New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Bondeståndet i Sverige - Wikipedia, den fria encyklopedin

Bondeståndet i Sverige

Wikipedia

Artikeln anses behöva kvalitetskontrolleras, eftersom den kan innehålla felaktigheter.
Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln.
Motivering: Stycket "Ett konservativt leverne" ger en kraftigt föråldrad bild av bönderna.




Artikelns språkbruk behöver moderniseras. Hjälp gärna till!
Se Diskussion:Bondeståndet i Sverige för detaljer. Se även fler artiklar med brister

Innehåll

[göm]

[redigera] De svenska böndernas sociala ställning

Bonde kallades under Sveriges äldsta samhällsskick den frie jordinnehavaren, den bofaste fria mannen, i motsats till den fria man ("lösker man"), som ej ägde eller brukade jord, ej var bofast, och till trälen. Även i Sverige var ända till mitten av 1300-talet den egentliga jordbruksarbetaren träl. Bönderna kallades odalbönder, om de med full äganderätt (odalrätt) innehade sin jord, var ägare av arvejord, allmänningsbönder (allmänningskarlar), om de upptagit hemman å allmänningarna, och landbönder (landbor), om de innehade andras jord på lega (arrende). Halvbönder, fjärdingsbönder är kamerala benämningar, som härstamma från 1500-talet och beteckna mindre jordägare, innehavare av 1/2 eller 1/4 hemman, vilka skattade till hälften eller fjärdedelen mot innehavare av ett helt hemman, helbönder.)

[redigera] Självägandet minskade

Med tiden minskades de självägande böndernas antal: dels fick kyrkan mycket jord under sig (vilken den brukade genom arrendatorer, så kallade kyrkobönder), dels blev efter uppkomsten av det adliga frälset de förmögnare bönderna sedan mitten av 1300-talet (Södertälje stadga av 1345) skilda från de övrige ej allenast till sättet för skatternas utgörande (personlig vapentjänst till häst), utan även till namnet ("frälsemän" eller "hovmän").

[redigera] Skattebönder

De självägande bönder, som inte genom vapentjänst "frälste" sin jord, utan betalade skatt på samma sätt som förr, fick med tiden namnet skattebönder och bildade kärnan i vad man vanligen menar med bondeståndet. Därigenom att skattejord fortfarande drogs under såväl det andliga som det adliga frälset (adelns landbönder kallades frälsebönder) minskades antalet av skattebönder alltmer, och i samma mån försämrades deras ekonomiska ställning, då staten för fyllande av sina behov var hänvisad huvudsakligen till dem. En skenbar likhet mellan avrad (arrende) och skatt gjorde slutligen, att till och med deras äganderätt till jorden sattes i tvivel, och det förbjöds dem (för att ej de skattskyldiges antal skulle minskas) å ena sidan att inneha mera jord, än som var tillräckligt för familjens underhåll, och å den andra sidan att dela sin egendom (hemmansklyvning).

[redigera] Ännu värre under Gustav Vasa

Kung Gustav Vasa satte skatteböndernas äganderätt till jorden i fara (vilken han påstod tillhöra kronan) genom hotet att de förverkade sin jord, om den ej sköttes honom till lags, och ställde dem således på samma linje som åboarna på kronohemmanen, kronobönderna ("crono landboa"). Det låg dock i detta konung Gustavs höghetsanspråk -- om än exempel ej saknas på att skattebönder vräktes från sina hemman -- mindre fara för bondens ekonomiska självständighet än i länssystemet och i den under 1500- och 1600-talen uppdrivna försäljningen till adeln av kronans jord och dess ränterätt till skattehemman: år 1566 låg omkring 15% av rikets sammanlagda mantal under frälset, men 1652 hade denna siffra stigit till 40%, och läggs därtill den till ungefär samma procentsiffra uppgående mängden av de skatte- och kronohemman, vilka bildade förläningarna och vilkas innehavare, vad deras egendomsrätt vidkommer, befann sig i svårt trångmål samt betraktades nästan som adelns landbönder och trycktes av dagsverken, så visar det sig, att bondeståndets ställning hade blivit mycket försämrad. Härtill kom inskränkningar i böndernas nyttjanderätt till jorden (till exempel genom förbud mot jakt) samt i deras handelsrätt (förbud mot landsköp) och näringsfrihet (hämmande av deras seglationsrätt och inskränkning i hantverks idkande på landet), varjämte tjänstehjonsstadgarna på ett ofta upprörande sätt ingrep i familjelivet och personernas självbestämningsrätt (förbud för allmogen att ha mera än ett visst antal vuxna barn hemma).

