Carl Michael Bellman

Wikipedia

Bellman omdirigerar hit. Fler betydelser hittas på Bellman (olika betydelser)

Carl Michael Bellman (1740-1795)

Det hus där Bellman föddes (ur Nordisk familjebok)

Minnessten över Bellman vid Klara kyrka i Stockholm.

Bellman tecknad av Sergel, 1792.

Carl Michael Bellman, född 4 februari 1740, död 11 februari 1795, svensk skald. Bellman brukar betraktas som en av Sveriges nationalskalder och har kallats "Nordens Anakreon". Hans produktion var synnerligen riklig och omväxlande; den omfattade bland annat dikter, visor, ordensparodier och psalmer. Bland figurerna i hans sånger märks urmakaren Fredman, korpral Mollberg och den prostituerade ^[1] Ulla Winblad, men även gestalter hämtade från den bibliska, grekiska (färjekarlen på dödens färja över floden Acheron, Charon), romerska (till exempel vinguden Bacchus och kärleksgudinnan Venus) och fornnordiska mytologin. Melodierna i hans sånger lånade han ofta från samtida musikstycken. Bland de melodier han ska ha skrivit själv märks Fjäriln vingad.

[redigera] Biografi

Carl Michael Bellman föddes 1740, som sonson till latinprofessorn Johan Arendt Bellman d.ä. (1664-1709), och son till lagmannen, sekreteraren i slottskansliet Johan Arendt Bellman d.y. (1707-1765) och Catharina Hermonia, dotter till kyrkoherden Michael Hermonius och hans hustru Kristina Arosell.

Huru mina föräldrar krånglade blef jag som sagt, född den 4 feb 1740 - min mor wacker som en dag, oändligen god, charmant i sin klädnad, god mot alla meniskor, delicat i omgänge - hade En förträffelig röst ock hade wänt sig att ligga i 21 Barnsängar - honij qvi mal y pense, men detta lekwärcket gjorde husets Ruin.”
— ,.

(Ur Carl Michael Bellmans Levernesbeskrivning; enligt andra uppgifter födde hon femton barn.)

Bellman föddes i Stora Daurerska huset på Hornsgatan i Stockholm, men familjen flyttade 1744 till det närbelägna Lilla Daurerska huset på Bellmansgatan (dåvarande Björngårdsbrunnsgränd).

Sin utbildning fick han i hemmet av privatlärare; den förste var densamma som hans far haft. Under en svår sjukdom, möjligen malaria, lär Bellman enligt egen uppgift ha feberyrat på vers och sjungit till sina föräldrars stora förundran, varför honom waldes till Informator Ett genie wid namn Clas Ludvig Ennes; hwilken genom mig befordrades hos Salig Kungen och han lärde Bellman att hantera en cister, ett instrument som påminner om lutan. Under Ennes' överinseende översatte Bellman några psalmer år 1755. Som kuriosa kan nämnas att den cister som uppges ha varit Bellmans finns att beskåda på Stockholms Stadsmuseum.

1757 debuterade Bellman som religiös diktare, ett diktande som senare kom att övergå i parodins form, i stil med Olof von Dalins. Under 1760- och 70-talen skrev han de flesta av sångerna i Fredmans epistlar, en sångsvit som utkom först 1790, med förord av akademiledamoten och författaren Johan Henric Kellgren.

Den 19 december 1777 gifte sig Bellman med Lovisa Fredrica Bellman, född Grönlund (1755-1847), men deras äktenskap blev förmodligen inte särskilt lyckligt då Carl Michael knappast var istånd att försörja familjen, var ute på krogen och hade andra kvinnor. De fick dock tre barn tillsammans. När Lovisa Fredrica blev änka var hon svårt skuldsatt.

Bellman förföljdes hela sitt liv av ekonomiska problem; under en period sökte han sig till och med till Norge för att undslippa sina fordringsägare. Bellman var välkänd bland folket för sina visor så Gustav III som var väldigt kulturell av sig fick höra talas om honom och kallade honom till sig vid hovet. Bellman roade kungen med sina visor och 1776 fick han jobb som sekreterare på Nummerlotteriet. Efter kungens död 1792 hamnade Bellman dock åter på obestånd, och 1794 insattes han i arrest för en obetald fordran, s.k. bysättning, i högvaktsflygeln på Stockholms slott. Efter en tid löste några av hans vänner ut honom, men de svåra förhållandena under tiden i häktet hade dramatiskt försämrat hans redan dåliga hälsotillstånd. Han avled kort därefter, 55 år gammal sånär som på några dagar. Han begravdes i en fattiggrav på S:ta Claras kyrkogård. Graven grävdes upp på 1840-talet och kvarlevorna flyttades till Norra kyrkogården. År 1851 lät Svenska Akademien resa en sten till Bellmans minne på Klara kyrkogård.^[2]

På grund av sina ekonomiska bekymmer tvingades Bellman och hans familj ofta att flytta, och då hela tiden till sämre bostäder. 1792 låg hans adress på Kungsholmsbrogatan, där han var närmsta granne med den f.d. kaptenen Jacob Johan Anckarström, Gustaf III:s mördare.^[3]

	Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter.
	Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter.

[redigera] Verk av Bellman i urval

Gustafs Skål
Du gjorde väl, du kom!, psalm
Bacchi tempel, 1783
Fredmans epistlar, 1790
Fredmans sånger, 1791

[redigera] Kuriosa

Bellmans dödsmask.

En rolig, men obekräftad anekdot berättar, att när bysten av C. M. Bellman avtäcktes vid Bellmansro på Djurgården i Stockholm märktes en äldre, svartklädd kvinna bland kungligheterna och de andra honorationes. Snabbt spred sig ryktet: "Det är Bellmans änka!". Drottning Desideria gick fram till kvinnan och sade i nåder några vänliga ord till henne om Bellmans geni. Lovisa Fredrica Bellman ska då ha svarat: "Salig människan var ganska lessam då han var hemma."^[4]
I Frälsningsarméns sångbok 1990 används samma musik som till Bellmans Venus, Minerva, Mars bland de djärva till sång nr.566: Jesus allena mitt hjärta skall äga.
SVT visade en serie om Bellmans liv i mellandagarna 2005.
Carl Michael Bellman har även ett cigarill-märke uppkallat efter sig.
Rockartisten Joakim Thåström har spelat in "Märk hur vår skugga" med sin rockgrupp Imperiet (dock med felaktig text).
Den svensktalande tyska kommunistledaren Karl Liebknecht brukade sjunga Bellmans sånger, vittnar Ture Nerman om i sina memoarer.

[redigera] Källor

^ Göran Hassler, Bellman (1989) sid. 268. ISBN 91-7448-742-6.
^ Dagens Nyheter 25 okt 2005, Martin Stugarts frågespalt om Stockholmiana. Länk till artikeln på DN.se
^ Alf Henrikson Ekot av ett skott - öden kring 1792, Höganäs 1986.
^ Alf Henriksson Svensk historia, s 900.

[redigera] Litteratur

Ernst Brunner - Fukta din aska (2002)
Göran Hassler - Bellman - en antologi (1989)
Lars Huldén - Carl Michael Bellman (1991)
Bengt Gustaf Jonshult - Med Bellman på Haga och Carlberg, Nr 6 i serien SMÅSKRIFTER utgivna av Solna Hembygdsförening, Solna 1990. ISBN: 91-971109-1-4, ISSN: 0280-3062