Greifswald
Wikipedia
| Greifswald | |
|---|---|
| Vapen | Karta |
 |
 |
| Basfakta | |
| Förbundsland: | Mecklenburg-Vorpommern |
| Kreis: | Kreisfri stad |
| Yta: | 50,50 km² |
| Folkmängd: | 53 059 (30 juni 2006) |
| Befolkningstäthet: | 1051 invånare/km² |
| Geografisk läge: | 54° 5' N 13° 23' Ö |
| Postnummer: | 17489, 17491, 17493 |
| Riktnummer: | (+49) 3834 |
| Registreringsskylt: | HGW |
| Websida: | www.greifswald.de |
| E-postadress: | |
| Politik | |
| Borgmästare: | Dr. Arthur König (CDU) |
Greifswald är en stad i Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland med drygt 50 000 invånare.
Innehåll |
[redigera] Historia
Staden fick stadsrättigheter år 1242/1250 och blev medlem av Hansan 1278. Stadens universitet är från år 1456. Staden ingick som en del i Svenska Pommern under åren 1648-1815. Universitetets nuvarande huvudbyggnad tillkom under svensktiden på 1740-talet, då för övrigt många svenskar studerade där. I universitetsaulan som andas senbarock hänger en stor bild på Gustav III. Svenska studenter som Lasse Lucidor och lärare som Thomas Thorild trivdes i Greifswald under svensktiden. Ölet var billigt, och de akademiska titlarna lättåtkomliga.
Åren 1941-1945 var Åke Ohlmarks lärare vid universitetet. Han lämnade sin post för att återvända till Sverige ett par veckor innan Sovjetunionens armé intog staden under andra världskriget. Han återvände inte efter krigsslutet, eftersom han var emot det då införda kommunistiska styret.
Staden kom att ligga i den sovjetiska ockupationszonen, som sedan blev Östtyskland. Staden hade klarat kriget utan större skador, men förföll alltmer, många äldre byggnader blev obeboeliga, och en hel del revs. Efter Tysklands återförening har stora insatser gjorts för att renovera och återuppbygga staden.
Den höga arbetslösheten har gjort att många invånare flyttat. Däremot har universitetet fått fler studenter, och en förening för svenskar har bildats.
[redigera] Historiska minnesmärken
- Marknadsplatsen med rådhuset, vilken har rådhuskällare med förtäringsmöjligheter. De äldsta byggnaderna runt torget är från sista hälften av 1300-talet eller första halvan av 1400-talet.
- Stadsmuren, delar finns kvar med bl a befästningsanläggningar från svensktiden.
- Domkyrkan S:t Nikolai, en av de intressantaste tegelkyrkorna i Mecklenburg-Vorpommern. Byggd under 1300-talet, utvidgad under 1400-talet. I det nästan 100 meter höga västliga tornet kan man klättra till en 60 meter hög utsiktspunkt med en hänförande utsikt.
- S:t Marien-Kirche, byggd under 1300-talet. En koloss i rött tegel med ett mäktigt inre med imponerande valv. Predikstolen är från 1587.
- S:t Jacobikyrkan, byggd under senmedeltiden.
- Stadsmuseet, inrymt i resterna av ett gammalt franciskanerkonvent. Här finns tavlor - målningar, akvareller och teckningar - av stadens berömde son Caspar David Friedrich, en av romantikens stora konstnärer. Hans bilder från norra Tyskland är klassiska.
- Klosterruinen Eldena, belägen några kilometer öster om stadskärnan, grundades 1199 av cisterciensermunkar, som därmed lade grunden för den framtida staden Greifswald. Klostret lades ned vid reformationen 1535. Byggnaderna härjades 1637 av svenska trupper och förföll sedan.
- Kärnkraftverket i Greifswald togs i bruk 1974. De fyra reaktorerna stängdes när Tyskland återförenades 1990.
[redigera] Litteratur
Ohlmarks, Åke. Efter mej syndafloden: Greifswald - Berlin - Hamburg 1941-1945. Köping: Lindfors, 1980
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Greifswald
