Lever
Wikipedia
Lever (gre. Hepar) är ett organ hos ryggradsdjur. Blodet pumpas genom levern och utsätts där för enzymer (bl a Cytokrom P450) som kan bryta ner många olika sorters molekyler.
Innehåll |
[redigera] Funktion i människokroppen
Levern är människokroppens största körtel och det näst största organet efter huden och väger mellan 1200-1500g. Glukos och andra monosackarider, de senare efter omvandling till glukos, lagras i levern som en lätt rörlig energireserv, i form av glykogen. Förutom glykogen, lagras även proteiner, vissa fetter och vitaminer (t ex vitamin A och B12). Dessa ämnen kan antingen förbrännas i levercellen eller avges i blodet i obunden form (t ex glukos), eller bundet till en bärare (t ex triglycerider bundna till lipoproteinkomplex). Levern syntetiserar även substanser som albumin och andra plasmaproteiner, glukos, kolesterol och fettsyror.Funktionerna är många och komplexa, till de viktigare hör:
- Att producera galla som lagras i gallblåsan för vidare transport ut i tolvfingertarmen där gallan sänker pH och hjälper till vid matspjälkningen av främst fetter.
- Förmågan att ta hand om de flesta gifter som kan förekomma i blodet, till exempel etanol och läkemedel.
- Bryta ner sockerarten fruktos till glukos som kroppen kan använda som bränsle.
- Energilager för glukos. Levern kan lagra glukos för att tillgodose energibehovet i omkring 12 timmar.
- Lager för vitaminer och mineraler, exempelvis vitamin A och B12 som kan lagras för flera års behov.
- Aktivera vitaminer och hormoner (till exempel T 4 ) till en mer aktiv form.
[redigera] Anatomi och fysiologi
Levern är placerad på höger sida i högst upp i buken precis under revbenen och över magsäcken som ligger till vänster. Levern brukar delas in i två lober, den högra (som är lite större) och den vänstra. Loberna separeras av det skärformade ligamentet (lig. falciforme hepatis).
Levern förses med blod från portavenen som kommer direkt från tarmarna med näringsrikt blod vilket står för 75 % av inflödet. Portavenen förgrenar sig i levern till mindre kärl som kallas för venoler, dessa dräneras i hålrum vid namn sinusoider.
Det övriga blodflödet kommer från leverartären som försörjer lever och gallblåsan med syresatt blod. Leverartären förgrenar sig i levern till arterioler som även de dräneras i sinusoiderna. Blodet inne i sinusoiderna är dels i kontakt med såkallade Kupfferceller men framförallt med hepatocyter. Hepatocyter är de celler som är ansvariga för att rena blodet från skadliga ämnen (se xenobiotika). Kupfferceller är en form av makrofager, dvs immunceller, som avlägsnar bakterier och viruspartiklar från cirkulationen.
Alla sinuisoider dräneras sedan i vener som går ihop till den stora levervenen som lämnar organet.
[redigera] Lever som mat
Levern från nötkreatur, gris, kyckling och lamm brukar användas som mat. Den är mycket rik på A- och B-vitamin och innehåller protein av högt biologiskt värde. Kalv- eller ungnötslever är den vanligaste matlevern och kan tillagas helstekt, stekt i skivor och i grytor med mera. Eftersom den karakteristiska leversmaken är mildare i levern hos yngre djur brukar sådan föredras framför lever från vuxna nötkreatur. Nötlever används dock till exempel som ingrediens i korvkaka. Grislever används främst som ingrediens i leverpastej. Gåslever (foie gras) anses av vissa vara en delikatess.