[redigera] Räddningen kom med Karl XI:s reduktion

Karl XI:s reduktion och envälde räddade detta stånd genom att nedslå adelns makt. Frihetstiden medförde åtskilliga lindringar i dess övriga sociala förhållanden: skatteköp medgavs på billiga villkor och åbon förklarades närmast därtill (1719), rätten till hemmansklyvning utsträcktes (1747), och allmogen fick behålla hemma så många vuxna söner den ville (s. å.), fisket frigavs, seglationsfriheten till alla inrikes orter erkändes, förbuden att föra lantmannaprodukter utom länet eller annorstädes än till vissa orter och personer upphävdes, rätt för allmogen att inom rikets gränser söka sin lovliga näring och utkomst medgavs -- allt 1766, "i flera avseenden ett frigörelsens år för allmogen".

[redigera] 1789 års revolution

1789 års revolution medförde en bekräftelse eller utvidgning av de redan vunna friheterna genom förordningen om skatteköp och försäkran å allmogens rättigheter, genom vilka aktstycken bland annat skattemännen förklarades ha lika ägande- och dispositionsrätt över sin jord med skog och mark, fiske, jakt, djurfång som frälseman över sin. Samma år fick bönderna i likhet med de övriga ofrälse stånden rätt att besitta frälsegods av lägre natur och 1809 även säterier, och därigenom blev möjligheten allt större till ökande av de självägande böndernas antal. Genom indelningsverkets och grundskatternas upphävande slutligen ha stora ekonomiska lättnader beretts bönderna.

[redigera] De svenska böndernas politiska ställning.

Den demokratiska förbundsförfattning, som var Sveriges äldsta statsform, lade hela den politiska makten i de självägande böndernas händer. Dessa bönder beslöt, på landskaps- och häradstingen, i frågor, som rörde lagstiftning, beskattning, lagskipning och förvaltning, över sig hade de endast den av dem valde kungen. Vid sin sida hade de ingen tävlande samhällsklass. Men genom de inbördes krig, som tog sin början på 1000-talet och fortgick ända in på 1200-talet, gled maktens tyngdpunkt så småningom över i de store jordagodsinnehavarnas händer, landskapens isolering och politiska självständighet trädde i skuggan för rikets enhet, och den alltmer växande centralmakten stödde sig på magnaterna. Dessa bestämde i rådet, tillsammans med konungen, över de allmänna ärendenas gång och upplyfte till rådet och riksmötena ("herredagarna") mycket av de tingsmyndige böndernas lagstiftnings- och beskattningsrätt.

[redigera] Bonde eller allmoge?

Bondenamnet, som förr betytt allt, sjönk efter uppkomsten av frälseståndet (omkr. 1280) än mer i anseende och kom att omfatta endast de mindre jordägarna och jordbrukarna, en aristokrati dock bland den övriga lantbefolkningen (husmän, gärningsmän, legodrängar, torpare m. fl.), med vilken de slutligen, under 1500-talet, sammanfattades under namnet allmoge, ett ord, som först betecknats hela folket, sedermera de skattskyldige (lands- och stadsinvånare, bergsmän) i motsats till de skattefria (adeln och prästerskapet).

[redigera] Bönderna tappar mark

Inom kommunerna hade bondenamnets bärare visserligen största delen av sina gamla rättigheter i behåll, även om de även här måste maka åt sig för frälset; men vid rådplägningarna över statens angelägenheter infordrades ej deras röst. Det heter visserligen, att ombud för bönderna kallats till herredagar 1319 och 1359; men lika apokryfisk som kallelsen till det förra riksmötet är, lika ovisst är det, om det senare någonsin kom till stånd.

