Adel
Wikipedia
Artikeln anses behöva kvalitetskontrolleras, eftersom den kan innehålla felaktigheter. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Motivering: Artikeln behöver struktureras |
- Denna artikel handlar om samhällgruppen adel. För stadsdelen i Leeds, se Adel.
Adel, en samhällsgrupp som ägde lagstadgade, ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk och social karaktär. Adelskapet var förenade med titlar och en heraldisk vapensköld. Adelsprivilegier kunde tidigare vara mycket betydande, och innebar till exempel skattefrihet och företräde till statliga ämbeten, främst inom det militära området
Ordet adel kommer från lågtyskan och betyder 'härkomst', 'börd'. I svenska språket kom det in som låneord mot slutet av 1400-talet. I samtida dokument förekommer omväxlande termerna "frälsemän, frälset, adeln och ridderskapet". Frälse syftar här på detprivilegium som en gång gav upphov till adeln som en särskild samhällsklass genom att den enskilde som åtog sig att fullgöra vapentjänst i gengäld gavs frihet (= frälse) från att erlägga skatt.
En adelsman är en mansperson med en adlig titel. Motsvarigheten på damsidan är en adelsdam. Adelsdam är den kvinna som antingen är född av en adlig far, eller som genom giftermål blivit upptagen i en adelsätt.
Ett slags adelskap kan spåras hos de flesta folk ända från egyptier och indier. Redan i Grekland på 700-talet f.Kr. fanns en grupp i samhället, medlemmarna i Atens stadsstyrelse, som hade högre status än övriga medborgare. I det gamla Rom utgjorde patricierna en adel. De var de enda invånarna som hade full medborgarrätt. I den senare romerska republiken växte en ny adel upp, optimaterna.
Under den europeiska medeltiden växte feodalstater fram i Europa på 800-talet där förläningar av jord delades ut i utbyte av tjänster till fursten. Adelskapet var från början en personlig bindning mellan fursten och starka stormän. När det frankiska riket uppstod under ledning av ett allt mäktigare kungadöme fick kungens tjänare snart en ansedd och upphöjd ställning och bildade så en tjänsteadel som sammansmälte med den gamla bördsadeln. Inom andra europeiska länder gjordes på samma sätt. Längre fram fanns länsväsendet, det vill säga en form av avlöning för krigstjänsten till häst, vilket utbredde sig till hela adeln.
Numera utgörs adelskap i Sverige enbart av namn och – i förekommande fall – titulatur. Adlandet förekommer alltjämt i Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.