Hepatit

Wikipedia

Hepatit är grekiska för leverinflammation. Orsaker kan vara infektioner, autoimmunitet, läkemedel, gifter eller alkoholmissbruk. Karaktäristiskt för hepatit är att en del av leverns celler är inflammerade.

Virushepatiter kan delas in i:

Innehåll

1 Hepatit A
2 Hepatit B
3 Hepatit C
4 Hepatit D
5 Hepatit E
6 Hepatit G
7 Vaccination
8 Kronisk hepatit
9 Alkoholmissbruk
10 Externa länkar

[redigera] Hepatit A

Hepatit A virus finns i avföringen hos personer med hepatit A. Viruset kan överföras via förorenad mat och vätska såsom mjukglass, vatten och skaldjur. Sjukdomen kan bryta ut i epidemier men det är mycket sällsynt i Sverige. Vid hepatit A har man antikroppar mot hepatit A-virus av immunoglobulin M-typ. Antikropparna kvarstår hela livet, men övergår till immunoglobulin G-typ efter ett tag. Hepatit A leder aldrig till kronisk hepatit och sjukdomen klingar av spontant samt leder till livslång immunitet.

[redigera] Hepatit B

Hepatit B är mycket smittsamt och smittar främst via blod, sädesvätska samt saliv. Hudutslag och ledvärk kan finnas. Viruset har längre inkubationstid än hepatit A. Ungefär 2/3 av de som insjuknar saknar symptom eller har influensaliknande symptom. De övriga kan utveckla gulsot, oregelbunden feber, mörk urin och öm lever. Ett otal olika antikroppar kan påvisas (HBsAG, HBeAG) i olika skeden av sjukdomen. Infektion av Hepatit B kan leda till kronisk hepatit samt innebär en riskfaktor för utvecklingen av levercirrhos och levercancer. Infektion är vanligast bland narkomaner och homosexuella och förekommer i stor omfattning i Sydostasien, Kina, Mellanöstern och Afrika.

[redigera] Hepatit C

Hepatit C smittar ej på samma sätt som Hepatit B utan uteslutande genom blod-blod kontakt. De flesta får kronisk hepatit. Det är vanligt att missbrukare är drabbade. En akut infektion ger ofta knappt märkbara symtom. Hudutslag och ledvärk kan finnas. Hepatit C märks ofta inte förrän levern är förstörd. Virus-RNA kan påvisas med PCR. Även antikroppar mot viruset kan mätas. Det finns inget vaccin mot Hepatit C. Men däremot kan både Hepatit B samt C behandlas med interferoner, som i vissa fall kan ge fullständigt tillfrisknande.

[redigera] Hepatit D

För att bli smittad med hepatit D måste först levern vara infekterad av hepatit B. Antikroppar mot hepatit D kan mätas och viruspartikelns RNA kan påvisas med PCR.

[redigera] Hepatit E

Liknar hepatit A, men är farlig för gravida. Diagnoseras med ELISA test. Något vaccin finns ännu inte.

[redigera] Hepatit G

Hepatit G är det senaste hepatit-viruset man har upptäckt. Det sprids främst via blodsmitta och förekommer uppskattningsvis hos 2% av friska blodgivare i Sverige. Enda metoden att påvisa viruset är PCR.

[redigera] Vaccination

Det finns vacciner mot hepatit A och B (se Havrix och Twinrix). Ingen behandling finns mot akut virushepatit, däremot kan kronisk hepatit B och C behandlas. Vid hepatit går sjukdomen ofta tillbaka och levern läker. 5% av hepatit B-patienter och 80% av hepatit C-patienter utvecklar kronisk hepatit och får därmed en förhöjd risk för cancer.

[redigera] Kronisk hepatit

Kronisk hepatit kan bland annat bero på hepatit B, C, D, läkemedel, autoimmunitet, Wilsons sjukdom och hemokromatos. Kronisk hepatit B kan behandlas med interferon, kronisk hepatit C kan behandlas med interferon och ribavirin och autoimmun hepatit kan behandlas med kortisol (kortison) och azatioprin. Vid extremt dålig leverfunktion kan levertransplantation vara aktuellt.

[redigera] Alkoholmissbruk

Utvecklandet av hepatit hos alkoholister är vanligtvis den andra fasen i utvecklandet av permanent leverskada. Hepatit föregås ofta, men inte nödvändigtvis, av fettlever. Därefter påbörjas den inflammatoriska fasen där de funktionella cellerna i levern (hepatocyterna) ersätts av bindväv. Slutstadiet för inflammationen kallas för skrumplever. Vid skrumplever är antalet hepatocyter i levern så pass reducerat att organet inte längre kan fylla sin funktion, varvid död tillslut inställer sig.

Symptom på hepatit är malnutrition, feber och gulsot. Ingen botande behandling existerar, även om kortison och andra antiinflammatoriska preparat samt kosttillskott har förmågan att bromsa förloppet.