[redigera] Engelbrekt

Först med den av Engelbrekt ledda resningen, vilken var en protest mot såväl magnaternas egenmyndighet som utlänningarnas förvaltningstyranni, blev bönderna åter en makt av politisk betydelse. De ingrep -- om ock vanligen snarare ledda än självständigt verkande -- genom sina på primärförsamlingarna fattade beslut, som ofta med vapen sattes i verkställighet, omedelbart och bestämmande i händelsernas gång, och de började vid denna tid (1435) att få sända representanter till herredagen. Deras deltagande i riksmötena var i förstone dock endast tillfälligt och sparsamt -- det påkallades företrädesvis vid val av statens överhuvud --, men vann i stadga och betydelse under det orofyllda 1500-talet, då det nationella oberoendet och den nyskapade kungamakten vilade på böndernas axlar, samt blev så mycket oavisligare, ju mer riksdagens egen kompetens vidgades på landskapens bekostnad.

[redigera] Bondekammaren

Det var skatte- och kronobönderna, som representerades vid riksdagarna (deras ombud benämndes ända in på 1700-talet "herredagskarlar" eller "herredagsmän"), där de ägde rätt att inlägga sina besvär, medan frälsebönderna ansågs representerade genom sina adlige husbönder. Enligt en 1617 gillad förordning, den s. k. riksdagsordningen, skulle de överlägga på en kammare för sig själva, men för övrigt lagfästes icke då sättet för utövandet av deras riksdagsrätt. I regeln hade de representerats häradsvis, men ombudens antal och valformen hade växlat. Frågan om antalet avgjordes genom 1634 års "regeringsform", som föreskrev, att ett ombud skulle utses för vart (eller i vissa fall för flera) härad. Angående valsättet må nämnas följande. Under senare delen av 1500-talet utsågos "herredagskarlarna" huvudsakligen av fogdarna, under 1600-talet fick därjämte landshövdingarna Bondeståndets plenisal under sista ståndsriksdagen inflytande på valen, och 1672 bestämdes, att valen skulle göras av häradshövding och nämnd vid ordinarie ting. Men redan 1680 stadgades det ända till 1866 gällande valsättet, som bestod av att representanten, "herredagsmannen", utsågs av bönderna själva; från och med frihetstiden skedde valet inför häradshövdingen genom socknevis efter graderad skala utsedda elektorer. Ombudet underhölls medelst häradets andel av sakören, så långt det räckte, och medelst sammanskott av kommittenterna. Först långt fram på 1600-talet fick bondeståndet en ordinarie talman; denne utsågs under frihetstiden (1719--72) av ståndet självt, men eljest t. o. m. 1865 av konungen. Ett mycket stort inflytande inom detta utövades av den "edsvurne skrivaren" eller, som han sedermera kallades, sekreteraren, vilken tillsattes av konungen (under frihetstiden dock av samtliga fyra ståndens talmän) ända till 1862, då ståndet självt fick rätt att utse sådan.

Ståndets medlemsantal var under 1500-talet mycket stort: 1567 uppgick det till omkr. 600, 1594 översteg det 400, men sedermera torde det ej ha överstigit 200, utan i allmänhet ha hållit sig till omkr. 150. Att bönderna, trots sin riksdagsrätt, icke ansågs så politiskt mogna som de tre "högre" stånden, visade sig dels därav att de ej kallades till de s. k. utskottsriksdagarna, som under 1600-talet förekom vid sidan av de allmänna riksdagarna (vid 1700-talets enda utskottsriksdag, 1710, hade de dock plats), dels därav att bondeståndet ej - med undantag av 1742--43 -- representerades i det sekreta (hemliga) utskott, vilket i synnerhet under frihetstiden var så myndigt, och att det saknade plats i det ständernas utskott, som under nämnda tid ägde att föreslå riksråd, samt i 1778 och 1786 års statsutskott, varjämte det ej fick deltaga i bankens styrelse.

Från och med 1789 hade dock bönderna plats i hemliga utskottet, och sedan 1800 deltog de i valet av bankfullmäktige. -- Bondeståndet vidmakthöll segt sin "renhet". Det var skattehemmansägarnas och kronojordsinnehavarnas stånd, men framför allt de besuttne jordbruksarbetarnas, och det uteslöt från sig icke endast sådana skattehemmansägare och kronojordsinnehavare, som verkligen tillhörde, utan även (ända till 1862) sådana, som hade tillhört något av de andra stånden eller stått i statens tjänst.

