Bosniaker
Wikipedia
Bosniaker |
---|
Antal totalt |
3,03-5,18 miljoner (ca.) |
Antal per land |
Bosnien-Hercegovina: ~ 2.05 miljoner Turkiet: |
Språk |
Närliggande språk är samtliga Slaviska, främst Slovenska, Kroatiska, Serbiska |
Religion |
80% muslimer, 20% (katoliker, ortodoxa, ateism) |
Besläktade folkgrupper |
Sydslaver och Illyrier |
Bosniaker (etniska bosnier, bosniska: bošnjaci) är en europeisk folkgrupp härstammande från Bosnien (det som idag är Bosnien-Hercegovina) på Balkanhalvön. Bosniaker talar språket bosniska och tillhör den slaviska språkstammen, men har till stor del förslaviska Illyriska rötter i det antika kungadömmet Illyrien, vars yta sträckte sig över dagens Bosnien som då låg centralt.
Innehåll |
[redigera] Historia
De moderna bosniakerna är ättlingar till de medeltida bosnier som huvudsakligen var anhängare av den Bosniska kyrkan vilken av vissa historiker påstås vara bogomilisk. Själva kallade sig anhängarna i allmänhet krštjani, d v s "kristna", eller dobri bošnjani som betyder "goda bosnier"; namnet "bogomiler" användes inte av dem själva. Deras teologi är fortfarande dock ett icke avslutat forskningsområde enligt vissa, som hävdar att den i några fall låg närmare den katolska kyrkans teologi än den bogomilska läran; frågan är kontroversiell och ämnet är föremål för diskussion mellan olika historiker, klart står i varje fall att den katolska kyrkan i Rom likaväl som den ortodoxa i öst betraktade den Bosniska kyrkan som kättersk och "okristen" och därför deltog i flera korståg mot de medeltida Bosnierna.
Under det Osmanska rikets styre konverterade nästan alla medlemmar av den Bosniska kyrkan till islam, samt även en andel bosniska katoliker. I senare tid under det osmanska styret förekom även att katoliker konverterade till ortodoxin som favoriserades av osmanerna i förhållande till den katolska kyrkan[1]. Ortodoxa kyrkan förekom dock först under senare osmansk tid i själva Bosnien. Konverterande till islam förekom i viss mån under hela den osmanska tiden av styre i området, men var som överlägset störst de första 30 åren. En teori till att så många konverterade var att den religiösa splittring som rådde i Bosnien genom rivaliteten mellan den Bosniska kyrkan och den katolska, vilka samexisterade i Bosnien under lång tid av motsättningar dem emellan, skulle ha försvagat de religiösa strukturerna i landet och gjort invånarna mer villiga att anta den tro de osmanska erövrarna förde med sig. Även det faktum att Bosniernas kyrka hade en teologi som i många fall låg nära Islams, bland annat icke tron på treenigheten och frånsägandet av korset som symbol, kan ha bidragit.
År 1878 ockuperades Bosnien-Hercegovina av Österrike-Ungern, vilket resulterade i en modernisering av landet men också andra fundamentala förändringar. Bland annat fråntogs stora delar av den bosniakiska befolkningen sina rättmäktiga ägandeskap till stora delar av marken i Bosnien, före detta hade 80% av marken varit i bosniakisk-muslimsk ägo, efteråt var siffran runt 30%. Stora delar av den muslimska befolkningen emigrerade samtidigt som majoriteten av den bosniakiska intelligentian i offentliga sammanhang gjordes till ”analfabeter” genom införandet av det latinska alfabetet istället för det arabiska med vilket bosniska skrivits under den osmanska perioden.
[redigera] Självständighet och folkmord 1992-1995
[redigera] Bosniaker idag
I västerländsk media kallas bosniaker ofta missvisande för "bosniska muslimer" eller "bosnienmuslimer", detta anses dock i åtskilliga fall av bosniakerna själva som stötande. Anledningen till detta är delvis att alla bosniaker inte är muslimer men även att dessa uttryck i media har kommit att ersätta bosniakernas egentliga nationalitet med deras majoritetsreligion, vilket anses direkt strida mot de nationella intressena.
De flesta bosniaker bor i eller kommer ifrån Bosnien. Men invånarna i de södra och östra delarna av det till stor del bosniskdominerade Sandžak utgörs i hög grad av bosniaker. Till bosniaker räknas inte övriga muslimska folkslag på Balkan, som till exempel albaner och turkar.
[redigera] Galleri
Två generationer av Bosniaker på sällskapsjakt i Visoko |