Burgenland

Wikipedia

**Burgenland**
Flagga	Vapen


Huvudstad:	Eisenstadt
Största stad:	Eisenstadt
Homepage:	http://www.bgld.gv.at/
Karta: Burgenland i Österrike

Geografi
Yta:	3 965 km²
- Rankad:	7:e
Högsta berg:	Geschriebenstein (884 m ö.h.)
Befolkning
Invånare:	277 569 (2001)
- Rankad:	9:e
Befolkninsgstätthet:	70 inv. per km²
Politik
Regeringschef:	Hans Niessl (SPÖ)
Regering:	koalition av SPÖ och ÖVP
Mandatfördelning i lantdagen (36 mandat):	SPÖ 19 ÖVP 13 De gröna 2 FPÖ 2
Administrativ indelning
Distrikt:	2 fria städer 7 distrikt
Kommuner:	171
- varav städer:	13
- varav köpingar:	59
Karta: Distrikt i Burgenland

Burgenland (ungerska Felsőőrvidék, Őrvidék eller Lajtabánság, kroatiska Gradišće) är en delstat (tyska: Bundesland) i östra Österrike. Huvudstad i Burgenland är Eisenstadt.

Burgenland är Österrikes yngsta delstat. Fram till 1900-talet tillhörde Burgenland kungariket Ungern. Efter första världskriget fick Ungern avträda fyra distrikt (komitat) till republiken Österrike. Eftersom deras tyska namn alla slutade på ~burg (sv. ~borg) bestämdes det att den nya delstaten skulle kallas för Burgenland.

Innehåll

1 Geografi
- 1.1 Distrikt
- 1.2 Befolkning
2 Politik
3 Historia
4 Näringsliv
5 Kommunikationer
6 Kultur
7 Sevärdheter
8 Weblinks

[redigera] Geografi

Burgenland är ett långsmalt land som sträcker sig längs den österrikiska östgränsen ca 165 km från norr till syd och vars smalaste del vid Sieggraben har en bredd på endast 4 km. Delstaten kan indelas i tre delar. Norra Burgenland tillhör den pannoniska lågslätten. Där ligger städerna Eisenstadt, Rust, Neusiedl och Mattersburg. Vid gränsen till Ungern ligger Neusiedlersjön, en stäppsjö som är omgiven av ett bredd vassbälte. Vid dess östra strand inrättades 1993 nationalparken Neusiedler See-Seewinkel som fortsätter in i Ungern (Fertö-Hanság). Mellersta Burgenland utgörs av kuperat landskap med utlöpare från Alperna (som t ex Ödenburger Gebirge, Bernsteiner Gebirge och Günser Gebirge) vars centrum är Oberpullendorf. Södra Burgenland är lågkuperad. Viktiga städer är Oberwart och Güssing.

[redigera] Distrikt

[redigera] Befolkning

Burgenland är den delstat, som har den minsta befolkningen av de nio delstaterna. 2001 hade Burgenland ca 279 000 invånare.

I Burgenland bor fyra autoktona minoriteter som utgör ca 14% av befolkningen. Den största minoriteten är kroater (mellan 30 000 och 45 000 personer) som bor i språköar. Runt Güssing bor den ungerska minoriteten (5 000 – 10 000 personer). Även roma och sinti har bott in Burgenland i flera hundra år.

Även när det gäller religionen skiljer sig Burgenland från resten av Österrike. Visserligen tillhör majoriteten den katolska kyrkan, men protestanterna utgör 14% av befolkningen vilket är flerdubbelt så mycket som i andra delstater. Det kan förklaras med att Burgenland - fram till 1900-talet - tillhörde Ungern där motreformationen inte slog så hårt som i Österrike.

[redigera] Politik

Burgenlands politiska styre regleras av delstatsförfattningen från 1982. Delstatens parlament är lantdagen med 36 ledmöter. Burgenlands regering består av 7 medlemmar (4 SPÖ, 3 ÖVP). Regeringschef (ty. Landeshauptmann) är Hans Niessl. Burgenland har 3 representater i förbundsrådet och 7 ledamöter i nationalrådet.

[redigera] Historia

De äldsta fynd i området härstammar från mesolithikum (10 000 f.Kr.). Från och med den yngre stenåldern (ca. 5 000 f.Kr.) var området bebott av landbrukare. Vinodling kan genom fynd påvisas så tidigt som 700 f.Kr. Kring 450 f.Kr. bosatte sig kelter i området som grundade ett centrum för järnindustri i distriktet Oberpullendorf. 15 f.Kr. införlivades området i Romarriket som en del av provinsen Pannonicum. Under folkvandringstiden bosatte sig här hunner, goter, langobarder och slutligen avarer. Avarerna besegrades av kejsaren Karl den store kring 800 och landet kom under bayrisk välde tills det erövrades av ungrarna 907. Fr o m 1000-talet utgjorde floderna Leitha och Lafnitz gränsen mellan Österrike (och Steiermark) och Ungern, idag bildar de gränsen mellan Burgenland och Niederösterreich resp Steiermark. Mellan de ungerska byarna bosatte sig tyskspråkiga nybyggare ch handverkare och landet blev tvåspråkigt.

