Greve
Wikipedia
Grevar är medlemmar av en adelsätt som upphöjts till grevlig värdighet. En grevinna är en hustru eller dotter till en greve. Som svensk adelstitel finns greve sedan år 1561. I Sverige den högsta adliga värdigheten, som följs av friherre, och sedan riddare. Sverige har för närvarande 46 levande grevliga ätter. Totalt introducerades 142 grevliga ätter på Svenska Riddarhuset.
[redigera] Historia
Karl den store införde titeln greve för sina representanter på ort och ställe i en del av sitt rike. De nytillkomna områderna som han erövrade kallades marker, och administrerades i början rent militärt, av en markgreve. Det var alltså från början greve av ett "mark"-område, vilket gränsade till annat rike. Titeln markgreve kom under medeltiden att bli en furstetitel, till exempel markgrevarna av Baden (tidigare tysk historia). Utomlands finns också varianter på greve, (förutom och markgreve) som lantgreve och pfalzgreve.
[redigera] Svenska grevar före 1624
Vid Erik XIV:s kröning år 1561 dubbades de första tre grevarna i Sverige:
- riksrådet och riksmarsken Svante Sture d.y.
- riksrådet och riksrådsmästaren Per Brahe dä
- riksrådet Gustaf Johansson Tre Rosor.
Två av dem dödades i samband med sturemorden, och bara Per Brahe d.ä. överlevde varför Braheätten blev greveätt nummer 1 vid introduceringen på riddarhuset.
År 1664 fanns i Sverige cirka 13 grevliga och friherrliga familjer. Drottning Kristina dubbade under sin 10-åriga regeringstid 18 grevar.
