Frihetlig socialism
Wikipedia
Frihetlig socialism brukar användas som samlingsnamn för vissa vänsterpolitiska ideologier som avsäger sig toppstyrning för att förverkliga socialismen. Framför allt anarkism och syndikalism brukar beskrivas med ordet. Den frihetliga socialismen återfinns bland annat inom den sociala anarkismen, men också olika marxistiska strömningar använder ordet.
Den frihetliga socialismen kännetecknas av en organisationsuppfattning där makten ska i största möjliga mån byggas underifrån. Konkret brukar detta innebära en decentralism av makten och utpräglade inslag av direkt- eller deltagandedemokrati. Därmed finns en kritik mot den hierarkiska och centralistiska statsmakten och den parlamentariska representativa demokratin. Förespråkare för den frihetliga socialismen är ofta starkt kritiska till så kallade statssocialister såsom leninister, trotskister och maoister. Förbund i Sverige som kämpar för den frihetliga socialismen är bland andra Syndikalistiska Ungdomsförbundet och Sveriges Arbetares Centralorganisation som båda tillhör den syndikalistiska traditionen inom socialismen.
Ett försök att underifrån bygga makten var den så kallade Pariskommunen 1871 där socialister och anarkister lyckades få igenom sina idéer. Det beräknas att minst 30 000 människor dog i samband med statens hämndaktion. Ett nutida och i huvudsak fredligt försök till frihetlig socialism är Zapatisterna i Chiapas, Mexico.
Även föreningen Vägval Vänster, med anknytning till Vänsterpartiet, kallar sig för frihetliga socialister. Vad dessa menat med frihetlig socialism har dock varit oklart.