Under de osmanska krigen (1529 och 1532) drabbades området svårt. Till de skövlade landsdelarna hämtades kroater för att bosätta sig. De bibehöll sitt språk och bildar än idag språköar i det annars tyskspråkiga landet.

Slottet Esterházy i Eisenstadt

Neusiedlersjön vid Podersdorf

I nationalparken Neusiedler See-Seewinkel

Forchtenstein (fästning)

Häckande storkar

Efter 1626 förvärvade de ungerska adelssläkterna Esterházy och Batthyány stora delar av dagens Burgenland. Ungern hade redan 1526 kommit under Habsburgarnas välde. Landet tillhörde nu samma dynasti som grannen Österrike. Fr o m 1600-talet förtätades de kulturella och ekonomiska banden mellan det västungerska området och Österrike. Framför allt ekonomiskt orienterade sig denna landbruksregion mot Wien och de österrikiska industriområdena. Det var också anledningen till att många invånare krävde regionens anslutning till Österrike efter Habsburgarväldets sönderfall 1918.

I freden i Saint-Germain 1919 bestämdes det att fyra västerungerska komitat skulle avträdas till Österrike, men på grund av motstånd från Ungerns sida kom landet först 1921 under österrikisk styre. Samtidigt hölls det en folkmomröstning i staden Sopron och dess omgivning vars befolkning röstade på att stanna i Ungern. På så sätt förlorade den nya delstaten den tilltänkta huvudstaden och 1925 utsågs Eisenstadt som delstatens huvudstad.

Efter Österrikes anslutning till Tredje riket upplöstes Burgenland och fördelades på Reichsgaue Niederdonau och Steiermark. 1945, efter Tredje rikets undergång, återupprättades delstaten. Burgenland tillhörde den sovjetiska ockupationszonen fram till 1955. 1957 byggde Ungern längs gränsen järnridån och förbindelserna mellan Burgenland och Ungern avskars. Först 1989 föll järnridån.

[redigera] Näringsliv

Burgenlands näringsliv präglades av landets läge som gränsland i öster. Landet är den fattigaste delstaten i Österrike. 1995 förklarades Burgenland därför som mål 1-område inom den Europeiska unionen. EUs regionalstöd ges fram till 2013. Burgenland är delstaten med högst arbetslöshet i Österrike (2005: 9%) och ca 23 000 invånare pendlar ut, främst till Wien.

Burgenland är traditionellt ett jordbruksland. I norra Burgenland dominerar vin- och fruktodlingar, i mellersta och södra Burgenland åkerbruk. Industrin är baserad på landets tillgångar och domineras således av livsmedelsindustri och träindustri.

Sedan 1970-talet har turismen vunnit i betydelse. Antalet övernattningar har mer än fördubblats (1970: 1 milj – 2005: 2,5 milj.). Det viktigaste området är Neusiedlersjön, men även vattenkurorterna Bad Tatzmannsdorf och Jennersdorf är betydelsefulla.

[redigera] Kommunikationer

Järnvägsinfrastukturen är ganska dålig. När järnvägen byggdes tillhörde Burgenland Ungern. Järnvägsnätet splittrades när gränsen drogs 1921 och förstördes delvis när järnridån byggdes. Det finns lokala linjer, delvis byggda efter 1925, men ingen huvudlinje med snabbtågtrafik.

Däremot är vägnätet väl utbyggt. Tre motorvägar (A2, A3 och A4) och två motortrafikleder (S4, S31) korsar landet. Motorvägen A2 sammanbinder södra Burgenland med Wien och Graz, A3 förbinder huvudstaden Eisenstadt med Wien och A4 går från Wien genom norra Burgenland till den ungerska gränsen.

[redigera] Kultur

I Burgenland som under lång tid var gränsland finns det många borgar och slott från gotikens och barockens tid.

I Eisenstadt verkade Joseph Haydn under många år. Huset han bodde i är idag museum.

Festivaler arrangeras i Mörbisch på sjöscenen (operettfestivalen Mörbisch), i det romerska stenbrottet vid Sankt Margarethen im Burgenland (påskspelen och operafestivalen på sommaren), i slottet Kobersdorf och i Güssings fästning (teaterfestivaler).

[redigera] Sevärdheter

I Burgenland finns många borgar och fästningar från medeltiden som t ex
- Bernstein
- Forchtenstein
- Güssing
- Lockenhaus
- Schlaining
Kulturhistoriskt intressanta städer är
Öster om Neusiedlersjön ligger
- nationalparken Neusiedler See-Seewinkel och
- kulturlandskapet Neusiedler See/Fertö som är världsarv