Gullviva

Wikipedia

?Gullviva

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Ericales
Familj:	Viveväxter Primulaceae
Släkte:	Vivor Primula
Art:	Gullviva P. veris
Vetenskapligt namn
§Primula veris Auktor: L.


Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Gullviva (Primula veris) är en välbekant art i famljen gullviveväxter, med djup och smal krona som är trattlik med i röret inneslutna befruktningsdelar, och som hos vissa strävbladiga växter är mynningen försedd med fem små knölar eller fjäll, som bidrar till att stänga den för regn och "objudna gäster" ur insektvärlden. Gullvivan är fridlyst.

Till sin blomning en bland vårens ("veris") förstlingar ("primula"), är gullvivan en kär uppenbarelse för alla, som längtar efter vårens ankomst och växtlivets uppvaknande ur den långa vintervilan. Redan vid snösmältningen visar sig den övervintrande bladrosetten med de vitgröna, sammetsludna bladen, och i maj och juni står gullvivorna i blomning. Mycket ymnig som denna viva är, plockas den i ofantlig mängd till buketter och är en av årstidens populäraste prydnadsblommor. Blomställningen är en flock, en "nyckelknippa" - därav folknamnet "Jungfru Marie (även Sankt Pers) nycklar". Sankt Pers nycklar är också namnet på en orkide. De yngsta blommorna lutar, men de äldre reser sig allt mera upp för att slutligen i fruktstadiet stå styvt uppräta, tryckta mot varandra. Fröhuset mognar inneslutet i blomfodret. Det öppnar sig med fem flikar i toppen och till följd av såväl dess form som dess ställning kan fröspridningen endast ske då stjälken kraftigt stöts eller skakas, till exempel av blåsten.

Gullvivans underjordiska delar är en vertikal- eller pelarjordstam, och, efter pålrotens död, vilken inträffat i början av exemplarets tillvaro, får stammen ett antal tjocka trådrötter. Denna jordstam dör och multnar i sin nedre ända och tillväxer uppåt med en bladrosett varje år, till dess den avslutas med en blommande stängel; tillväxten fortgår därefter med rosettbärande sidogrenar, som i sin tur på samma sätt avslutas med blomställningar.

Så allmän denna art än är i södra Sverige, är den dock i mellersta Skandinavien sparsam och går ej längre i norr än till Ångermanland och ungefär motsvarande latitud i Norge och Finland.

Gullvivan är Närkes landskapsblomma, men är även fridlyst i hela Sverige. Se Lista över fridlysta växter i Sverige.