[redigera] Böndernas politiska inflytande ökade

Sedan bönderna fått rätt att besitta frälsejord, gav de (1834) frälsehemmans- och (1844) säteriägare representationsrätt inom sitt stånd, dock med ovannämnda inskränkningar. Genom 1866 års riksdagsordning förlorade bönderna rätten att särskilt representeras vid riksdagen och upphörde därigenom att vara ett riksstånd, men deras politiska inflytande har likväl blivit större än någonsin. Numera utgöra de flertalet av landets valmän och kan sålunda få sina intressen vid riksdagen förfäktade av en majoritet. Även om den politiska rösträtten skulle utsträckas till alla kommunalt röstberättigade män, skulle av valmanskåren på landsbygden jordägarna, som till största delen är bönder, utgöra över hälften. -- Ståndet kallades i officiella handlingar det "hedervärda bondeståndet". Dess arkiv (protokoll för åren 1720, 1723--1866 och handlingar, tillsammans nära 400 vol.) förvaras i riksarkivet. Där finnas ock i original riksdagsmännens fullmakter för tiden 1609--1862 (42 vol.) samt allmogens landskaps-, härads- eller sockenvis ingivna underdåniga besvär från mitten av 1500-talet till början av 1800-talet (omkr. 90 vol.), en rik källa till bondeståndets historia. Bondeståndets protokoll från och med 1786 är tryckta.

[redigera] Ett konservativt leverne

De svenska bönderna ha segt hållit fast vid gamla vanor och föreställningar, inte bara när det gällt hemlivet och därmed sammanhängande seder och bruk, utan även i sådana saker, där ändring skulle kunnat bereda vinst eller trevnad. "Emedan det varit så i fars och farfars tid", har bonden haft svårt att slita sig ifrån till exempel det gamla sättet för jordens skötande; säkerligen har också bristen på tillräckligt stort rörligt kapital avhållit honom från att experimentera. Den svenske bonden är fyndig och har gott förstånd, men har varit i saknad av den bildning, som kunnat övertyga honom om det nyas fördelar. Men den friska kulturström, som genom ett utvecklat samfärdsväsen och tidens "populariserande" riktning letts och ledes ut över landsbygden, sköljer bort alltmer av det århundraden gamla damm, som legat över bondens liv.

[redigera] Skolornas betydelse

Bibeln, katekesen, psalmboken och almanackan utgjorde intill senare tider hela hans bibliotek. Skolundervisningen var i hög grad torftig. Nu finnes ingen enda socken, som ej har en eller flera skolor, dit föräldrarna måste skicka sina barn och där undervisning inte bara i innanläsning, kristendom, räkning och skrivning, utan även i historia, geografi, naturlära m. m. På senaste tiden ha även uppstått s. k. folkhögskolor, avsedda för personer, som kommit till mognare ålder, och med syfte att bibringa en allmänt medborgerlig bildning. Tidningar och tidskrifter ha sökt sig väg till bondgårdarna, där till följd därav dagens politiska, sociala, ekonomiska och religiösa frågor väcka större deltagande. Lantbruksskolor bereda väg för ett allt ändamålsenligare jordbruk.

[redigera] Bönderna samhällets stöttepelare

Flertalet av Sveriges jordägare (297,689 år 1900) utgörs av bönder. Deras jordlotter är i allmänhet små, och deras ekonomiska ställning (oavsett en ganska omfattande hypotisering) kan ej anses vara över måttan god och tyckes genom framtida jorddelningar kan bli bekymmersam. Bönderna låter ej gärna jord gå ur släkten. Finnas flera arvtagare till samma arvslott, brukar son eller annan arvsberättigad "lösa ut" de övriga hellre än att gården skall gå över i främmande händer. Genom denna från led till led orubbade jordbesittning har stadga beretts åt hela samhället, och dessa många små jordägare ha varit ett skydd mot uppkomsten av ett för den allmänna friheten farligt jorddrottvälde, liksom de i framtiden kunna bli ett värn mot omstörtningar.

Om det svenska bondeståndet se E.Hildebrand, "Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar" (1896) och där anförd litteratur.

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu