Fågelflyttning
Wikipedia
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet behöver språkvård. |
| Du kan hjälpa Wikipedia genom att förbättra texten. Se även Kategori:Språkvård för fler artiklar som behöver uppmärksamhet. |
Fåglars förmåga att flytta och hitta rätt har fascinerat oss människor i alla tider. Det var också en anledning till att börja ringmärka fåglar. Många forskare och ornitologer har än idag frågeställningar kring hur det kommer sig att fåglarna vet när och vart de ska flytta.
Fåglars orienteringsförmåga är många gånger genetiskt betingad och bygger på förmågan att "läsa" och känna av jordens magnetfält. Fåglarna har en förmåga att lära sig hur magnetfältet känns där fågeln föds och hittar därför tillbaka till samma område året därpå.
En flyttetapp sker vanligtvis över natten för de flesta tättingar. De orienterar med hjälp av solen, jordens magnetism, månen och stjärnorna. Till sin vidare hjälp har fåglarnas ögon en viktig funktion med syncellernas förmåga, att omvandla ljuset från stjärnor, månen och dylikt till en kompassliknande förmåga.
Stora fåglar som rovfåglar, tranor och gäss behöver solljus och termikvindar för sin flyttning. Unga fåglar av flocklevande arter måste lära sig flyttvägarna visuellt av äldre fåglar. Därför finns stora rastande ansamlingar av bl. a tranor i Hornborgasjön och gäss i Tåkern vår och höst.
Innehåll |
[redigera] Övervintringsområden och flyttstrategier
[redigera] Tropikflyttare
Tropikflyttare kallas de flyttfåglar som i huvudsak äter insekter och behöver från biotoper med vinterklimat dvs. hela norra Europa under vinterhalvåret, för att övervintra och varmare länder.
Sveriges vanligaste fågel lövsångaren, som flyttar åt sydväst ner till Västafrika, är ett exempel på en tropikflyttare.
[redigera] Kortflyttare
Arter som bofink, Grågås, Trana, stare, Ringduva och Tofsvipa, är exempel på arter som övervintrar i södra Europa. De anländer till Sverige vid en viss tidpunkt på året, men kan dra tillbaks om det blir för tufft klimat. En studie visar att grågåsen har anlänt till Skåne tidigare än vanligt de senaste åren och man gissar att detta beror på klimatförändringar.
En del arter som blåhake, mindre flugsnappare, nordsångare och videsparv flyttar åt ost eller sydost till Asien. Nordsångare nöjer sig inte med att stanna förrän den hamnar bortåt Thailand eller Malaysia. Några av våra häckande arter som blåhaken och mindre flugsnapparen vet fågelskådarna fortfarande inte riktigt vart de flyttar och övervintrar, men gissar åt sydost bortåt Indien. Ringmärkningen har gett många svar på frågor om övervintringsområden, men många frågetecken kvarstår. Ett fåtal återfynd och kontroller av bland annat gråsiska och videsparv kopplat till Sverige har skett i östligaste Kina!
[redigera] Extrema långflyttare
Silvertärnan är välkänd för att efter sin födsel, ständigt vara på väg på sin flyttning runt hela jordklotet via Antarktis och längs Sydamerikas kust! En helt otrolig flygbedrift som också bevisats genom ringmärkning med bl. a ett återfynd i Australien. Silvertärnan häckar sedan i fjällsjöar och längs kusterna framförallt på norra halvklotet på våra breddgrader.
[redigera] Hjälpmedel för flyttfågelforskning
För att bedriva flyttfågelstudier har forskarna behövt använda tekniska hjälpmedel som radar, satellitsändare med GPS funktioner och magnetstuider. Visuell spaning som fågelskådaren tillför är också värdefull data, som kompletterar bilden av fåglars komplexa flyttningsstategier och levnadsmönster.
[redigera] Faror för flyttfåglar
Flyttfåglarna möter ständigt faror som rovfåglar, katter, minkar, stora hav, dålig väderlek som regn och motvind under sin strapatsfyllda flyttning framförallt vår och höst. Det gör att många fåglar naturligt men olyckligtvis omkommer i enlighet med Darwins utvecklingslära med titeln "Survival of the fittest". Vissa fågelindivider har helt enkelt otur och klarar inte av vissa av naturens strapatser. Ingen vet säkert hur stort antal fåglar som dukar på sin flyttning över speciellt vatten, men helt säkert är att många hundratals miljoner drunknar årligen i världens hav. Av Sveriges c:a 1,6 miljoner katter säger statistiksiffror beräknade enligt uppgift, att katter tar c:a 10 miljoner fåglar varje år! Trafikdöden är också omfattande, men statistik saknas. Fåglar har en fantastisk förmåga, trots alla faror, att säkerställa artens överlevnad.
