Gulsot

Wikipedia

Gulsot är ett tillstånd då nedbrytningsprodukter i kroppen gör så huden antar en gulaktig färgton. Gulsot är ett symptom på dålig leverfunktion. Den vanligaste orsaken till gulsot är leverinflammation, hepatit, men gulsot kan uppstå även vid exempelvis cancer i levern. Det finns flera olika typer av gulsot. De olika typerna av smittsam gulsot har fått bokstavsbeteckningar med utgångspunkt från i vilken ordning de har upptäckts. De som är vanligast förekommande i Sverige är hepatit A, B och C. Alla tre orsakas av olika virus. Sjukdomssymtomen är likartade, men det finns stora skillnader när det gäller hur sjukdomarna smittar, hur många som insjuknar, sjukdomens förlopp och risken för att få en bestående infektion.

Hepatit A förekommer över hela världen. Viruset utsöndras i avföringen och sprids via avloppsförorenat dricksvatten eller mat som kommit i kontakt med förorenat vatten. Smittrisken är större i länder med dålig standard på vatten och avlopp. Tiden från smittotillfället till sjukdomens utbrott är två till sex veckor för hepatit A. Vid hepatit A blir man smittfri efter några veckor och infektionen leder aldrig till kronisk sjukdom.

Hepatit B finns över hela världen, men smittar främst genom blod (blodtransfusion eller injektionsverktyg) eller sexuell kontakt. En smittbärande gravid kvinna kan smitta sitt barn vid förlossningen. Tiden från smittotillfället till sjukdomsutbrott är två till sex månader. Smittfrihet kan dröja flera månader och cirka fem procent av dem som drabbats fortsätter att vara kroniskt smittsamma. Hepatit B kan leda till kronisk leverinflammation med risk för skrumplever och en ökad risk för levercancer.

För hepatit C är blodsmitta den vanligaste smittvägen. Genom att blodgivare i Sverige testas för hepatit har risken för smitta med blodtransfusion tagits bort. Smitta förekommer därför främst i samband med intravenöst narkotikamissbruk. Sexuellt överförd smitta förekommer också. Sjukdomen bryter ut en till fyra månader från smittotillfället. Smittfrihet kan dröja flera månader och mer än 50 procent blir kroniska smittbärare. Vid kronisk leverinflammation finns risk för skrumplever och levercancer