • Kallad till gemenskap: att förstå kyrkan idag, Vejbystrand, 1997.
  • Das Problem der Dogmengeschichte in der Sicht der katholischen Theologie. Köln, 1966
  • Die Geschichtstheologie des heiligen Bonaventura. München, 1959
  • Ratzinger, med Johann Auer: Kleine katholische Dogmatik, Regensburg, 1970, i 9 band.
  • Ratzinger, med Karl Rahner: Offenbarung und Überlieferung, Freiburg im Breisgau, 1965

[redigera] Litteratur

  • Wagner, Karl: Kardinal Ratzinger: der Erzbischof von München und Freising in Wort und Bild, (1977) ISBN 3790402532
  • Nichols OP, Aidan: Theology of Joseph Ratzinger, (1988) ISBN 0567291480
  • Allen, John L.: Cardinal Ratzinger: the Vatican's enforcer of the faith, (2000) ISBN 0826412653

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar


Företrädare:
Johannes Paulus II
Påve
2005-
Efterträdare:
Nuvarande

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu