Dualism

Wikipedia

Dualism är en metafysisk term, som står i motsatsställning till monism och pluralism. Från filosofin har termen adopterats av teorier i andra vetenskapliga fält.

Dualism kan även vara den term som används mellan materialism och idealism, som då innebär att världen både består av materia och ande. Dessa två kan påverka varandra.

Den filosofiska dualismen kan ha två innebörder:

1. Substansdualism, vilket är en ovanlig ståndpunkt såväl i historien som i samtiden, som innebär att världen består av två urämnen eller substanser.
2. Egenskapsdualism, att världen är uppbyggd av två grundläggande olika slag eller egenskaper, till exempel att materia och själ inte kan reduceras till varandra, och därför kräver olika förklaringsmodeller som grundas på olika principer. Denna ståndpunkt fick sin största spridning av Rene Descartes, och är motsatsen till bland annat materialism och idealism.

Från filosofin har det dualistiska synsättet överförts till andra områden:

1. Teologisk dualism: en teologisk lära som tänker sig att världen har uppkommit och styrs av två motsatta krafter. Det kan handla om en konflikt på liv och död, som i zoroastrismen, en antik persisk religion, eller om ett slags konflikt i samverkan och balans som i det kinesiska yin och yang som båda är nödvändiga och samverkar i den kosmiska harmonin.
2. En del av den svenska förvaltningsmodellen; den traditionella tudelningen av det svenska politiska administrativa systemet som uttrycks i kombinationen av ett förbud mot så kallat ministerstyre av förvaltningen och de svenska ämbetsverkens självständighet - den senare också uttryckt i den organisatoriska tudelningen mellan regeringskansliet och andra myndigheter. Den direkta förvaltningsstyrningen måste i Sverige ske via kollektiva regeringsbelsut.^{[källa behövs]}

[redigera] Se ocksp

• Medvetandefilosofi

[redigera] Källor

• Filosofilexikonet, red. P. Lübcke, övers. Jan Hartman, Forum 1988