Ringduva

Wikipedia

?Ringduva Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Duvfåglar Columbiformes
Familj:	Duvor Columbidae
Underfamilj:	Columbinae
Släkte:	Columba
Art:	Ringduva C. palumbus
Vetenskapligt namn
§Columba palumbus Auktor: Linné, 1758

Underarter
Se text

Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Ringduva (Columba palumbus) är en fågel inom familjen duvor. Det är den största duvan i Sverige.

[redigera] Utseende

Ringduvan är den största av de europeiska duvarterna med kroppslängd uppemot 45 cm. Vingspannet varierar mellan cirka 65 och 80 cm och fågelns vikt ligger på mellan 400 och 550 gram. Den har proportionellt sett längre stjärt och mindre huvud än övriga duvarter och är även mer långsträckt och mer rundbröstad.

Fjäderdräkten är mest grå (ljusare över ryggen) med grönblåskimrande inslag, främst på huvud och nacke. Stjärt och vingar har tydliga svarta markeringar och bröstet är rosafärgat övergående i ljusgrått på undersidan. Vidare har den vita fläckar på halsens sidor (ingen egentlig "ring" alltså) och vita tvärband på vingöversidan som syns väl i flykten. Benen är korta, relativt kraftiga och brunaktigt skära. Vuxna fåglars näbb är gul med rödaktig vaxhud medan näbb och vaxhud hos ungfågeln är gråaktiga. Även ögat är gult till orange hos vuxen men grått hos juvenil fågel.

Könen är lika till storlek och utseende, men juvenila individer har större rosa inslag i dräkten och saknar vita halsfläckar vilka vanligen uppträder gradvis från och med sjätte levnadsmånaden.

Flykten är snabb och sker med regelbundna klippande vingslag. När den flyger upp bildas ett intensivt smattrande ljud genom att vingarna slår mot varandra. Flyktspelet är karakteristiskt och inleds med en brant stigning under ljudligt vingsmatter, följt av glidflykt med stela vingar och utbredd stjärt.

[redigera] Läten

Dess sång är ett ganska dovt femstavigt hoande med betoning på första stavelsen: "cooh-coo, cåå-cåå...co". Denna strof tas sedan om cirka tre till fem gånger utan paus. Ett annat läte är det vingklatschande ljud, som uppstår när duvan flyger upp, som fungerar som ett varningsläte. Under häckningstiden låter den också höra ett dovt morrande, hoande läte: "hoo-hroo"

[redigera] Utbredning & taxonomi

Ringduvan finns i hela Europa utom Island och nordligaste delarna av Ryssland och Skandinavien. Den finns även i västra Asien och delar av norra Afrika. Den europeiska populationen bedöms bestå av mellan 18 och 34 miljoner individer.^[1]

Ringduva brukar delas in i fem underarter varav en är utdöd.^[2]^[3]

Columba palumbus palumbus inklusive excelsa - häckar i norra Afrika (Maghreb) och i Europa österut till västra Sibirien, östra Turkiet och Irak.
Columba palumbus iranica - häckar i Iran och södra Turkmenistan.
Columba palumbus maderensis - häckade på Madeira. Numera utdöd.
Columba palumbus azorica - häckar på Azorerna.
Columba palumbus casiotis - häckar i östra Iran, Oman, östra Kazakhstan, östra Uzbekistan, östra Turkmenistan, i Kyrgyzstan, Tajikistan, Afghanistan, norra Pakistan, nordvästra Indien och västra Xinjiang.

Vissa kategoriserar även den nordafrikanska populationen som en egen underart Columba palumbus excelsa.

I de västligaste och sydligaste delarna av utbredningsområdet är ringduvan stannfågel medan övriga flyttar dit på hösten. Flyttsträcket kulminerar i oktober då flockarna kan bestå av flera tusen individer. Exempelvis räknades 9 oktober 2004 vid Smithska udden i Göteborg till 23400 sydsträckande ringduvor och vid Falsterbonäset 66050 stycken.^[4]

Sedan mitten av 1970-talet har den nordeuropeiska populationen ökat markant^[5] och man har också noterat att den har blivit mindre skygg, antagligen till följd av mer utbredd bebyggelse.^[6]

[redigera] Häckning

Ringduvebo med två ägg

Numera häckar ringduvan i princip i alla miljöer inom utbredningsområdet, utom på övervintringslokalerna i norra Afrika. Skog, parker, trädgårdar och även hus har kommit att tjäna som häckplatser. Företrädelsevis byggs boet, ett enkelt bo av kvistar, i täta barrträd. Till följd av boets tämligen simpla konstruktion hamnmar äggen ofta direkt på underlaget eller faller ur boet och går förlorade. Äggen är vita, nästan klotformiga (men mer ovala än andra sverigehäckande duvors ägg), i allmänhet två till antalet och väger i genomsnitt 18,8 gram. De ruvas av båda föräldrarna i 15-19 dagar och ungarna är normalt flygfärdiga efter 21-28 dygn, men ibland längre. Ofta får ringduvan minst två kullar men kan få upp till fem på en säsong, antalet beror främst på födotillgång. Ringduvan har sin normala äggläggningstid från 21 april till 18 juni men det finns dokumenterade fall där de har lagt ägg så tidigt som 20 mars och ända till 21 augusti.^[7]. Liksom de allra flesta duvarter matar ringduvan sina ungar den första tiden med duvmjölk - en mjölkliknande, mycket näringsrik vätska som bildas i fågelns kräva.

[redigera] Beteende och föda

Ringduvan är en social fågel och ses ofta i större flockar när den inte häckar. Ringduvor bildar par för livet och "makarna" ses oftast tillsammans utom under ruvningen. Ringduvan är vegetarian och föredrar att äta frön, bär, skott och knoppar, men även andra späda växtdelar ingår i dieten. Vintertid är bok- och ekollon bland favoriterna. I allmänhet söker ringduvan föda i flock på öppna fält och åkrar. På många platser ses ringduvan som ett skadedjur då de stora födosökande flockarna ofta sätter i sig ansenliga mängder av utsädet på nysådda åkrar och även förorenar mogna grödor med sin spillning, till sådan grad att det leder till kännbara ekonomiska förluster för odlare.

[redigera] Jakt

Jakt på ringduva är tillåten i södra Sverige under perioden september-februari och i mellersta Sverige 16 augusti till 31 december medan säsongen i landets norra del sträcker sig från augusti till oktober. Skyddsjakt får bedrivas på ringduveflockar som orsakar skada på odlingar. Skyddsjakt är tillåten mars-augusti i södra, 1 maj-15 augusti i mellersta och maj-juli i norra Sverige och endast i anslutning till berörda odlingar.^[8]

[redigera] Källor

^ [a b] BirdLife International 2004. Columba palumbus. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 2007-01-09.
^ World Birds Taxonomic List - Columbiformes
^ Lars Larsson, Birds of the world
^ Nilsson, K. (2005) Sträcket över Näsetudden under hösten 2004. Fåglar på Västkusten vol. 39:1, ss. 1-16.
^ www.bto.org birdtrends (eng)
^ Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
^ Wahlberg,T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
^ http://www.jagareforbundet.se/viltvetande/ovrigaarter/ringduva.asp